orolig att läxan dödar min dotters läslust

Jag tycker de är konstigt att dom ska fylla i sådant själv. Här fyller vi föräldrar i hur vi har upplevt läsningen t ex hackigt. Men att barnen ska reflektera över vad dom tyckte om boken och varför tycker jag är lite överkurs. Om dom tyckte den va bra eller dålig köper jag, men varför tycker jag inte är på deras nivå att kunna formulera. 

Dessutom 10 minuter varje dag, vad gör dom i skolan egentligen? Får dom inte öva läsning där. Jag antar att det inte bara är läsning som läxa utan även annat. 

Men de kanske bara är jag som tycker att barnen idag kan ha för mycket hemläxa då jag anser att det är deras jobb och man ska inte ta med jobben hem. Ett barn behöver fritid att kunna leka för att orka med att lära och samla nya krafter. 

Jag sa inte att jag är helt emot läxa och vill förtydliga detta eftersom många hoppar på en utan att läsa igenom hela texten.. 

Tyvärr lyckades jag inte få upp pdf på datorn, men enligt läsforskaren Ingvar Lundberg krävs det 5 000 timmars träning för att bli en mogen läsare och klara gymnasiets texter om jag förstod det rätt. En timmes läsning om dagen skulle motsvara att det krävdes 13,6 års träning ... Du får väl ge ditt barn ett tidtagarur och be det ta tiden på hur mycket det läser i skolan. Ser man till den koncentrerade tiden så händer det mycket annat under skoldagen. De har slöjd, idrott, matte o s v. I no, so, musik mm kan det ske mycket undervisning på annat sätt än att bara läsa.

Sedan ska ju inte barn bara kunna läsa flytande utan även hitta fakta, kunna fantisera vidare, dra egna slutsatser, läsa mellan raderna o s v. Läser barnet högt är man förhoppningsvis så engagerad som vuxen att man kan prata lite om det barnet har läst. Att bara ge ett omdöme bra eller dåligt kan barnet göra omdömeslöst på två sekunder. Ska de motivera ser man ju om de tänkt efter eller bara slänger ur sig ett svar för att vara färdiga. Likaså är det lättare att ge vidare förslag på andra böcker de kan tänkas gilla.

Att i år två läsa 10 minuter 5 dagar i veckan är inte att ta i i överkant utan väl ändå rätt normalt? Min äldsta har precis börjat ettan och de ska läsa 15 minuter 5 gånger i veckan. 

Jag är svensklärare på högstadiet och lever i pisa-resultatens verklighet, dvs det faktum att många svenska ungdomar faktiskt inte kan läsa. De kan för all del avkoda, men de förstår inte vad de läser. Jättebra om de tidigt på ett enkelt sätt får träna på att reflektera kring sin läsning, däremot kan jag ju tycka att just skrivuppgiften som hör till läxan känns lite enformig och svaren lätt och snabbt kan bli något av en klyscha - ogenomtänkt upprapning - "Boken var bra för att den var spännande." Boken var dålig för att den var tråkig." Vaddå "spännande" och tråkig"? 

Ett av huvudmålen i kursplanerna genom hela grundskolan och som man trycker på från allra första start är lässtrategier. Googla på "En läsande klass" så får ni fina upplägg på hur man kan lästräna på ett riktigt bra sätt.

TS, kan du försöka variera lästräningen med din dotter? Många barn tycker att det är roligt att spela in sig själva när de läser. Kanske kan du ge läraren förslaget att de kan spela in sig själva när de muntligt berättar vad de har läst och vad de tyckte och varför, så att det inte alltid måste skrivas en journal. När gör ni läsläxan? Om hon har det lite kämpigt med läsningen så är det ju viktigt att hon gör den när hon är pigg och inte hamnar sist på dagordningen någon gång efter middag eller i samband med nattning. Då kan ni ju mysläsa istället .

Ni verkar missförstå. Hon har det inte kämpigt med läsningen, eller något alls i skolan för den delen. Jag har dom sagt inget emot att vi läser dagligen. Jag tycker det är viktigt och bra med läsning.

MEN: Om det nu krävs 5000 timmars läsning innan gymnasiet, tror ni inte då att det är smartare att sikta på att barnen lär sig se glädjen i läsningen? Det man ser glädje i fortsätter man med. Det någon annan tvingar en till fuskar man sig undan så gott det går. Vi har ju läst hela hennes liv, varför ska jag journalföra sidantalen? Känns som att vi ska bevisa för läraren snarare än att journalföringen ger henne kunskap.

Att jag ska googla roliga läsläxor är väl lite bakvänt? Ska jag ringa läraren och säga att jag bytt ut hennes mot en läxa jag googlade fram?

Du och många andra verkar ha missförstått. Det handlar inte alls om att enbart läsa = avkoda, utan att lära sig att verkligen läsa. Det är inget man gör genom att enbart läsa en faslig massa. Vissa lär sig goda lässtrategier genom att enbart läsa, men långt ifrån alla.

Håller med om att antalet sidor är rätt dödfött att journalföra. Det säger absolut noll och intet om barnets läsförmåga, samtidigt som jag har svårt att tro att just det tar död på någons läsintresse.

