Elisa77 skrev 2016-09-16 10:01:44 följande:
Min vaginala förlossning startade 05:00 med vattenavgång, blev inskriven direkt. Öppnade mig för långsamt (fick feber och bebis påverkad) så skulle få värkstimulerande vid 14:00 och öppen 5 cm men jag vägrade tills jag fått epidural (de "svaga" värkarna var fruktansvärda nog). Fick den ca kl 15 och det hjälpte mig enormt att hantera smärtan och kl 21 var han ute med hjälp av sugklocka. Hade inställningen innan förlossningen att jag ville hantera smärtan så naturligt som möjligt, men öppen för förslag. Jag hade aldrig pallat att föda utan epidural. Det som däremot var trist var att det tog udden av krystvärkarna, jag kunde inte riktigt känna skillnad på de vanliga värkarna och krystvärkarna.
Jag känner mig mycket mer gravid än v30, känns och ser ut som v35 ungefär. Börjar fundera om UL visade fel...
Känner igen mig i det du skriver, de svaga värkarna kan också vara hemska!! Hoppas det går lire snabbare för dig denna gången då!
Ja, epiduralen räddade nog mig lite också. Jag var heeelt slut och den hjälpte faktiskt mycket mot värkarna. Kanske hade de vart "lättare" att föda utan epidural, men när jag tänker efter så vill jag inte ens veta hur fruktansvärt ont det hade gjort när jag fick krystvärkarna, men inte fick krysta, om jag inte hade haft den! Jag skrek i säkert 5 min och ringde in sköterskorna flera gånger och bara tjöt "NU kommer hon, snällaaaaaaa!" Och att få svaret "nej, vänta lite. Inte än. Hon är inte redo. Försök slappna av. Håll inte emot och krysta inte." HAH något förbannad att höra det när man står på alla fyra med röven upp i vädret, näsan nedtryckt i lustgasen och känslan över att trycka ut en melon genom rumpan!
Det är ju ändå en sån tur att smärtan försvinner så fort efter att det är klart, och hur värt smärtan det är!
Jag är ganska kort och har en liten överkropp så min mage blir lätt väldigt stor - gick in i v 32 idag och känner mig som en valross :p