• ems86

    Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?

    Igår slog den sista appen om till trimester tre, äntligen! Bf är 16/11 och vi väntar en liten lillasyster om barnmorskan sett rätt :)

    Storebror är två år och född efter igångsättning i vecka 35 då vattnet gick i vecka 34. Börjar bli väldig tung och trött, utöver det är sinnet strålande so far.

    Hur mår ni?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-10-11 10:29
    Bf-lista!

    Björckan 8/11
    Irrbloss_83 10/11
    Ems86 16/11
    Kroa 17/11
    Elisa77 23/11
    Frkvilljunu 26/11
    Helen3 26/11
    Miaairam 3/12
    Mariro 16/12

  • Svar på tråden Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?
  • ems86
    Elisa77 skrev 2016-09-16 21:38:32 följande:

    [quote=76976516][quote-nick]ems86 skrev 2016-09-16 19:10:37 följande:[/quote-nick]Mammor, preggos, mom to bees! Hjälp mig. Mina sammandragningar har varit rätt påfrestande senaste veckorna. I mellanåt gör de ont men har inte kommit regelbundet. Var på förlossningen i måndags då bebisen inte rört sig på ett dygn. Då jag hade en rätt dramatisk avslutning sist har de lovat att ta mig på yttersta allvar i alla lägen (vilket de såklart alltid borde men så är det ju inte alltid). Bebis mådde toppen men de tyckte jag hade för mycket sd. Tappen opåverkad och fin så jag kunde lugnt åka hem igen. Var för samtal om sjukskrivning i onsdags då det känns lite överdrivet att pressa sig igenom en massa tuffa studier nu det sista. Fick blankt nej när även han såg att tappen var opåverkad, spelar ingen roll hur min historia ser ut eller hur mycket sd jag har, enligt honom. Jag är snäll och foglig så bråkade inte. Tyvärr. Idag har jag haft rekord mycket smärtsamma förverkar. Va fan? Ska det verkligen vara så? Efter 2h vila är de fortfarande kvar. Söka igen och bråka eller lugna mig lite? Känner mig helt rådvill.[/

    Åh kämpigt, känner så väl igen det där att om man inte bråkar och gråter för sin sak så lyssnar dom inte lika bra. Vänta ut natten och ring imorgon om det håller i sig, klart du inte kan funka normalt och jobba/plugga med onda sammandragningar och oro konstant. Hur skulle det gå till liksom!

    Hoppas det blir bättre!


    Tack snälla!! Nej det är ju det. Med tanke på att jag födde för tidigt förra gången och var sjukskriven från vecka 30 den gången just pga sammandragningar känns det så märkligt. Den gången lyssnade läkaren och la inte så stor vikt vid tappens längd. Så frustrerande att det är olika med olika läkare! Hur har du det? Jobb?
  • Kroa
    ems86 skrev 2016-09-16 22:00:52 följande:

    Men värme hjälper faktiskt för stunden! Bra du sa det! Då känns det ännu mer rätt att vänta lite. Men absolut ringer jag om der eskalerar.

    Alltså sjukskrivning för huvudvärk låter helt fruktansvärt.. När kom det? Är det bättre nu?


    Vad skönt det iallafall, håller tummarna för dig! Mina förvärvar är ofta i ländryggen, det var de förra graviditeten också - minns att jag åkte väldigt mycket bil med sätesvärmaren på, hah!

    Startade i vecka 16. Hade hemsk huvudvärk varje dag; och minst tre dagar varje vecka fick jag migrän så var sängliggande och inlåst i mitt tysta och mörka sovrum.. Hemskt jobbigt! Efter 8 veckor blev det bättre och nu har jag lite huvudvärk då och då bara :)

    Fick tillochmed göra en MR på huvudet osv, men den visade inget som tur var!
  • Elisa77

    Ems86- jag mår nog rätt ok, har mkt sammandragningar men dom känns ok. Kämpar mest med trötthet, har lågt hb på 105 och järndepå på 6 sen inskrivningen v 8, får liksom inte upp det på ngt sätt. Annars är jag stel, har jätteont i ljumskarna och vaggar redan fram som en anka. Jag jobbar 100%, kan jobba hemifrån nån dag i veckan och ta nån semesterdag eller sjukdag om tröttheten är för påtaglig. Jag vill snabbspola till v 35 nu så det känns närmre...

