Flash Gordon skrev 2021-06-11 07:48:56 följande:
Mmm ... Statlig "forskning" som i bästa fall kan sägas motsvara ett examensarbete på gymnasiet.
Helt "neutral" men laddad med värderingar som:
"politiska provokationer"
"(ytter)högern"
" 'alternativa' nyhetssidor" (med citationstecken runt ordet alternativa)
" 'systemkollaps' " (även det med citationstecken)
"flyktingsolidaritet" (positivt värderat)
Med mera
.
Och så nämns Hanif Bali också, förutom de bägge journalisterna som skall tystas.
Om socialdemokraterna vill driva opinion kan de betala för det själv och inte ge statliga arbetsgrupper uppgiften att göra jobbet åt dem.
Så du menar att ett forskningarbete som leds av en docent i media- och kommunikationsvetenskap vid stockholms universitet är att likställa vid ett gymnasiearbete
Varför har du inte läst policybriefen och tagit del av metod och material som den grundar sig på istället för att hitta på att det är ett gymnasiearbete - det är inte forskningsrapporten som fokuserar på SVD, GP och Bali, det är dessa själva som utmärker sig tillskillnad från andra medier och personer.
www.delmi.se/media/s40dgfqc/delmi-policy-brief-2021-8_web.pdf
"
I följande policy brief presenteras resultat från det av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprojektet Interaktiv rasism på internet, i pressen och politiken: Diskurser om invandring och flyktingar i tider av kris. Projektet, som leds av Mattias Ekman, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet, har syftat till att skapa förståelse för hur samtida rasistiska och främlingsfientliga föreställningar formas och sprids i den svenska offentligheten. Brief:en innefattar resultat från studier av internetoffentligheter, ledarjournalistik och yttranden från folkvalda politiker.
...
I projektet definierades rasism som en ideologi baserad på olika, men samtidigt besläktade, grundantaganden om människor utifrån biologiska faktorer (biologisk rasism) eller kulturella faktorer (kulturell eller ”ny” rasism) (se exempelvis Miles & Brown, 2003). Dessa antaganden ligger till grund för en hierarkisk indelning av människor i grupper. Gemensamt för båda dessa former av rasism är att människor ses som bärare av essentiella och (i många fall) statiska egenskaper som formar och bestämmer deras beteenden och livsbetingelser. Denna indelning inbegriper också en uppfattning om att vissa grupper av människor är mindre lämpade, eller olämpliga, att leva tillsammans. Främlingsfientlighet (xenofobi) betecknar negativa åsikter och attityder mot människor som definieras som ”främmande”, exempelvis invandrare eller minoriteter, till den egna gruppen. Främlingsfientlighet behöver inte bygga på mer sammansatta rasistiska föreställningar om biologi eller kultur, men baseras i likhet med dessa på konstruktionen av en ”vi-grupp” i relation till ”de andra”. Inom forskningen görs en uppdelning mellan explicit och implicit rasism. Den förra betecknar öppna rasistiska yttranden och föreställningar, den senare avser mer subtila och underliggande antaganden som sammantaget bildar rasistiska föreställningar (van Dijk, 1997).
...
Normalisering av rasism och främlingsfientlighet Projektet har också undersökt hur främlingsfientliga och rasistiska element normaliseras av etablerade aktörer i offentligheten. Här handlar det framförallt om etablerandet av mer subtila och implicita yttranden och tankefigurer torgförda av folkvalda politiker och av ledarskribenter i dagstidningar, som bidrar till legitimering. I en kvalitativ analys (N=45) av ledarartiklar i två dagstidningar som på ledarsidan utmärkt sig med en tydligare negativ gestaltning av invandring jämfört med andra ledarsidor
(Bolin, 2 Bolins, Hinnfors & Strömbäcks (2016) rapport innefattar analyser av de fyra största tidningarnas ledare mellan 2010- 2015, här utmärker sig SvD som den, till invandring, tydligast negativa ledarsidan. Utöver den i projektet publicerade vetenskapliga studien har inga vetenskapliga studier om Göteborgs-Posten (GP) med fokus på invandring efter flyktingkrisen publicerats. Under 2015 bytte GP ut stora delar av sin ledarredaktion, inklusive ledarredaktören. Ledarredaktionen blev därefter mer tydligt högerprofilerad vilket, parat med upplagestorlek, föranledde det strategiska valet av GP utöver SvD (Ekman & Krzyżanowski , 2021). Hinnfors & Strömbäck, 2016), Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten2 , framträder yttranden och tankefigurer som är förbundna med en samtida högerpopulism (Ekman & Krzyżanowski, 2021).
