• Anonym (Vem?)

    Vems är problemet?

    Här på FL kan man ofta läsa om par med osynk i sexlivet. Den ena vill mer än den andra. Den ena vill och den andra vill inte alls.

    Här på FL är det oftast den som vill mer som lyfter frågan, men vems är problemet. 

    Hur många anser att sex skall finnas i ett förhållande för att det skall anses som ett kärleksförhållande? Visst, om man har sex en gång per år så har man sex. Visst är det så. 

    Den som inte har lust känner sig ofta trängd och otillräcklig, och anser att partnern inte tänker på annat än sex. Den kanske tycker att sex inte är särskilt viktigt och anser sig ha sin fulla rätt att säga nej. 

    Den som har lust känner sig frustrerad, oälskad, värdelös, osv. Den känner att de egna behoven har väldigt lite prioritet i förhållandet. 

    Kan ni inte fritt berätta er syn på vem som har problem (om man får uttrycka sig så)?

    Visst har båda problem. Men om lusten sviker för den ena så innebär det att båda har problem. Skall då den med lust trycka bort sin lust eller skall den utan lust försöka få tillbaka lusten?

    Det skulle vara intressant att se hur ni ser på saken.

  • Svar på tråden Vems är problemet?
  • Anonym (Ja)
    Tom Araya skrev 2015-06-26 17:18:51 följande:
    Då får du väl tänka dig in i ett liv med partner, för annars lär ju inte problemet finnas.
    Jag har varit i en relation där det här var ett problem för min dåvarande partner. Han blev till slut så jobbig att ha o göra med att jag valde att gå.
  • Anonym (Vem?)
    Mrs Okänd skrev 2015-06-26 08:30:42 följande:

    Nä, jag har upptäckt samma sak hos min man. Plus att gränserna flyttas, innan visste han att vi brukade ha sex en gång per vecka, sedan några år har vi haft mycket mer sex och dröjer det då några dagar för länge innan vi har sex så upplever han att det är katastrof och går in i nåt deppläge som är avtändande för mig, då blir det en negativ spiral. Och jag har även räknat ut att det räcker inte med kramar och sånt då utan det ska vara SEX som bekräftelse, behöver inte ens vara bra sex. Det har jag lite svårt att förstå.
    Behöver du förstå det? Räcker det inte med att veta att utan sex mår han dåligt? För honom är det en av de viktigaste sakerna i världen och han vill ha det med dig. 

    För att ta en jämförelse som alla kommer skrika över är att min fru tycker om att gå på IKEA. Hon älskar att gå omkring och titta på saker, göra om hemma i huvudet, äta kyckling i restaurangen. osv. Hon kan göra det hur ofta som helst. 

    Hon gör det aldrig själv, aldrig med kompisar för det känns bara så där bra om hon får ha mig med sig. Hon tycker om att småkramas i rulltrappan, hålla handen och gå runt runt. Jag är inte särskilt intresserad. Men jag åker dig med henne så ofta hon vill för detta är något som höjer hennes livskvalitet. Jag har ingen aning om hur hon kan tycka om detta så mycket och varför det är så viktigt att jag är med, men jag behöver inte förstå för allt jag behöver veta är att det höjer hennes livskvalitet.
  • MrFlex
    Anonym (Vem?) skrev 2015-06-24 14:55:44 följande:
    Jag sa till min fru för snart tre år sedan att vi måste skilja oss, jag kan inte leva så här. Vi redde dock ut det under den kommande veckan. 

    Det konstiga är att hon gick från noll lust till hur mycket lust som helt under den veckan. De kommande tre månaderna hade vi massor med bra sex. Hon hade så många orgasmer att man kunde tro att hon var en batteridriven kanin. Vi åkte på solsemester till Turkiet efter 2,5 månader, och väl där tröttade vi nog ut sängen. Hon njöt för fulla muggar.

