Jag skrapades för en dryg vecka sedan i vecka 11 efter att graviditeten avstannat i vecka 6 och nu tänkte vi köra igång och försöka oss på en ny graviditet på en gång. Men denna gång känner jag mig inre lika kaxig. Oron över att det ska hända igen finns med och det skulle vara skönt att dela tankar med andra som upplevt samma på vägen.
Hoppar gärna in här. fick missfall i lördags och enligt vul den dagen hade det dött två dagar tidigare. Jag var i v.10. Nu väntar jag på att blödningen ska gå över så vi kan köra igen. Blev helt knäckt av det här missfallet. Vi var inne veckan innan på grund av blödning och då fick vi se vår bebis och höra hjärtljud. Allt var ok och vi fick bild med oss hem, för att sen i veckan efter höra att det är dött och bara spola ner i toaletten. När det kom ut höll jag mitt lilla miniatyrbarn i handen innan min man sa att vi skulle spola ner det. Och det gjorde vi. Som om det vore en död fisk. Mår riktigt riktigt dåligt över detta och vill bli gravid igen så fort som möjligt. Men min man vill inte ha ett december-barn så om inte äl hinner komma igång i feber blir det paus till maj. Och det vill inte jag. Så hur länge blöder man?
Känner igen mig i din situation Småland. Fick missfall igår. Var 10+6. Började som en liten blödning och mensvärk i förrgår kväll. Avtog lite på morgonen. Sen nytt färskt blod och vidare mensvärk. Sen vid 1430 kändes det som att det sprack. Det liksom klickade till. Precis som det gjorde när vattnet gick när vi fick barn. Rusa på toa och då kom allt blod och klumpar. Som tur var höll jag mig hemma från jobbet. Skulle haft ett kundmöte just denna tid. Vi är inte heller sugna på ett sent november/december barn. Men det känns egentligen som att det kvittar. Jag blir 38 i sommar och har ju inte all tid i världen. Vi har heller aldrig haft problem att bli gravida. Vårt första barn var en underbar "olyckshändelse". Sen lyckades vi med bedriften att bli gravida vid första samlaget efter förlossningen. Då valde vi att avbyta pga flera omständigheter. Så kontstigt att man nu planerade in ett syskon och då går det åt skogen! Vi får försöka igen bara.
Nej det blir ingen utredning förrän efter tre missfall i rad eller att man försökt i ett helt år. Och vi har försökt sedan maj då jag slutade med p-piller efter att ha ätit dem i 17 år. Första ägglossning dröjde till 16 juli, men då blev jag ju gravid direkt.
Jag vill heller inte ha en decemberbebis som några av er nämner. Jag är själv ett decemberbarn och har alltid hatat att fylla år så nära inpå jul. Det tråkigaste var att man måste önska sig allt man kan tänkas vilja ha under hela nästa år. Det gick liksom inte att önska sig det man inte fick på jul i födelsedagspresent istället. För det var ju ett helt år kvar till december. Ska väl tilläggas att jag fyller dagen före julafton, så det är ju väldigt nära inpå jul.
Samtidigt känner jag nu att jag inte riktigt vill vänta heller. Jag längtar tills blödningarna upphört och vi kan försöka på nytt. Men oroar mig ändå över att ett eventuellt decemberbarn kommer vara lika besviken på mig som jag varit på min mamma. Hon har många gånger fått förklara för mig att hon pappa hade försökt så länge att det liksom inte var läge att planera tidpunkt på året för att bli gravid. Måste ha varit oerhört jobbigt för henne..
Så ledsamt att höra din historia Småland :(
Men jag hoppas att vi alla ska bli gravida snart igen. Jag fick lite hopp idag, det verkar som att blödningen slutat, detta efter ca 9 dagar och jag fick ju missfall i vecka 6+4. Är det lagom länge att blöda? Är rädd att det är ett bakslag och kommer mer senare för att allt inte kommit ut? Hur vet man det? Ni som sen testat med graviditet och fått negativt, hur länge efter MF blev det så?
Och för att svara Nelle så kör vi också på direkt igen! Jag är inte rädd för decemberbarn, har ju ett redan också, om man vill undvika tråkig födelsedag så kan man ju skippa hela perioden november-januari egentligen.
Så ledsamt att höra din historia Småland :(
Men jag hoppas att vi alla ska bli gravida snart igen. Jag fick lite hopp idag, det verkar som att blödningen slutat, detta efter ca 9 dagar och jag fick ju missfall i vecka 6+4. Är det lagom länge att blöda? Är rädd att det är ett bakslag och kommer mer senare för att allt inte kommit ut? Hur vet man det? Ni som sen testat med graviditet och fått negativt, hur länge efter MF blev det så?
Jag blöder väldigt lite nu, 3 dagar efter MF. Kan det vara "normalt". Ehövs bara trosskydd och är mer som bruna flytningar (som mitt mf började med i söndags innan det kom igång i måndags kväll). Var i v 8.
Blir nervös att allt inte kommit ut ordentligt...
Men fick ut stora klumpen så ja vet att det iaf är ute.
Usch. Man oroar sig för nått heeeela tiden. :(
Nån med liknande erfarenhet?
Ni som pratar om äl-test har jag en räknefråga till: om jag skulle ha äl i slutet av februari och (med lite tur) testa positivt i mars, när skulle då bf vara beräknad? I slutet på november eller i december? Känner att jag mår så dåligt av alla graviditeter hit och dit. Vill inte vänta utan sätta igång direkt men maken vill inte ha december-barn. Men om bf skulle bli i november kanske han kan övertalas. Jag ser bara allt i svart just nu och det enda jag kan tänka på är att bli gravid igen.
Småland: har inte räknat åt dig, men tänkte tipsa om den här: www.familjeliv.se/pregnancy/calculator , familjelivs graviditetsuträknare. Som många andra tänker jag också mest på att bli gravid igen. Det är det som känns bäst för mig att tänka på, men så är jag ju orolig att det ska ta lång tid och så.
Nelle och Ella: hade ni några gravsymptom som ni nu är av med? Jag hade inga ändå så känner ingen skillnad.
Det där med blödandet är säkert väldigt individuellt och beroende på hur länge man varit gravid. Läste nånstans att man blöder när livmodern drar ihop sig igen, om den var mycket uttöjd så tar det kanske längre tid med blödandet, men så kan man säkert ha livmoder som drar ihop sig olika fort...:/ ?! Jaja. Vi får väl se.
Undrar om du får plus på ÄL-Stickan snart Nelle! För du tänkte väl testa med det med?
Sitter i väntrummet på kk och väntar på att få komma in. Ska på efterkontroll efter missfallet. Hoppas att allt ser bra ut så att jag slipper skrapning.