I det analyserade ledarmaterialet identifierades fyra återkommande teman. Det första handlar om den stora demografiska förändring som Sverige genomgått till följd av invandringen, här beskrivs invandringen som en ödesfråga om ”vilket Sverige vi vill ha om 45 år”. I ledarartiklarna förekommer beskrivningar av hur andelen svenskar födda i annat land kommer att öka i allt högre takt och därmed förändra den etniska sammansättningen i Sverige. En mer radikal version av föreställningen om etnisk förändring återfinns i den högerextrema föreställningen om ett ”folkutbyte”, i vilken invandring påstås leda till nationens utplåning. Liknande tankegångar torgförs också av ledarskribenter i sociala medier. Exempelvis skriver den dåvarande ledarskribenten vid Svenska Dagbladet, Per Gudmundson, följande på Twitter i samband med flyktingkrisen under hösten 2015; ”Finansministern kan alltså inte säga att 500000 asylsökande per år vore fel. Alltså 5 miljoner/decennium. Nationens undergång på en generation – Ok!” (Gudmundson, 2015). Ledarartiklarna innehåller alarmerande beskrivningar av det svenska samhället som försatt i ”systemkollaps”, en tankefigur som bygger på idéer om att den förda flykting- och invandringspolitiken leder till att samhällsinstitutionerna inte längre kan utföra sina uppdrag och att samhället därmed ”kollapsar”. Främlingsfientliga föreställningar om systemkollaps är inte nya utan korresponderar med tidigare opinionsyttringar i den svenska flyktingdebatten, exempelvis under flyktingvågen från f.d. Jugoslavien i början av 1990-talet. Det finns således en historisk kontinuitet i konstruktionen av flyktinginvandring som ett yttre hot.
Det andra temat kretsar kring islam och islamisering och bygger på föreställningen om att vänstern ”övergivit” arbetarklassen. Genom att betona mångkulturalism har vänstern, både explicit och implicit, gött en islamistisk ideologi som tar allt större plats i samhället. Exempelvis anses ”[v]änstern ursäkta islamism” (Ivar Arpi, SvD, 150819). En annan ledare menar att vänstern som tidigare ”varit en stenhård motståndare till religion…//…i dag på många håll allierat sig med islamister.” och hävdar därmed att ” [v]änstern glömt sina egna” (Ivar Arpi, SvD, 171203).
Det tredje temat kretsar kring beskrivningar av migranter som interna samhällshot. Exempelvis beskrivs sexuellt våld mot kvinnor, framförallt i offentliga miljöer, som ett invandrarproblem, och påståenden om att medborgarna blir allt otryggare förklaras genom samma tankefigur. I ledare med rubriker som ”Epidemin av våldtäkter är vår tids stora svek” (SvD, 181122), och ”Vad ligger bakom unga kvinnors nya otrygghet?” (SvD, 170612), spekuleras det om att den demografiska förändringen och den stora ökningen av ensamkommande flyktingar utgör orsaken till ökade sexualbrott och otrygghet bland kvinnor.
Slutligen framställs integrationen av invandrare som misslyckad, förklaringen till misslyckandet anges vara en kombination av invandrares ovilja och/eller oförmåga att integreras på grund av för stora kulturella skillnader, samt att samhället understödjer invandrares kulturella särart genom mångkulturell politik och institutionellt stöd. Exempel på dessa tankegångar återfinns i ledare som menar att; ”[Där] mångkultur övergår i splittring” (SvD, 181230). Uttalanden från folkvalda politiker i sociala medier hämtar också element från främlingsfientliga och rasistiska tankefigurer. I nedlåtande beskrivningar av människor (ofta kvinnor), konstrueras ”nyord” som förlöjligar och hånar flyktingsolidaritet, som misstänkliggör flyktingar och tjänstemän, yttranden som når mycket stora grupper i sociala medier. På olika sätt bidrar dessa utspel till legitimeringen av flyktingfientliga och rasistiska föreställningar och rör sig bortom en respektabel och legitim kritik av de problem som invandringen kan föra med sig. De reducerar också komplexa sociala frågor samt individuella beteenden till negativa föreställningar om invandrar- och minoritetsgruppers närvaro i offentliga miljöer, till sexualbrottsliga beteenden, och till hela gruppers oförmåga att integreras i det svenska samhället. I sin mest utkristalliserade form framställs invandringen som ett hot mot den svenska kulturen och/eller etniciteten, ett hot som också konstruerar majoritetsbefolkningen som ett offer. Exempelvis skrev Sveriges på Twitter mest följda riksdagsledamot, moderaten Hanif Bali; ”[d]et finns de som säger att vi till slutet av vår existens ska infinna oss i att ge inträde till sånt slödder bara för att FN-byråkrater skrev ett fördrag för 50-år sedan. [sic!] Det stämmer inte, deras rätt att plåga oss är en frivillig övning. Tack, men nej tack. Ut.” (Bali, 2019)."