    Näst sista kvällen hade vi haft sex, hon varit och duschat, sen låg hon naken på sängen och med ett leende frågade hon om jag fortfarande vill skiljas. Klart jag inte ville det. Jag var ju den lyckligaste människan är världen. Dagen efter packade vi väskorna och åkte hem. När hon klev av planet lämnade hon lusten kvar där någonstans. För sen dess har det varit helt dött igen. Jag minns att efter vi kom hem från semestern tog det två månader innan vi hade sex igen. Jag fattade ärligt ingenting.
    Jag har varit med om exakt samma sak. Mitt ex fick ett kåtslag när jag förklarade att jag ville skiljas. Har läst i flera trådar att den trygghet som ett långvarigt förhållande ger är förödande för lusten för många kvinnor. Jag tror det ligger något i det. Ta bort tryggheten, att inte bli tagen för givet så händer det något. Kan fungera på samma sätt om man blir uppenbart uppvaktad av någon annan kvinna.

    Jag skilde mig i alla fall men börjar nu uppleva samma tendenser i mitt nuvarande förhållande.

    För att svara på TS fråga så tycker jag att det största ansvaret hamnar på den som ändrar sitt behov och beteende under förhållandet. Man är i alla fall skyldig sin partner en rimlig förklaring till den ändrade lusten eller beteendet.
  • Tom Araya

    Att vilja ha olika innehåll och olika mycket i ett förhållande har jag svårt att se som den enskilde partnerns problem, utan snarare ett relationsproblem för båda.
  • Vestra

    Har upplevt åt båda hållen. Dvs både en man som hade perioder med lägre sexlust som fick mig att rycka mitt hår ibland. Samt att jag själv också varit där. Och efter att jag själv varit i en svacka där sex mest kändes som ett extra måste så förstod jag ju själv hur det var för honom, när det var hans sexlust som inte låg på topp.

    Och ska jag vara ärlig så går det där i perioder, men jag märker ju att sexlusten hos mig sjunker när vi inte har tid för varandra i övrigt. När man jobbar extremt, mycket att göra med hus och livet i övrigt.
    Sedan kommer perioden när man känner sig som en nyförälskad tonåring igen och bägge är synkade.

    Och med det i bakhuvudet så tror jag att det blir enklare för MIG att hantera att hans sexlust eventuellt svalnar igen. Jag har förståelse för det nu i alla fall.
    Det viktiga är att det finns en vändning på det.


    Något meningsfullt, imponerande och gärna lite skrytsamt.
  • Anonym (Herkules)
    MrFlex skrev 2015-06-26 21:53:49 följande:
    Jag har varit med om exakt samma sak. Mitt ex fick ett kåtslag när jag förklarade att jag ville skiljas. Har läst i flera trådar att den trygghet som ett långvarigt förhållande ger är förödande för lusten för många kvinnor. Jag tror det ligger något i det. Ta bort tryggheten, att inte bli tagen för givet så händer det något. Kan fungera på samma sätt om man blir uppenbart uppvaktad av någon annan kvinna.

    Jag skilde mig i alla fall men börjar nu uppleva samma tendenser i mitt nuvarande förhållande.

    För att svara på TS fråga så tycker jag att det största ansvaret hamnar på den som ändrar sitt behov och beteende under förhållandet. Man är i alla fall skyldig sin partner en rimlig förklaring till den ändrade lusten eller beteendet.
    Hm...tror inte att man kan kräva av sin partner en förklaring. Lust är inte konstant utan påverkas av mycket omkring oss men också av hormoner etc. Jag tror det kan vara ganska komplext. Bäst är att snacka om saken!
  • Mascaraklumpar

    Har man stora problem i sitt förhållande så gör man väl precis allt man kan för att lösa dessa, det gäller båda parter (och även om man själv kanske är nöjd med situationen borde det givetvis vara tillräckligt att veta att partnern lider för att man ska se det som ett stort problem). Anstränger sig inte båda för att det ska bli bra kan man lika gärna avsluta relationen i mitt tycke. Sedan att hålla på och bråka om vems fel det är blir ju bara fånigt. Stannar du I en relation där din partner skiter i hur du mår är det väl lika mycket ditt eget fel som partnerns.

  • Vardagspussel

    Utan att orka läsa alla innan mig så ska jag skriva min syn och situation.

    Jag har ett sådant problem där vi är helt i osynkade när det gäller sex. Som så många andra som klagar på sitt sexliv så tycker jag att min drift är bra, då jag skulle inte ha några problem att göra det vardagligen om min fru ville samma.

