• Anonym (tjat och gnat...)

    Vilka barn har mest rätt till egna rum?

    Har två barn äldsta är 5 år och har eget rum och yngsta är 3 år och sover inne hos mig och sambon fortfarande. 
    Varannan vecka bor mina bonusbarn hos oss och 15 åringen har ett litet kryp in bara med en säng och en byrå inget utrymme alls och 12 åringen har eget rum.
    Nu vill 15 åringen byta rum med min 5 åring för hon anser att 5 åringen har alla leksaker i vardagsrummet (som visserligen är sant) men han även mycket saker på sitt rum.

    Vem anser ni har mest rätt till egna rum?

  • Svar på tråden Vilka barn har mest rätt till egna rum?
  • nihka

    Ni delar på ett rum, de två stora delar på ett rum och de två på ett annat och så inreder ni det minsta rummet till studierum för den som vill dra sig dit.

  • Monkii

    Om det största problemet är att du måste sova på dagtid så kan du säkert sova i ett av barnens sovrum de dagarna det händer. De är väl ändå i skolan på veckodagarna och på helgerna kan de leka i v-rummet, där du och maken kan ha en bäddsoffa som ni sover i nattetid. 15åringen får givetvis en egen tv i sitt sovrum så att ni kan vara i ert "sovrum" ostörda på kvällskvisten.

  • cupcakemom

    Bästa är väl eg att sätta sig ner hela familjen och peta om det. Varför vill 15 åringen ha större rum, är det för att hon vill ha mer plats, för att få känna sig viktig och prioriterad, har barnen själv någon lösning om man helt enkelt säger att alla kan inte få ett eget rum så är det bra hur ska vi lösa det här? Det mesta brukar gå bra bara dom får vara med och diskutera, få veta varför är det så här, varför har jag en skrubb och han ett stort rum.. Jo för att han har mkt leksaker... Men kanske ni kan dela men att du får ha rummet ensam den vecka du är här men får ha lite av hans grejer etc.... En diskussion helt enkelt... Och göra klart att alla måste göra kompromisser för att detta bli bra även du ts vilket du helt ärligt inte verkar vara villig till för det låter som att dina barn är betydligt viktigare och att det torre bara är till besvär... vad säger pappan.

  • Ess
    Anonym (dora) skrev 2017-01-04 20:00:27 följande:
    Ja jag vet inte. Skulle själv ha svårt för att bara se på barn lida i mitt hushåll oavsett vems barn det var.

    Tycker ts inställning känns rätt oattraktiv. Förstår inte hur mannen inte tycker det är avtändande.
    Lida!!!!
    Hallå, det ska till mer än att bli nekad att byta rum för att kunna kalla det för att lida.
    Jag vill ha en Merca, men ingen vill ge mig en. Fan vad jag lider...........
  • Ess
    Anonym (nisse) skrev 2017-01-04 23:10:43 följande:
    Oj det var tydligen mycket känsligt för (L) ställde ingen ledande fråga, utan frågade dig bara vad du trodde att deras uppfattning var.
    Det brukar alltid va underförstått och komma fram när personen skriver ett svar på svaret.
  • Ess
    Anonym (Maja) skrev 2017-01-05 07:48:28 följande:
    Det finns ju ingen objektiv sanning om vem som har mest "rätt" till eget rum, utan det handlar ju om åsikter och vad man har för bild av 5-åringars och 15-åringars behov. Så därför kan du inte få fram vad som är absolut rätt och fel genom att fråga här, Du får ju bara våra åsikter utifrån våra erfarenheter och den bild vi får av din familj och era barns behov. Enskilda 5-åringar och 15-åringar har ju också olika behov, det sitter ju inte bara i åldern. Däremot ska du nog vara försiktig med att resonera som att hemmet inte är lika mycket de stora barnens hem för att de bor där mindre. Exakt samma förhållanden råder ju hos mamman och om båda föräldrar resonerar lika blir ju barnen inte hemma någonstans. Däremot kan man ju ta med förutsättningarna hos mamma när man ser till behoven, vissa behov kanske blir uppfyllda där och att det räcker att de blir det varannan vecka, tex.

