Kommer det bli krig i Sverige snart?

Att hävda att Sverige befinner sig i en kollaps är så befängt att jag har svårt att sätta ord på det.

Sverige har fri media, yttrandefrihet, (relativt hög jämställdhet,) demokrati, alla barn kan gå till skolan, livsmedelsbutikerna fungerar.

Ingen svälter, alla medborgare som vill får tak över huvudet. Det finns tillgång till sjukhus, ambulanser, poliser och brandmän över hela Sverige. Vi har ett försvar, vår infrastruktur med bilvägar och järnvägar fungerar. Kollektivtrafiken med tåg och buss fungerar. Inrikes och utrikesflyget fungerar. Bankväsendet fungerar. Det finns fungerande idrottsanläggningar över hela landet, hundratusentals barn och vuxna utövar regelbundet någon typ av hobby. Sverige är ett av världens mest dator och mobiltelefontäta länder. Arbetslösheten sjunker statens ekonomi är god, befolkningen får lön i tid, korruptionen är låg

o.s.v.

Vad ska du använda för ord för att beskriva samhällen som verkligen har drabbats av kollaps (Aleppo, Slovjansk i Ukraina) om du pratar om kollaps i ett samhälle som fungerar så pass bra som Sverige?

Det har genomgående varit MIN ÅSIKT ja, vilket framgått hela tiden, att i princip alla andra västländer har bättre förutsättningar än Sverige som det ser ut nu. VÄSTländer. Jag har aldrig sagt ett ord om Europa (men på tal om Europa ser det dystert ut för Frankrike och Tyskland också).

Jag vågar nu inte riktigt utgå från att du vet vad som avses med västländer, så: generellt talar man då om demokratiska marknadsliberala rättsstater. Ofta med kristen/europeisk kulturgeografisk referens men bredare inkluderas även t ex Japan, Singapore, Sydkorea etc.

Det känns helt otroligt att behöva förklara detta för en vuxen (?) människa, men en jämförelse mellan hur "bra" länder är innehåller ofrånkomligen ett stort mått av subjektivitet. Vad man tycker är bäst beror på vad man tycker är viktigast. Trygghet? Utbildning? Orörd natur? Enorma städer?

I ett halvkasst försök till objektivitet gör FN sina world happiness-mätningar, där de tittar på socialförsäkringar, ekonomi, hälsa, generositet och personlig frihet bland annat. Där placerade sig Sverige på en delad niondeplats senast (perioden 2014-2016), sämst i Norden och sämre än vid senaste mätningen, men bättre än många andra västländer. De senaste årens politik har inte hunnit få genomslag i dessa mätningar.

Själv är jag mer intresserad av prognoser än retrospektiva skattningar. Jag vill leva i ett samhälle utan grav polarisering, där barnen når kunskapsmålen i skolan och där våld inte är vardagsmat. Med en fungerande sjukvård och ett fungerande polisväsende. Utan att få andras religiositet nedtryckt i halsen.

Sverige kommer inte vara det landet om ett par år. Därför sticker jag nu.

Om jag läste den senaste rapporten rätt hamnade Japan långt ner på det indexet, betydligt längre ner än Sverige. Dessutom är det min (erkänt ringa) erfarenhet att det verkar vara svårt att helt bli accepterad som utlänning i det Japanska samhället.

Men det var egentligen inte det jag vill kommentera, eftersom vad som gör en människa lycklig är individuellt och behöver inte bero på samhällsskicket eller dess stadium av "förfall".

Jag är också mest intresserad av prognoser och jag ser tecken på uppluckring av samhällsinstitutioner och en stor undfallenhet (av naturliga skäl) hos svenska myndigheter (underbemanning, överbelastning och underbetalning).

Det jag ser som ett worst case scenario är en radikal omfördelning av samhällets resurser, och särskilt om vi och andra länder börjar sluta oss mot omvärlden. Tror du inte det i så fall kan bli svårt för dig att flytta till något annat land (jag förutsätter att du inte har dubbla medborgarskap, vilket ändrar saken)? Dvs om populisterna i Europa får framgång kommer det bli mycket svårare för de svenskar som vill flytta ifrån "kollapsen" att göra det?