Mannens ex blir bonusmamma till våra gemensamma! :(

Hej!

Jag har faktiskt glömt av mitt lösenord till kontot jag skapade för att skriva av mig efter att jag konfronterade honom.

Har läst era inlägg och tack för stöd. Hade förväntat mig en och annan slirig kommentar så det tar jag väl.

Veckan har varit ett helvete för mig rent ut sagt. Min man ska flytta in hos sitt ex till helgen. De har tydligen hållt på bra längre tag än jag först trodde. Och detta fick jag höra i onsdags kväll. Tydligen ska de två ha rest en weekend i somras när jag och barnen åkte upp till mina föräldrar i Norrland. Han påstod att han behövde stanna hemma här för att jobba. Förstår inte ens hur jag kunnat gå på något sådant? Har även hört att de ska resa utomlands igen "hela familjen" = inte våra gemensamma, nu i mitten av november en vecka. Alltså vad fan... Jag orkar inte.

Min man som jag älskade över hela mitt hjärta.

Han tog även snabbt upp helt kallt medan jag i princip stortjöt att han endast ville ha våra barn vh, och jag sitter här nu deppig, tog helg tidigare från jobbet för att fundera på om jag ska "låta" honom ha barnen så sällan eller tvinga honom på vv så att exet i alla fall kan få ett slap in the face att vi två faktiskt också älskat varandra. Åh, nu kommer kanske sånt där barnsligt tänkt, men kan inte låta bli.

Angående exet annars, är jag inte lika oroad då jag tidigare idag pratade med en arbetskollega som är vän till exet. Det finns tydligen inga om och men längre, utan de ska flytta ihop till helgen och hon är beredd att ta In våra gemensamma i hennes hus - enligt kollegan. Så då antar jag att det är min skitman som vill ha sin andra familj ifred gällande vh?! Jag vet varken ut eller in. Jag vet ju att de bråkat i alla år men der upphörde för några år sedan. Jag borde kanske redan då fattat att de släppt allt bakom sig.

Ena studen vill jag kasta något ut genom fönstret, skicka ungarna till honom och sedan vill jag inget annat än att såklart ha barnen 24/7 här ensam.

Svider så mycket att se tonåringarna skryta runt att deras föräldrar är tillsammans igen? Han är ju för fan fortfarande gift? Vet inte om det kan vara värt att försöka trycka på parterapi ändå ifall det finns hopp att han kommer tillbaka? Han är en väldigt högavlönad person så delvis kommer jag sitta i skiten om vi delar på oss :( åh denna höst hade inte kunnat bli sämre...

Jag skulle inte driva fram parterapi för att få tillbaka honom, utan för att få till en så bra separation och skilsmässa som möjligt, där ni tvingas kommunicera.

Det är en fruktansvärd situation du är i, dock tyvärr likadan som den hans ex (och nu återigen sambo) försattes i förra varvet av härvan. Avseende barnen vv/vh antar jag att han på det sättet fixar sig egentid, de har ju tonåringar som inte kräver så mycket uppmärksamhet. Eller är det en hämnd för att du tidigare drivit igenom att han skulle ha sina stora barn enbart vh?

Du kan inte klandra tonåringarna. Uppenbarligen har ni ingen bra relation, och då har de självklart mått dåligt av att bo hos er under åren. Nästan alla barn vill se sina föräldrar ihop - men av det skälet kanske i synnerhet de barnen.

Välj en man som är singel och fri nästa gång!

....och hur ni ska ha det med uppdelningen av vårdnad och ansvar löser sig förmodligen. Dock bör du inte använda barnen som ett medel att komma åt honom eller den andra kvinnan. Du ska tänka ENBART på BARNENS bästa i det här - utöver att ta hand om sig själv och din kris och sorgeprocess.

Du skriver så mycket klokt du Molly50 :)

Hur i hela h-vete kunde hon ta honom tillbaka? Han är den största idiot du någonsin kommer hitta ts!
Testa parterapi om du känner för det men INTE för att få aset tillbaka utan för att underlätta er separation.
Jag ser det såhär, för andra gången drog det stackars exet det kortaste strået.
Fast just nu lider jag faktiskt med dig också....

Om du slutar haka upp dig på själva otroheten och ser ett steg längre istället.

En person med alkoholproblem kan jämföras med en person som har vilka andra psykiska problem spm helst. Är man en dysfunktionell person så kommer det göra att man får en dysfunktionell familj, speciellt om den andre vuxne inte är speciellt funktionell själv. Och det är då som sagt inte enbart otroheten som spelar in här.

Frågan var ju inte om man kan klandra exet för att vara arg eller inte. Här var ju frågan om hon hade varit arg överhuvudtaget. Det var liksom inte bara TS som betett sig bitchigt, utan alla parter i den här, ganska osannolika, soppan.

Varför är du så förvånad för? Du har ju själv tagit tillbaks en man efter att han ratat dig för någon annan. Det är ju därför du sitter och är hatisk i varje styvföräldertråd.

-> qwerty Du kämpar desperat för att rättfärdiga TS beteende och hur hon behandlat mannens barn sedan innan. Du t o m försöker hävda att barnen är ansvariga för hur hon behandlat dem. Kom igen, de var barn och hon vuxen (om än ung, nu har hon mognat och haft tid att rätta till saker men skitit i det. Nu sitter hon i eftertankens kranka blekhet)!

Du är så upptagen med att försvara TS agerande att du missar att alla här är eniga om att mannen är det stora svinet här!

Däremot är TS som med berått mod gick in i förhållandet trots att hon visste att hon hjälpte mannen att förråda och krossa sin familj, långt ifrån oskyldig. Men TS ansvar här är i första hand hur HON behandlar de barn som kom på köpet med mannen. De barn som inte valt situationen. Återigen, mannen är helt jävla förkastlig som inte stod upp för sina barn, men TS är ansvarig för sitt eget beteende.

TS är inte oskyldig bara för att mannen är den värsta skitstöveln.

Jag kan tänka mig att det är en mardröm oavsett hur allt blivit som det blivit. Skulle vara fruktansvärt om min mans ex (mina bonusar mamma) skulle bli våra barns bonusmamma. Tror hon skulle vara väldigt snäll och behandla dom väl, men allt hon gjort mot exet och därigenom alla barnen skulle ändå inte få mig lugn. Allt har alltid varit för HENNES bästa inga andras och så skulle jag inte vilja att mina barn skulle växa upp...

TS, Jag tror inte att hon kommer straffa dig genom dina barn. Hennes revansch är nog att ha fått tillbaka sin man och förstört för dig. Om du inte kunde sköta allt bra med hennes barn så se till att göra det bättre för dina egna hur jobbigt det än blir. Även om du var ung och dum när allt började så har du ju blivit äldre med åren och fått egna barn under tiden så nu vet du bättre. Jag tror inte denna mannen kommer stanna kvar med henne heller eller att hon inte kommer orka med honom. Var glad att du blivit av med honom. Otrohet är sällan en bra grogrund för ett förhållande. Oavsett ny eller gammal partner tror jag.

Lycka till och gör ditt bästa för era barn.

Min gissning är att hon kommer att dumpa honom ganska snabbt. Hon fick chansen till hämnd, och tog den. Dessutom som grädde på moset så slår det mot båda samtidigt!!