    Har ni suttit ned hela familjen och pratat om er boendesituation och försökt hitta lösningar tillsammans? Om alla är med och involverade är det kanske lättare att hitta nya lösningar och de stora barnen är kanske mer konpromissvilliga om de får vara med och komma på lösningar.
    Jag tycker också dom borde prata igenom det. Även så stora som tonåringar tror att ett nytt rum bara poppar fram från ingenstans bara man vill det. Jag tror inte det är lika attraktivt att byta om vardagsrummet och möjligheten att sitta tillsammans och tex se tv försvinner.
    Även om de vuxna är helt överrens om rums fördelningen och inte kommer att ändra på den, så är det viktigt att sätta sig ner och förklara varför.
  • Anonym (dora)
    Ess skrev 2017-01-05 14:43:14 följande:

    Lida!!!!

    Hallå, det ska till mer än att bli nekad att byta rum för att kunna kalla det för att lida.

    Jag vill ha en Merca, men ingen vill ge mig en. Fan vad jag lider...........


    Skillnad på behov och önskemål även om de ofta flyter ihop. Ny mercedesbil för en vuxen och eget rum till en tonåring går inte ens att jämföra förstår du väl själv.
  • Amanda84
    Anonym (tjat och gnat...) skrev 2017-01-03 20:35:41 följande:

    Har två barn äldsta är 5 år och har eget rum och yngsta är 3 år och sover inne hos mig och sambon fortfarande. 
    Varannan vecka bor mina bonusbarn hos oss och 15 åringen har ett litet kryp in bara med en säng och en byrå inget utrymme alls och 12 åringen har eget rum.
    Nu vill 15 åringen byta rum med min 5 åring för hon anser att 5 åringen har alla leksaker i vardagsrummet (som visserligen är sant) men han även mycket saker på sitt rum.

    Vem anser ni har mest rätt till egna rum?


    Jag har läst ganska många kommentarer nu, men jag känner inte riktigt att jag har förstått hur barnen använder sina rum i dagsläget och hur ni nyttjar övriga utrymmen i bostaden.


    3-åringen sover hos er, men är tanken att 3-åringen ska flytta in till 5-åringen sedan? Leker 5-åringen över huvud taget i sitt rum? Sover 5-åringen i sitt rum? Leker 3-åringen i 5-åringens rum eller leker 3-åringen och 5-åringen bara i vardagsrummet?

    Hur ser 15-åringens krypin ut? Är det en klädkammare utan fönster? Finns det möjlighet att dela av något av sovrummen till "två" rum med hjälp av rumsavdelare, så kan exempelvis 12-åringen och 15-åringen "dela" rum, även om de i praktiken får varsitt rum?


    Hur ser vardagsrummet ut? Finns det möjlighet att dela av det, så att ni kan ha en separat sovdel för er vuxna och så kan 15-åringen få ert sovrum? (om det nu bara är så att ni sover i sovrummet. Har ni dator där inne eller på annat vis vistas i sovrummet under dagtid så är ju inte det här möjligt)


    Är något av sovrummen tillräckligt stora för att använda som vardagsrum? En lösning kan vara att vardagsrummet delas av till två större rum och att vardagsrummet flyttas till ett sovrum.

  • cupcakemom
    Ess skrev 2017-01-05 14:51:14 följande:

    Jag tycker också dom borde prata igenom det. Även så stora som tonåringar tror att ett nytt rum bara poppar fram från ingenstans bara man vill det. Jag tror inte det är lika attraktivt att byta om vardagsrummet och möjligheten att sitta tillsammans och tex se tv försvinner.

    Även om de vuxna är helt överrens om rums fördelningen och inte kommer att ändra på den, så är det viktigt att sätta sig ner och förklara varför.


    A

    Förklara varför är A och O man bet ju själv hur man kan slå bakut angående vissa saker... Men får man en förklaring så kanske man inte tycker om det men förstår och gillar läget.
Svar på tråden Vilka barn har mest rätt till egna rum?