    Skriv imorn hur natten varit, hoppas du och ni andra oxå för den delen får sova!

  • Björckan

    Åh era stackare med sammandragningar. Hoppar det lättar upp... är det inte det ena så är det det andra, eller hur?

  • ems86

    Här lugnade det sig under natten! Har fortsatt idag men inte alls i närheten av den smärta som var igår. Tack för er fina pepp!

    Björckan: word! Alltid är det något. M

  • Kroa
    ems86 skrev 2016-09-17 13:20:29 följande:

    Här lugnade det sig under natten! Har fortsatt idag men inte alls i närheten av den smärta som var igår. Tack för er fina pepp!

    Björckan: word! Alltid är det något. M


    Skönt att höra! Hoppas det fortsätter vara lugnt!

    Håller också med om att det alltid är det något..

    Igår åkte sambon iväg å hämtade hem en ny soffa. Jag som HATAR vår gamla soffa (en riktigt bajsbrun skinnsoffa som svettiga jag typ klistras fast i på två röda sekunder) kunde självklart inte vänta en hel dag med att få hjälp att bära in vår nya stora fina divansoffa utan tänkte istället "äh, lite klarar jag ju av att bära! Jag är väl inte helt handikappad heller" och gick in i mitt "jag-klarar-allt-mode", och jajamen, det klarade jag ju minsann av! Så tung var den ju inte!

    - eller ja, kändes bra iallafall tills imorses då mina fogar började skrika "du är dum i huvudet och nu kommer du få ångra dig hela dagen". Hahah självfallet är det en sån där dag när sambon är hemma och jag tänkte passa på att försöka städa ikapp lite här hemma - men för att vara positiv så har jag ju iaf en ny skön soffa att ta det lugnt i idag, haha!

    Mina sd och förvärkar lugnade också ner sig igårkväll, och idag känns det inte alls så farligt på den fronten :) men som ni sagt, alltid är det något ;)
  • Björckan
    Kroa skrev 2016-09-17 14:28:45 följande:

    Skönt att höra! Hoppas det fortsätter vara lugnt!

    Håller också med om att det alltid är det något..

    Igår åkte sambon iväg å hämtade hem en ny soffa. Jag som HATAR vår gamla soffa (en riktigt bajsbrun skinnsoffa som svettiga jag typ klistras fast i på två röda sekunder) kunde självklart inte vänta en hel dag med att få hjälp att bära in vår nya stora fina divansoffa utan tänkte istället "äh, lite klarar jag ju av att bära! Jag är väl inte helt handikappad heller" och gick in i mitt "jag-klarar-allt-mode", och jajamen, det klarade jag ju minsann av! Så tung var den ju inte!

    - eller ja, kändes bra iallafall tills imorses då mina fogar började skrika "du är dum i huvudet och nu kommer du få ångra dig hela dagen". Hahah självfallet är det en sån där dag när sambon är hemma och jag tänkte passa på att försöka städa ikapp lite här hemma - men för att vara positiv så har jag ju iaf en ny skön soffa att ta det lugnt i idag, haha!

    Mina sd och förvärkar lugnade också ner sig igårkväll, och idag känns det inte alls så farligt på den fronten :) men som ni sagt, alltid är det något ;)


    Hahaha. Jag känner igen det där från för några veckor sedan när vi gjorde en make-over på sonens rum och jag drog till ikea för att köpa lite pryttlar efter att vi monterat upp en loftsäng med rutschkana (en sån där halvhög) och sedan tillbringade kvällen med att sätta upp skynken, organisera om garderober, leksakslådor och klänga runt på golvet under sängen för att göra det mysigt. Fick sona i två dagar med fogarna sedan. Men ändå värt det...för det värsta gick ju över. Hahaha
  • Kroa
    Björckan skrev 2016-09-17 16:05:14 följande:
    Hahaha. Jag känner igen det där från för några veckor sedan när vi gjorde en make-over på sonens rum och jag drog till ikea för att köpa lite pryttlar efter att vi monterat upp en loftsäng med rutschkana (en sån där halvhög) och sedan tillbringade kvällen med att sätta upp skynken, organisera om garderober, leksakslådor och klänga runt på golvet under sängen för att göra det mysigt. Fick sona i två dagar med fogarna sedan. Men ändå värt det...för det värsta gick ju över. Hahaha
    haha ja helt otroligt hur man ibland får någon gömd energi mitt från ingenstans - och samtidigt lite läskigt att den värsta smärtan kommer efteråt. Men man lär ju sig vart sina begränsningar går på ett ungefär efter ett x par veckor ;) 

