Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?

Igår träffade jag läkare och fick vårt snitt-datum. Känns så spännande och overkligt och lite läskigt. Om 7 veckor har jag bebisen i famnen :D

Björckan- åh så skönt med ett datum! Nu är det ju verkligen nedräkning! Varför snitt, om du vill berätta?

Ja det vsr skönt, men samtidigt overkligt på något sätt. Haha.

Det blir snitt för att jag blev så skadad vid första förlossningen och har vissa men kvar, samt en otrolig förlossningsrädsla. Men det är p.g.a det fysiska som jag blivit beviljad snittet.

Björckan- vi träffar förlossningsläkaren på tis för att få vår dom. Har två jobbiga förlossningar bakom oss, och det skulle kännas skönt att få det lite mer kontrollerat denna gång. Bm trodde inte det skulle vara några problem, men det är ju läkaren som bestämmer. Fick ni berätta om er historia och argumentera för er sak eller hur var mötet?

Njaee... jag fick via bm kontakt med en psykolog från mvc för ett år sedan. Det var efter att jag skulle göra ett vanligt cellprov och träffade världens bästa bm som fick ur mig hela historien om förra förlossningen och hur jag mådde och inte vågade bli gravid igen. Så jag gick hos psykologen fram tills i våras. Vågade under tiden bli gravid och fick samma bm på mvc som jag träffade förra året. Hon har hela tiden hävdat att det är klart jag ska ha snitt. Vad hon har sagt till läkare vet jag inte men jag fick tid för ett samtal med läkaren, tog med förra förlossningsjournalen (har bytt landsting sedan förra gången så de kan inte se min journal) och på 10 minuter hade jag fått snitt beviljat. Hon kollade på vilka skador jag fick och frågade om jag fortfarande har problem. Jag hann ungefär bara säga ja och så sa hon att "ja, jag tycker att du bör göra ett planerat kejsarsnitt". Jag var helt chockad för jag var förberedd på att behöva fightas för min sak! Men då har jag ju nästan tur i oturen som fortfarande har fysiska problem. Det är helt på det som läkaren fattat beslutet. Hade det "bara" varit det psykiska hade jag nog fått slåss mer tror jag... även om det faktiskt har påverkat mig (och min man) mer de senaste 5 åren! Jag håller tummarna för att ni får snitt beviljat! Det är ju som du säger mer kontrollerat. Har du mycket men från dina tidigare? (Du behöver inte svara om du inte vill) förlåt för den långa texten utan styckeindelning. Skriver från mobilen...

Björckan- ok, jag frågade oxå vår bm efter förlossningssamtalet om samtalet (remissen till läkaren) innebar att vi skulle prata igenom alt igen och då svarade hon att "nej, han kommer grunda sitt utlåtande på vad jag skriver till honom".. men det lät ju lite för bra för att vara sant. Vi får se på tis helt enkelt. Läkaren bokade in en kvart med oss sedan fick vi UL-tid direkt efter för att se vart moderkakan ligger, jag tolkar det som ett positivt tecken?

Anledningen till att vi önskar planerat snitt är att inget av mina barn har kommit ut bra. Första kom inte ut alls trots startad förlossning och det blev ett traumatiskt akutsnitt och andra kom inte heller ut bra, även där startad normal förlossning men avslutades med sugklocka som släppte fler gånger än vad som är ok. Han föddes livlös men de fick igång honom efter ett tag men det var kritiskt.

Det låter ju ändå positivt tycker jag! Förstår att ni vill ha snitt. Vi fick också sugklocka. Den släppte några gånger men jag visste inte att det fanns ett maxantal den får släppa? Vår son mådde tack och lov bra när han kom ut. Det var jag som tog smällen så att säga. Det känns som att ett planerat snitt kommer bli en revanch på så många plan för mig. Att kunna vara medveten om vad som händer och att få tillbringa de första timmarna tillsammans med bebisen framför allt. Sedan är jag inte naiv. Jag är medveten om att det kommer bli en lång återhämtning men det blev det ju förra gången också!

Hur mår ni tjejer?

Själv har mina förvärkar ökat i styrka, men kommer varken regelbundet eller hela tiden - känner absolut att de gör ondare, dock inte "nu-föder-jag-ont" så jag har inte kollat upp det. Sen kan det komma oregelbundet under ca två timmar för att sedan avta i några timmar, och sen börja igen osv osv.

Annars är allt som vanligt!

Hur går det för er?

Jag hade nog blivit mer än måttligt orolig av förvärvar som gör ont, skönt att kunna vara så cool :) Jag hade en skitnatt inatt, så jag är trött! Vaknade kissnödig runt 01:30 och hade sammandragningar som bara inte ville ge sig. Inget ont alls, trots att jag verkligen kände efter, men ändå lite obehagligt eftersom jag inte brukar ha så mycket sammandragningar alls. Efter ett par timmar somnade jag, och idag har det varit lugnt. Förhoppningsvis blir den kommande natten bättre. I övrigt är det ganska bra tror jag :)

Lite rastlöst här!! Sjukt omotiverad till allt som har med studier att göra och börjar fundera väldigt mycket över förlossningen. På något sätt tror jag inte man kan vara gravid längre är 35v som sist, kommer nog bli lite frustrerad snabbt.

Kroa - skönt att du känner att det är hanterbart!! De ska ju vara hjälpsamma och förberedande så förhoppningsvis blir det en överlätt förlossning. Bebben bara ramlar ut :)