orolig att läxan dödar min dotters läslust

Jag var i precis samma situation, dottern var tvungen att lägga 15 minuter fyra gånger i veckan på de där satans barnböckerna.

Det första jag gjorde var att ge henne vuxnare literatur; Dickens, Jonathan Swift, Tolkien, CS Lewis, Fuchs, Pratchett och liknande, sådant som utmanar, bygger upp ordförrådet och som inte är så jäkla tradigt och menlöst att lyssna på.

Jag hjälpte henne också att fylla i journalerna, nioåringar kan ha lite svårt att motivera precis varför de tycker om ett eller annat.

Sedan, efter ett par veckor, sade jag till henne att hon inte behövde läsa högt om hon inte ville, utan att vi kunde ta en stund lite då och då. Att hon helt enkelt kunde skriva att jag hade lyssnat, även om hon hellre läste tyst. 

Sedan dess har det funkat bra, tösen läser som en galning.

Jag hade tagit upp det på föräldramöte och frågat mitt barn hur det vill öva läsning.

Kan inte du fylla i journalen då? Som en kompromiss i läxan och så kan läsandet bli en mer mysig stund?

Vad avundsjuk jag blir! Tänk om vår yngsta hade haft lärare som lagt så mycket krut på läsningen. Nu går de i femman och halva klassen verkar läsa som krattor, och de har läxor som ligger på åttaåringars nivå. Vi försöker hitta på egna läxor hemma för att öva läsning och engelska eftersom skolan inte verkar engagera sig särskilt mycket. Hade inte det sociala varit så viktigt för henne hade vi bytt skola för länge sedan, för det finns inte en chans att de kommer att klara de nationella proven i sexan om inget drastiskt händer.

Gatenhielms råd verkar vädligt lämpliga i er situation med ett barn som ändå läser bra.

Ingen av mina barn har gillat sin läsläxa men läser frivilligt tyst ändå.

Men högläsningen har båda två avskytt från ettan till trean. De har också haft läsläxa alla vardagar i veckan. Men det ger ju onekligen resultat.

Som tur är får barnen åtminstone själv välja böcker, så innehållet är inga problem i sig. Hon väljer fritt varje kväll. Vi har hjälte åt att fylla i journalen, men trots det tog det ca 2 veckor för henne att koppla kvällsläsningen med tvång, som hon kunde få "slippa" på helgen. Antagligen för att hon ändå ska redovisa den där jäkla journalen varje vecka.

Klart att det ger resultat. Jag ifrågasätter bara tillvägagångssättet med journalföring, tidsangivelser osv.

Självklart. Läsning ska vara njutbart och avslappnat.

Förmodar att läraren är en sådan där nyutexaminerad paragrafryttare som fokuserar mer på vilka uppgifter som genomförs snarare än varför och hur de genomförs.

Så här resonerar jag:

Tror du uppriktigt att läxan gör skada så ska du givetvis inte göra den. Punkt. Inte en chans att jag skulle lägga tid och energi på något hemma som jag trodde skulle vara skadligt och inte bara tråkigt och kämpigt.

Men om du väljer att ta en annan väg än skolans så får du också axla ansvaret att se till att dottern lär sig läsa flytande både högt och tyst för sig själv. 

Jag kan förstå knotet, men samtidigt hoppas jag att du vet att det krävs tusentals timmar för att bli en kompetent läsare som vuxen.

Får hon välja böcker själv eller skickas de med från skolan?