    Det svåra tror jag är att vi män och kvinnor behöver lite olika saker att komma igång, att få lusten att ha sex. Förmodar att nästan alla som är friska och så gillar att ha sex när det väl händer. Då kvinnan inte alltid behöver jobba så hårt för att få igång en man. Medans mannen har svårt att förstå hur man får igång en kvinna. Ta detta exempel på vad jag menar. Om en man och en kvinna står framför varandra (utgår ifrån att dessa är ett par) och mannen tar av sig naken och bara står där. Tror inte att väldigt många kvinnor skulle slänga sig över honom och vilja ha sex med honom. Vänd på detta och kvinnan tar av sig naken och står framför mannen, då är det väldigt många killar som enkelt kan gå från detta till sex på några sekunder. Män är väldigt visuella medan kvinnan behöver mer tanke och känsla.

    Se på mig själv, jag har 12 år med min fru, än idag så bara jag ser konturerna av hennes fina byst, eller när hon byter om. Eller bara är nära mig, så vill min kropp. Det är inte samma för henne.
    Jag försökte förut visa henne nästan dagligen på olika sätt hur mycket jag ville ha henne. Det gjorde nästan att det bara blev värre, mindre sex då hon kände sig trängd och att jag tjatade. Så jag backade tillbaka och bara gjorde små närmande, mer beröring utan något krav för mer. Då blev det iaf bättre.

    Man tor att det bara är en själv som har någon sexdrift, att sin partner verkar inte tänka en sekund på sex. Fast man blir förvånad att inse att ens partner har en otrolig sexdrift, där hon gör allt möjligt, gillar att webcam med alla möjliga leksaker. Synd bara att det var med massa andra män än en själv.

    Så mitt tips är att försöka testa sig fram på olika vägar, prata, tjata, ta ett steg tillbaka, hitta någon annan, öppet förhållande, eller celibat. Det gäller för alla par att hitta sin väg som fungerar och att båda är på samma sida. Om den ena tycker att sex ska vara flera gånger i veckan och den andra bara nån gång om året så tror jag att det blir väldigt svårt att få till det.  

    Så jag tycker inte att man kan peka på vem som gör fel, det är som en par dans att båda måste göra sitt annars så blir det aldrig bra.

  • Anders 386
    Mrs Okänd skrev 2015-06-26 08:30:42 följande:

    Nä, jag har upptäckt samma sak hos min man. Plus att gränserna flyttas, innan visste han att vi brukade ha sex en gång per vecka, sedan några år har vi haft mycket mer sex och dröjer det då några dagar för länge innan vi har sex så upplever han att det är katastrof och går in i nåt deppläge som är avtändande för mig, då blir det en negativ spiral. Och jag har även räknat ut att det räcker inte med kramar och sånt då utan det ska vara SEX som bekräftelse, behöver inte ens vara bra sex. Det har jag lite svårt att förstå.
    Kul att läsa. Den du beskriver kunde lika gärna vara jag.
    Men hur kan det vara så svårt för en kvinna att förstå - det är ganska självklart att när man hela tiden får "avslag" på sin fysiska uppvaktning så blir man ledsen och ger upp. Det är inte jättekul att bli avvisad gång efter gång och ändå vara lika trevlig och outtröttligt uppvaktande. Eftersom det inte ger resultat så lägger man av och skaffar istället ett känslomässigt "skal" i form av att istället gömma sitt intresse för sex. Det är ju en fullständigt naturlig reaktion.
  • Mrs Okänd
    Anders 386 skrev 2015-06-29 09:31:53 följande:
    Kul att läsa. Den du beskriver kunde lika gärna vara jag.
    Men hur kan det vara så svårt för en kvinna att förstå - det är ganska självklart att när man hela tiden får "avslag" på sin fysiska uppvaktning så blir man ledsen och ger upp. Det är inte jättekul att bli avvisad gång efter gång och ändå vara lika trevlig och outtröttligt uppvaktande. Eftersom det inte ger resultat så lägger man av och skaffar istället ett känslomässigt "skal" i form av att istället gömma sitt intresse för sex. Det är ju en fullständigt naturlig reaktion.

    Ja, och jag som då vet att det kan bli sex men inte när upplever ju inte samma frustration men jag vågar ju inte heller ge falska förhoppningar om sex. Min man vill gärna att jag under dagen säger att jag vill ha sex men jag har svårt för det för då blir han så besviken om det inte blir se under dagen. Han tänker inte alls logiskt när det gäller sex tycker jag.
Svar på tråden Vems är problemet?