• Anonym (vattendrickande)

    Det kanske är jag som har fel? Men det känns då inte så!

    Min mans barn har för vana att försöka förhala sänggåendet genom div saker, som tex dricka vatten.

    Han får dricka EN gång, inte mer. Så långt allt väl.

    Men, nu har han börjat skrika om han inte får vatten från kannan i kylen, en sån där Britakanna med filter. Kannan köptes för att jag har ett barn med asperger som är väldigt känslig för smak. Mitt barn tycker inte om vattnet direkt från kranen utan tar alltid vatten från kannan.
    Det enda vi andra behöver tänka på om kannan är att fylla på om vi tar från den, det går inte i så himla mycket pga filtret som sitter där och mitt barn har full koll på hur många ggr vattnet räcker till. Om där inte finns vatten när hon går dit så blir det jobbigt, då måste hon fylla på vatten som måste rinna igenom och bli kallt och just sånt är jobbigt för henne.

    Jag har nu sagt till min man att han inte får ta vatten från kannan om han inte fyller på sen, men min man menar att det blir för jobbigt då hans barn skriker som besatt om han hör kranen rinna och tror att vattnet är taget från kranen. Han känner alltså ingen smakskillnad utan ligger och lyssnar efter kranen. Barnet har fått följa med upp och sett hur vi gör, men det hjälper inte. Att ha honom med varje gång går inte heller så bra då han speedas upp till max av det och börjar springa sin väg, ska gömma sig osv saker som hans pappa verkligen avskyr.

    Min man verkar inte förstå hur det påverkar mitt barn att inte ha vatten när hon är törstig, såna saker är jättejobbiga för henne och jag tycker faktiskt att det tillhör hyfs att fylla på om man tar vatten från en kanna som eg tillhör någon annan.

    Har jag så fel i det? Visst kan jag fylla på kannan när min man gått in till barnet om det är så, men jag är inte alltid tillgänglig när hans barn nattas.

    Eftersom det här är familjeliv så måste jag väl säga också att vi har testat med senare nattningar utifall att hans son inte är trätt, men han ÄR trött, han är bara van vid att kunna förhala hos mamman hur länge som helst. Han har också svårt att landa här, han har svårt med bytena vid umgänge. Vi har helgumgänge om det spelar någon roll och vi kan inte ha varannan vecka, dels pga avstånd och dels pga att barnet. Vi har testat flera varianter under längre perioder men nu kommit fram till den som verkar fungera bäst för barnet.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-11-05 21:56
    SNÄLLA! Läs hela mitt inlägg och gärna också de andra, klicka på visa endast under mitt namn, innan ni kommenterar, jag orkar inte svara på samma sak flera gånger. Tack.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-11-07 22:06
    Problemet är numer ett annat . mamman har flyttat långt bort med sitt barn så nu nystar vi i hur det kan fungera med umgänge ändå.

  • Svar på tråden Det kanske är jag som har fel? Men det känns då inte så!
  • Anonym (mor)

    Jag är intresserad av historia och tanken slår mig att HERREGUD!!!! så jobbigt det måste ha varit för alla "diagnosbarn" förr i tiden. Då fick de ingen diagnos förstås men tänk att behöva äta vattgröt och pärer med lite salt på. Snacka om ångest.

  • Lord Hans

    Släng bort kannan och lär era barn att dricka vatten ur kran, aspberger eller inte. Sluta vara så jävla flata och börja med att uppfostra era barn istället för att serva dem. Duger inte kranvattnet så är man utan, låt ungarna skrika tills de blir torra i halsen så duger det nog vanligt vatten sen. 

  • Anonym (Aspergersmamma)
    Anonym (mor) skrev 2015-11-06 08:01:35 följande:

    Jag är intresserad av historia och tanken slår mig att HERREGUD!!!! så jobbigt det måste ha varit för alla "diagnosbarn" förr i tiden. Då fick de ingen diagnos förstås men tänk att behöva äta vattgröt och pärer med lite salt på. Snacka om ångest.


    Min mor växte upp som ett diagnosbarn och ja, det var fruktansvärt. Under hela vuxenlivet har hon använt alkohol och medeciner som lindring till grotesk ångest från barndommen.
    Jag är så glad att vi idag har möjligheten att hjälpa dessa barn. Om det uppfattas som curling av vissa anser jag bara att de inte förstår hur en autistisk hjärna fungerar.
    Ett barn utan diagnos som det verkar handla om i detta fallet när det gäller den lille skulle jag vilja säga är svartsjuk på den äldre och vill ha sin vilja igenom. Pappan borde sätta stopp för detta nonsens, inte uppmuntra det. Och ingen behöver väll ta ur kannan mer än den som fått den? Skulle det ske ska ju den vuxne fylla på. Svårare än så är det inte.

    Förklara för den lille att kannan är till den store pga ett handikapp hon har. Det måste ju accepteras. Och erbjud vanligt vatten. Sen stopp. Inget mer tjafs.
  • jagärden
    Anonym (ack dessa curlingföräldrar) skrev 2015-11-05 21:36:27 följande:

    Eet egentliga problem är att ni ser på barnen som "ditt" och "mitt" barn och att ni inte samarbetar.

    Ett förslag är att ni båda börjar se på båda barnen som familjens eller hushållets barn och börjar samarbeta och fixar en lösning som blir bra för alla.

    Hur skulle ni gjort om båda barnen skulle varit era gemensamma?


