Konstatera skrev 2016-08-11 15:56:35 följande:
Tack för tipset. Alexander Bard är alltid värd att lyssna på, då han konstaterar med en pondus som ingen annan svensk mediekändis når upp till. Samtidigt tycker jag att sommarpratet var rätt svagt. Bard själv påstår att om du bara omger dig med med ja-sägare blir du dum. Vilket givetvis är helt sant. Samtidigt får Bard inte heller något motstånd i sina påstående i sitt egna sommarprat. Det tar ifrån lite nerv.
Att barnet initiala reaktion är att leta sig tillbaka in i livmodern är säkert sant. Samtidigt. Någon filosof sade någon gång att barnet behöver tre månader för att anpassa sig till världen utanför livmodern. Det säger oss således, att livmoder teorin inte är särskilt stark.
Samtidigt kan jag tycka att parallellen till SD, Trump och IS är bristfällig. IS är ett urbota dumt exempel i denna kavalkad, då deras världsbild aldrig existerat. Dessutom religiöst betingat. SD och Trump är konservativa och av någon anledning är detta synonymt med att inte vara nyfiken på sin omvärld. Det konservativa synsättet etablerar en plattform för att vilja utforska sin omvärld. Det liberala synsättet är inte lika nyfiket, av mänskliga orsaker. Om mångkultur blir vardag varthän du reser i världen uppstår en likgiltighet till dina medmänniskor som inte nödvändigtvis är intressant och framåtskridande.
En grov och populistisk förenkling av Mr Bard att dra paralleller till Sd och Trump. Jag kan göra samma jämförelse till dagens etablissemang. De som stödjer Hilary Clinton är nästan uteslutande personer som vill ha en president som tänker precis som de själva. De vill ha en stor statsapparat och omge sig med ja-sägare. De vill inte bli utmanade intellektuellt.
Konstatera skrev 2016-08-11 15:56:35 följande:
Tack för tipset. Alexander Bard är alltid värd att lyssna på, då han konstaterar med en pondus som ingen annan svensk mediekändis når upp till. Samtidigt tycker jag att sommarpratet var rätt svagt. Bard själv påstår att om du bara omger dig med med ja-sägare blir du dum. Vilket givetvis är helt sant. Samtidigt får Bard inte heller något motstånd i sina påstående i sitt egna sommarprat. Det tar ifrån lite nerv.
Att barnet initiala reaktion är att leta sig tillbaka in i livmodern är säkert sant. Samtidigt. Någon filosof sade någon gång att barnet behöver tre månader för att anpassa sig till världen utanför livmodern. Det säger oss således, att livmoder teorin inte är särskilt stark.
Samtidigt kan jag tycka att parallellen till SD, Trump och IS är bristfällig. IS är ett urbota dumt exempel i denna kavalkad, då deras världsbild aldrig existerat. Dessutom religiöst betingat. SD och Trump är konservativa och av någon anledning är detta synonymt med att inte vara nyfiken på sin omvärld. Det konservativa synsättet etablerar en plattform för att vilja utforska sin omvärld. Det liberala synsättet är inte lika nyfiket, av mänskliga orsaker. Om mångkultur blir vardag varthän du reser i världen uppstår en likgiltighet till dina medmänniskor som inte nödvändigtvis är intressant och framåtskridande.
En grov och populistisk förenkling av Mr Bard att dra paralleller till Sd och Trump. Jag kan göra samma jämförelse till dagens etablissemang. De som stödjer Hilary Clinton är nästan uteslutande personer som vill ha en president som tänker precis som de själva. De vill ha en stor statsapparat och omge sig med ja-sägare. De vill inte bli utmanade intellektuellt.
Det ligger i ett sommarprats natur att sommarprataren inte blir motsagd.
Livmodern som metafor ska du inte ta bokstavligt, vilket också framgår av programmet. Livmodern står där för drömmen om att återupprätta ett förflutet när muslimerna var rättrogna, när Amerika var stort och enat eller när Sverige var blont. Inte den bästa av metaforer i och med att vi alla har haft en tillvaro i livmodern - medan populismens drömmar om att det förflutna ska bli framtiden bygger på ett förflutet som aldrig existerat.
Jag tycker heller inte att de religiösa skillnaderna mellan Trumps anhängare, SD:s och IS egentligen är så stora. Religion som ett vapen är en gemensam nämnare, även om det skiljer sig åt hur vapnet brukas.
Jag ogillar begreppet mångkultur men så mycket kan jag skriva som att jag finner det betydligt mer intressant att vandra genom en lövskog än genom ett rapsfält.
Det finns förresten en fundamental skillnad mellan Clinton å ena sidan och Trump, IS och SD å den andra. Clinton delar inte in människor i ett "vi och dem" där de andra är roten till allt ont, men det är liksom essensen i budskapet från IS, Trump och SD.
Att omge sig med ja-sägare eller ett litet hov är dessvärre inte något som bara förekommer inom politiken. Budskapet att kepsarna ska vara riktade åt samma håll är mer regel än undantag i de nästan alla organisationer.