Vems är problemet?

Här på FL kan man ofta läsa om par med osynk i sexlivet. Den ena vill mer än den andra. Den ena vill och den andra vill inte alls.

Här på FL är det oftast den som vill mer som lyfter frågan, men vems är problemet. 

Hur många anser att sex skall finnas i ett förhållande för att det skall anses som ett kärleksförhållande? Visst, om man har sex en gång per år så har man sex. Visst är det så. 

Den som inte har lust känner sig ofta trängd och otillräcklig, och anser att partnern inte tänker på annat än sex. Den kanske tycker att sex inte är särskilt viktigt och anser sig ha sin fulla rätt att säga nej. 

Den som har lust känner sig frustrerad, oälskad, värdelös, osv. Den känner att de egna behoven har väldigt lite prioritet i förhållandet. 

Kan ni inte fritt berätta er syn på vem som har problem (om man får uttrycka sig så)?

Visst har båda problem. Men om lusten sviker för den ena så innebär det att båda har problem. Skall då den med lust trycka bort sin lust eller skall den utan lust försöka få tillbaka lusten?

Det skulle vara intressant att se hur ni ser på saken.