• ems86

    Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?

    Igår slog den sista appen om till trimester tre, äntligen! Bf är 16/11 och vi väntar en liten lillasyster om barnmorskan sett rätt :)

    Storebror är två år och född efter igångsättning i vecka 35 då vattnet gick i vecka 34. Börjar bli väldig tung och trött, utöver det är sinnet strålande so far.

    Hur mår ni?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-10-11 10:29
    Bf-lista!

    Björckan 8/11
    Irrbloss_83 10/11
    Ems86 16/11
    Kroa 17/11
    Elisa77 23/11
    Frkvilljunu 26/11
    Helen3 26/11
    Miaairam 3/12
    Mariro 16/12

  • Svar på tråden Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?
  • Kroa
    Elisa77 skrev 2016-09-07 08:16:04 följande:

    [quote=76948069][quote-nick]Kroa skrev 2016-09-06 21:26:26 följande:[/quote-nick]Åh jag är så himla tröööött.. Haft problem med sömnen i flera veckor, och de senaste har jag knappt kunnat sova om inte sambon hållt om mig eller kliat mig på ryggen, typ som om jag behöver den där lilla extra tryggheten. Och nu jobbar sambon kvällsskift så igår var han inte hemma förrän efter 12 på natten och jag somnade väl inte förrän 1-2 ändå, och sen vaknar dottern vid 5.30. 

    Idag åkte tösen till sin mormor och jag somnade som en stock direkt, sov i tre timmar. Smart drag av mig som redan har sömnproblem att sova tills klockan var 18, men det var nog välbehövligt! Brukar sällan kunna sova på dagen övh, men idag sa det bara "poff" så sov jag som en gris. 

    Idag har det börjat trycka något fruktansvärt neråt också. Sticker och ilar i livmodertappen känns det som, bränner i ländryggen och det känns ungefär som om han ska trilla ur mig ibland, hah. Jag har för mig att det kändes något likadant när tösen började fixera sig i magen förra gången, så kanske det är de som sker! 

    Hur mår ni andra? :) [/

    Hur var det nu, du är sjukskriven så du kan vila lite dagtid eller behöver du pallra dig till jobbet i ditt tillstånd? Trötthet är ju så tärande... Vilken vecka är du i? Jag har varit konstant trött sen starten, tror framförallt det beror på mina låga järnvärden. Vi har diskuterat järninjektion för jag pallar inte att konsekvent ta järntabletter, min mage spårar ut fullkomligt. Men sist hade mitt hb gått upp till 110 så vi avvaktar. (Min trötthet beror ju på extremt låga depåen inte hbt dock...)

    Jag tycker det är kämpigt att prestera och försöka vara smart och nyttig på jobbet. Känns som jag lurar alla inklusive mig själv. Vill bara hem och vila.. Zzzzzz

    Trycket nedåt känner jag igen, jag tror min bebis ligger tvärsöver magen oftast men har ändå ett tryck nedåt som ger värk i ljumskarna. Enda sättet att slippa det är liggläge.

    Jag är dock oerhört glad att jag än så länge slipper foglossning (och halsbränna). Vet ärligt talat inte hur jag skulle palla det. Börjar bli mentalt svag tror jag. Tror lite beror på att detta var en oplanerad graviditet och skillnaden mentalt med mina tidigare planerade är milsvid.. Vill bara komma fram till BF nu!!!!


    Som "tur" är så är jag sjukskriven så kan vila när jag har tid, dock har jag ju barn sedan tidigare som är inne i en riktig mamma-period och hänger som en igel på mig jämt, men ibland sover ju hon som tur är haha!

    Sjukskriven för foglossning och huvudvärk främst, även haft problem med jobbiga sammandragningar ibland men har inte behövt sjukskriva mig för det även om jag har order från gyn att vila!

    Jag går fortfarande hos gyn vid problem även fast jag egentligen borde prata med förlossningen pga att de hittade cellförändringar när jag gjorde cellprov i v 14. De var då lätta, men har ökat till svåra nu. De har haft koll på mig där så jag har vart där för sd också, de trodde att jag fått en infektion av vävnadsprovet jag gjorde i v28, men det var ingen fara :)

    Halsbränna hade jag problem med tills jag köpte gaviscon (tror jag det heter), och det funkar utmärkt för mig! Tar bort halsbrännan direkt och håller upp i flera timmar!

    Måste vara jobbigt med låga värden! Håller tummarna för att det blir bättre!

    Mina värden ser bra ut, men jag provade dock ta järntabletter ändå i förhoppning att bli piggare, men min mage klarar inte heller av det så förstår vad du pratar om! Fruktansvärt irriterande!

    Förstår att du är trött mentalt, känner igen mig i det med. Vardagen är jobbig, man känner sig lite borta. Och alla grav problem gör att man bara vill att det ska vara över nu..

    Men vi får hålla ut, snaaaaart där även om det känns som en evighet!!