    Problemet i detta fall går inte att härleda till att ts på något sätt skulle göra skillnad på barnen. Problemet som jag ser det är att ts barn blir åsidosatt till förmån för det gnälliga barnet. Ts söker en lösning och ställer frågan här. 
  • Anonym (Ninni)

    Det låter inte bara som att det är din dotter som har problem med flexibiliteten, utan även du. Men herediteten för Asperger är ju hög, så det vore inte förvånande. Här har du en hel tråd med människor som ger förslag på hur ni kan lösa situationen. Men nej, den enda lösningen du ser är att pappan fyller på flaskan. Nu är det ju så att han inte gör det- så släpp den lösningen för Guds skull! Köp en extra flaska, fyll med vatten och ha i kylen var 3:e helg till pojken. "Den får inte plats" säger du. Jag antar att ni i så fall får hoppa över filmjölken/ juicen/ whatever just de dagarna. Skapa plats i kylskåpet!

    Jag förstår att du är jätteirriterad på pappan som inte respekterar din dotters svårigheter. Men om du verkligen vill vara en bra modell för henne så träna på din egen flexibilitet och problemlösning.

  • sextiotalist
    Lord Hans skrev 2015-11-06 08:31:44 följande:

    Släng bort kannan och lär era barn att dricka vatten ur kran, aspberger eller inte. Sluta vara så jävla flata och börja med att uppfostra era barn istället för att serva dem. Duger inte kranvattnet så är man utan, låt ungarna skrika tills de blir torra i halsen så duger det nog vanligt vatten sen. 


    Inte ens jag som vuxen dricker vatten ur kranen om jag kan undvika det. Här har vi sodastream hemma och även vatten i kanna med en citronskiva i.
  • jagärden
    Anonym (***) skrev 2015-11-05 22:18:11 följande:
    Då behöver hon ju inte dricka vatten just den kvällen när du inte hemma och pojken är där. Det kan ju inte inträffa alltför ofta.
    Anonym (***) skrev 2015-11-05 22:16:30 följande:
    Då har du lite att jobba med, om hon är 14 år och du curlar henne så.
    Läs på lite om asbergers innan du uttalar dig. I övrigt: menar du på fullaste allvar att att ts dotter inte ska dricka vatten för att pojken är där och att han också vill ha det vattnet? Problematiken är ju större, antagligen känner han, som normalt för en sexåring, orättvisa. Han är inte del av familjen så ofta och vill också ha "specialbehandling", barn fungerar så. Men för tusan, ska man uppfostra barn så får man ju sätta lite gränser. 6-åringen får sin vilja igenom, gnäll verkar belönas och flickan med asbergers blir åsidosatt och du tycker att det är helt i sin ordning? Usch vad det är tråkigt när folk inte förstår olika personers olika behov. Ts dotter ska inte förbjudas att dricka pga pojken, hon är i mina ögon ej heller curlad. Läs på för tusan.

  • jagärden
    Anonym (ack dessa curlingföräldrar) skrev 2015-11-05 22:36:55 följande:
    Exakt det jag ser som deras problem. De bryr sig båda bara om sina egna barn istället för familjens barn och klarar därför (eller av någon annan anledning) inte av att samarbeta.

    Jag menar inte att de måste ta hand om varandras barn. Bara att se till båda barnens bästa.
    Och varför kan inte maken då samarbeta och fylla på en vattenkanna? Alltså jag förstår inte detta. Ts ska enligt folk här skärpa sig och fylla på vattnet själv och ts dotter ska växa upp och dricka vatten från kranen, alternativt inte dricka något alls. Men ts mans barn ska få gnälla och få all vilja igenom och specialbehandlas och så vidare, och ts man ska inte behöva fylla på vattnet som han tar från kannan till hans barn, "för det borde ts göra". Alltså hur är människor funtade? Är det för att ts och dottern är kvinnor och mannen och barnet är män? Är det en könsfråga, män får göra vad som helst och kvinnor ska anpassa sig? Är det för att ts är "bonusmamma" och därmed automatiskt belagd med horn i pannan i era ögon, trots att hon inte sagt något annat än att hon tycker att det är störigt att mannen inte ens kan fylla på en flaska? Hur tänker ni?!
  • Anonym (Nja)
    Anonym (mor) skrev 2015-11-06 08:01:35 följande:

    Jag är intresserad av historia och tanken slår mig att HERREGUD!!!! så jobbigt det måste ha varit för alla "diagnosbarn" förr i tiden. Då fick de ingen diagnos förstås men tänk att behöva äta vattgröt och pärer med lite salt på. Snacka om ångest.


    Tvärtom var ju på sätt och vis det gamla bondesamhället enklare om det nu är det du syftar på. Samma rutiner och mat dag ut och dag in, året om. Välling, salt sill och potatis, typ. Allt förutbestämt och tydligt. Väldigt få människor att behöva socialisera med, i princip inga nya ansikten, och man föddes, levde och dog i sin by. Skolan gick man inte heller i förrän slutet av 1800-talet.
  • jagärden
    RosaSmurf skrev 2015-11-05 23:09:02 följande:
    Så nu har inge plats med en minikyl? Då kan ske ni bor ta och rensa ut lite saker för att ni ska få plats. En lite kyl går att ja i garderoben eller dylikt.

    Annars kan ni skaffaen lite frysbox där din dotter kan ha flaskor med vatten från kannan så är problem löst, då det inte skulle göra något om det tog slut. Du ser ju bara problemen istället för att försöka hitta lösningar.

    Och ja, din dotter har Aspergers men även en med asperger måste lära sig att vara självständig.
    Eller så kan hans barn dricka vatten från kranen. Det ska vara ett icke-problem och sådant beteende som pojken håller på med ska inte premieras.
Svar på tråden Det kanske är jag som har fel? Men det känns då inte så!