    Hur mår ni andra? Hur går det med era sd och förvärkar, elisa och ems? 

    Sömnproblemen fortsätter här, och hela helgen har jag vart sååå trött och fruktansvärt energilös. Ögonen kliar och svider av trötthet konstant. Bebisen trycker på urinblåsan hela tiden så jag går runt med en konstant känsla av att jag behöver kissa, ungefär som att jag inte kan tömma blåsan.. 

    Fast det värsta är nog att jag de senaste dagarna hela tiden får ont i ryggen och nedre delen av magen, precis som om jag behöver bajsa - lite som att det kommer ett diarré-anfall och man bara känner "Jäklar, jag måste bajsa NU!", och sen när jag väl går & försöker bajsa så kan de antingen inte komma något alls, ibland massor, ibland en liten harplutt och ibland bara någon fis. Ena gången kan de vara löst och andra gången kan de vara hårt, och har jag tur någongång är det "normalt" (haha ja, ursäkta informationen...) 
    Men jag vet inte om det beror på att livmodern trycker på tarmarna? Eller om det är mina förvärkar som känns likadant? 
  • Aamanddal

    Någon som har barn sen tidigare och känner igen sig? Är i v 35 och har jätte mkt mensvärk i rygg och mage, moler på hela tiden och speciellt efter jag kissat. Är inte förvärkar, det har jag redan massor av. Kommer inte ihåg om det kändes såhär när jag väntade sonen.

  • ems86
    Kroa skrev 2016-09-18 12:00:26 följande:

    haha ja helt otroligt hur man ibland får någon gömd energi mitt från ingenstans - och samtidigt lite läskigt att den värsta smärtan kommer efteråt. Men man lär ju sig vart sina begränsningar går på ett ungefär efter ett x par veckor ;) 

    Hur mår ni andra? Hur går det med era sd och förvärkar, elisa och ems? 

    Sömnproblemen fortsätter här, och hela helgen har jag vart sååå trött och fruktansvärt energilös. Ögonen kliar och svider av trötthet konstant. Bebisen trycker på urinblåsan hela tiden så jag går runt med en konstant känsla av att jag behöver kissa, ungefär som att jag inte kan tömma blåsan.. 

    Fast det värsta är nog att jag de senaste dagarna hela tiden får ont i ryggen och nedre delen av magen, precis som om jag behöver bajsa - lite som att det kommer ett diarré-anfall och man bara känner "Jäklar, jag måste bajsa NU!", och sen när jag väl går & försöker bajsa så kan de antingen inte komma något alls, ibland massor, ibland en liten harplutt och ibland bara någon fis. Ena gången kan de vara löst och andra gången kan de vara hårt, och har jag tur någongång är det "normalt" (haha ja, ursäkta informationen...) 

    Men jag vet inte om det beror på att livmodern trycker på tarmarna? Eller om det är mina förvärkar som känns likadant? 


    Jo men ibland tar ju den där känslan av att man trots allt inte är sjuk över och man bara gör dumma grejer. Lyfter eller springer eller typ river ut alla kläder ur garderoben för att vika om - varför?!

    Tack för du frågar! Här har det varit betydligt lugnare. Fortfarande mycket sd men de onda är begränsade till max 4 per dag. Tack och lov!!!

    Men kan det inte vara att bebisen fixerar sig? Eller sjunker ner i kanalen? Jag upplever samma känsla. Det ilar lixom? Vet att det var då sonen klämde ner sig :)
Svar på tråden Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?