    Jag går in i v.31 på fredag, 72 dagar kvar för mig nu. Kämpa kämpa kämpa!
  • Satelliten
    Kroa skrev 2016-09-06 21:26:26 följande:

    Åh jag är så himla tröööött.. Haft problem med sömnen i flera veckor, och de senaste har jag knappt kunnat sova om inte sambon hållt om mig eller kliat mig på ryggen, typ som om jag behöver den där lilla extra tryggheten. Och nu jobbar sambon kvällsskift så igår var han inte hemma förrän efter 12 på natten och jag somnade väl inte förrän 1-2 ändå, och sen vaknar dottern vid 5.30. 
    Idag åkte tösen till sin mormor och jag somnade som en stock direkt, sov i tre timmar. Smart drag av mig som redan har sömnproblem att sova tills klockan var 18, men det var nog välbehövligt! Brukar sällan kunna sova på dagen övh, men idag sa det bara "poff" så sov jag som en gris. 

    Idag har det börjat trycka något fruktansvärt neråt också. Sticker och ilar i livmodertappen känns det som, bränner i ländryggen och det känns ungefär som om han ska trilla ur mig ibland, hah. Jag har för mig att det kändes något likadant när tösen började fixera sig i magen förra gången, så kanske det är de som sker! 

    Hur mår ni andra? :) 


     


    Jag känner igen mig, jättetrött och svårt att sova...


     


    Jag somnar med hjälp av en avslappnings-/sömn-app (det kan jag verkligen rekommendera!) men sen vaknar jag vid 3-4 av att bäbisen sparkar, sträcker på sig och lever om. Är i vecka 33 nu så det är kraftfulla rörelser och kan göra rätt ont. Skönt att känna att bäbisen lever och mår bra, men efter någon timmes bökande i magen är jag klarvaken och kan inte sova på flera timmar. Plus att det är svårt att andas både pga att bäbisen klämmer ihop lungorna och pga nästäppan. Så sover kanske 5 timmar per natt max. Så har lite svårt att koncentrera mig på jobbet pga att jag är så trött..


    Elisa77, har du prövat någon annan sorts järntablett? Tänker att det du kallar ?mentalt svag?, det blir man ju när man ständigt är trött och inte har någon energi, svårt att vara riktigt glad också utan energi. Så känner i alla fall jag, har också haft låga järnvärden (depåerna) så har varit trött mer eller mindre hela graviditeten. Kunde sova 4 timmar på dagen och sedan 8-9 timmar per natt när jag fick chansen. Har dock härdat ut med Niferex och har fått upp värdena så till vecka 29/30 blev jag plötsligt mycket piggare igen. Fick några goda veckor då jag var piggare och kände mig entusiastisk,  men sen accelererade sömnsvårigheterna istället och nu tycker jag det är svårare att stå ut med alla andra graviditetsproblem man har. Orkar knappt med jobbet och efter jobbet har jag väldigt lite energi att ta mig för något, känns som en bedrift bara jag orkat fixa någon kvällsmat.

  • frkvilljunu

    I morse skulle jag gjort glukosbelastningen.Fick hur bra som helst att dricka.direkt efter ville bm att jag skulle lämna urin. Efter fasta sen igår och att jag kissat precis innan så var det omöjligt men när jag satt där inne och försökte så kände jag bara hur det vände i magen och panikillamående som inte gick och stoppa. Så kräktes hejdlöst. Så för åker sig det testet.

    Fick ny tid om 2 veckor men känner total panik över att behöva göra om det och ev må så dåligt igen..

  • Björckan
    frkvilljunu skrev 2016-09-08 20:53:44 följande:

    I morse skulle jag gjort glukosbelastningen.Fick hur bra som helst att dricka.direkt efter ville bm att jag skulle lämna urin. Efter fasta sen igår och att jag kissat precis innan så var det omöjligt men när jag satt där inne och försökte så kände jag bara hur det vände i magen och panikillamående som inte gick och stoppa. Så kräktes hejdlöst. Så för åker sig det testet.

    Fick ny tid om 2 veckor men känner total panik över att behöva göra om det och ev må så dåligt igen..


    Åh stackare :/ du kanske inte mår så illa av det nästa gång...
  • ems86
    frkvilljunu skrev 2016-09-08 20:53:44 följande:

    I morse skulle jag gjort glukosbelastningen.Fick hur bra som helst att dricka.direkt efter ville bm att jag skulle lämna urin. Efter fasta sen igår och att jag kissat precis innan så var det omöjligt men när jag satt där inne och försökte så kände jag bara hur det vände i magen och panikillamående som inte gick och stoppa. Så kräktes hejdlöst. Så för åker sig det testet.

    Fick ny tid om 2 veckor men känner total panik över att behöva göra om det och ev må så dåligt igen..


    Usch fy förstår precis den känslan. Fick du citron till? Annars köp med en sån liten med koncentrat. Sen försök få till urinprov innan så du får sitta still, kanske till och med ligga ner. De två timmarna vill man ju helst bara sova bort!

    Jag har graviditetsdiabetes för andra gången och har totalt gjort 6 belastningar. Det är inte roligt men kan man ta vara på vilan brukar det gå lättare!! Är det rutin eller tillhör du en riskgrupp?
  • ems86
    frkvilljunu skrev 2016-09-08 20:53:44 följande:

    I morse skulle jag gjort glukosbelastningen.Fick hur bra som helst att dricka.direkt efter ville bm att jag skulle lämna urin. Efter fasta sen igår och att jag kissat precis innan så var det omöjligt men när jag satt där inne och försökte så kände jag bara hur det vände i magen och panikillamående som inte gick och stoppa. Så kräktes hejdlöst. Så för åker sig det testet.

    Fick ny tid om 2 veckor men känner total panik över att behöva göra om det och ev må så dåligt igen..


    Usch fy förstår precis den känslan. Fick du citron till? Annars köp med en sån liten med koncentrat. Sen försök få till urinprov innan så du får sitta still, kanske till och med ligga ner. De två timmarna vill man ju helst bara sova bort!

    Jag har graviditetsdiabetes för andra gången och har totalt gjort 6 belastningar. Det är inte roligt men kan man ta vara på vilan brukar det gå lättare!! Är det rutin eller tillhör du en riskgrupp?
  • frkvilljunu
    ems86 skrev 2016-09-08 22:26:11 följande:

    Usch fy förstår precis den känslan. Fick du citron till? Annars köp med en sån liten med koncentrat. Sen försök få till urinprov innan så du får sitta still, kanske till och med ligga ner. De två timmarna vill man ju helst bara sova bort!

    Jag har graviditetsdiabetes för andra gången och har totalt gjort 6 belastningar. Det är inte roligt men kan man ta vara på vilan brukar det gå lättare!! Är det rutin eller tillhör du en riskgrupp?


    I region Skåne är det rutin numera som jag förstått det. Det är ju för en bra sak så vill ju göra det men samtidigt känns det lite "onödigt" att behöva må så dåligt om inga andra tecken finns bara för att det är rutin liksom....

    Hur gick du reda på att du hade det och när? Och vad gör du för behandling åt det?
  • Gulsor

    Jag är så ledsen. Känner skam, skuld och redan som en dålig mamma. Jag är gravid i vecka 32 och först nu det går upp för mig att jag inte har köpt något för min nykommende barn. Varken säng, barnvagn, kläder för den första perioden, flaskor, blöjor, osv Jag har en lista klar över vad man ska köpa, men nu när det har gått upp för mig att barnet trots allt kan komma när som helst, känner jag helt förlorat och borta. Vet inte hur man får tillbaka på rätt spår...

    Trots långa diskussioner med mannen, svara han baba just "här är pengar och gå och köpa alt som behövs". Jag känner bara att det är ett stort ansvar som läggs på min axel, nu när vi hade lovat att hjälpa varandra och vara tillsammans för hela situationen. Jag förstår att han tycker att det är svårt eftersom det är helt nytt för oss, men han är inte ensam. Vad hade ni gjort i min situation? och är jag verkligen den enda som är bakåt??

  • ems86
    frkvilljunu skrev 2016-09-09 07:10:42 följande:

    I region Skåne är det rutin numera som jag förstått det. Det är ju för en bra sak så vill ju göra det men samtidigt känns det lite "onödigt" att behöva må så dåligt om inga andra tecken finns bara för att det är rutin liksom....

    Hur gick du reda på att du hade det och när? Och vad gör du för behandling åt det?


    Bor i Malmö så omfattas av samma rutin. De upptäckte det med sonen i vecka 30. Denna gång redan vecka 10. Jag klarar mig med kostbehandling än så länge! Drygt att sticka sig 7 gånger om dagen men ett litet pris för att hålla koll på läget :)
  • SvChris

    Ett förslag, vi beställde väldigt mycket via nätet, så allt ramlade in inom 2-3 dagar. Både skötbord, babyskydd och lite andra bra saker, sen har jag köpt kläder när jag ändå varit och handlat, så beställer du snart är det ingen panik längre.


    Gulsor skrev 2016-09-09 07:35:26 följande:

    Jag är så ledsen. Känner skam, skuld och redan som en dålig mamma. Jag är gravid i vecka 32 och först nu det går upp för mig att jag inte har köpt något för min nykommende barn. Varken säng, barnvagn, kläder för den första perioden, flaskor, blöjor, osv Jag har en lista klar över vad man ska köpa, men nu när det har gått upp för mig att barnet trots allt kan komma när som helst, känner jag helt förlorat och borta. Vet inte hur man får tillbaka på rätt spår...

    Trots långa diskussioner med mannen, svara han baba just "här är pengar och gå och köpa alt som behövs". Jag känner bara att det är ett stort ansvar som läggs på min axel, nu när vi hade lovat att hjälpa varandra och vara tillsammans för hela situationen. Jag förstår att han tycker att det är svårt eftersom det är helt nytt för oss, men han är inte ensam. Vad hade ni gjort i min situation? och är jag verkligen den enda som är bakåt??


Svar på tråden Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?