Om hon har lätt för att läsa så handlar det kanske om att ta det ett steg länge. Jag har en snart 7-åring som läser bra på så sätt att han avkodar snabbt och lätt sedan rätt länge, men när det gäller förståelse och analysförmåga så saknas det ett och annat minst sagt. Jag har prata med vår sons läsläxa och vad han behöver, så han har fått lite mer bredd på sitt läsande då han så att säga redan avkodar bra vilket läsläxorna klassen får huvudsakligen handlar om.Varför anser du det vara fel? Det är väl rät vettigt att ha en dialog med sitt barns lärare om utvecklingen?

Det kan vara lättare att föra en dialog kring läsläxan om man har lite kött på benen. Hennes lärare bör redan vara förtrogen med "en läsande klass" och det handlar om vad hon faktiskt ska undervisa om - lässtrategier. Sedan kan man ju som förälder föra in ett element i läsläxan för att göra den mer intressant. Så stelbent behöver man ju inte vara så att man ska göra allt enligt bokstav - det och inget annat? "En läsande klass" handlar inte om att googla "roliga läsläxor". Istället för att föra den journal hon har så kanske hon kan sätta post-it-lappar under läsningen där hon stöter på något hon undrar, något roligt, något sorgligt eller gör annan koppling till egna erfarenheter och sedan i slutet av veckan gör en sammanfattning av det hela och skriver ner sina tankar kring dessa saker. Slutresultatet blir ju ungefär det samma, men abetsformen en något annan. 

Det verkar ju vara formen ni hänger upp er på. Om hon är en duktig läsare prata med läraren och lös det enkelt och lätt, så att hon får en läsläxa som är lite mer utmanande om det är där skon klämmer. Att högläsa själv är ju inte heller som att själv bli högläst för, så har lite svårt att tro att just läsläxan är det som gör att hon inte vill bli högläst för.

Jag har ju försökt ta upp det med läraren, öga mot öga, men fick ingen direkt respons på det. Ingen vettig respons i form av en diskussion åtminstone. Men visst, jag kan prova igen.

Läraren har i denna läxa sagt att antingen läser barnet högt, eller så läser föräldern högt för barnet. Hon har alltså lyckats koppla ihop även min högläsning med en läxa som ska journalföras. Då ska även det framgå, att jag läste högt. Så jo, jag tror det handlade om hennes nya läxor när hon plötsligt säger så för första gången på 8 år.

Ni säger många kloka saker om vikten av att barnen ska få ordentlig läsförståelse osv. Men denna läxan verkar ju inte ens gå ut på det, i den form den är nu. Jag kan dessutom i viss mån tycka att det ska göras på skoltid. På fritiden tycker jag det räcker gott och väl att läsa en halvtimme (som vi snarare gör än 10 min) utan post-its och djupare analyser. Speciellt för en 8-åring.

Och jag tycker att du gör ett problem av ett icke-problem, samt har lite skev syn på vissa saker. Att läraren säger att texten även kan läsas av en förälder handlar ju om att erbjuda alternativ för de barn som verkligen har svårt med läsningen. Har du ett barn som läser med flyt så ska ju givetvis inte du läsa de tio minuterna hon ska läsa 5 gånger på en vecka. Låt henne högläsa och göra lite reflektioner kring det lästa. Det är inget högt krav. Sedan har ni er vanliga mysläsning då du högläser på kvällen exempelvis.

Och nej, det räcker inte enbart att läsa. Det är ju precis det vi upptäcker nu. LR har gjort en undersökning bland oss högstadielärare. Resultatet är att högstadielärarna anser att 40% av de elever som börjar år 7 har otillräcklig läsförmåga. Och det handlar inte om att de inte kan avkoda. De kan läsa med flyt men begriper inte vad de läser.

Idag läggs i kursplanerna mycket stor betydelse vid att ha goda lässtrategier just för att lära sig förstå det man läser. Det är inget som plötsligt dimper ner som något slags gudomlig ingivelse när man är 12-13 år (och ska ha betyg), utan man behöver börja tidigt på lagom nivå. Det är att göra barnen en riktig otjänst att inte hjälpa dem med att faktiskt reflektera kring texter och det de läser.

Jag är fortfarande osäker på VAD det är i läsläxan som du ogillar. Är det att ni ska skriva ner vilka sidorna hon har läst? Är det att hon ska skriva ner några tankar kring det hon läst? Skriva ner vilka sidor som läst tar inte många sekunder. Om det är skrivandet som är motigt så kan väl du göra lite anteckningar kring hennes tankar och så kan hon sammanfatta skriftligt själv i slutet av veckan. Alternativt hon spelar in sig själv när hon berättar vad hon tycker och tänker.

Att bli en god läsare kräver en ansträngning som det mesta annat. 

Nu var jag äldre, men det ligger mycket i att läsning under tvång kan absolut döda läslusten.

Min läslust dödades rejält under gymnasiet, innan dess vara jag en bokmal och läste allt.

Det borde räcka med att de läser, de ska slippa analysera och och så.

Att tänka själv är jobbigt ......och inte helt sällan svårt. Det är därför det är så viktigt att börja med detta TIDIGT. 

Ni som skriver att det är så viktigt att analysera det man läser. Jag vet många med mig, att just detta är det som tagit bort läsglädjen för många. Jag är inte den enda bokmalen som slutade läsa när det blev tvång på att läsa och analysera.

Jag tycker faktiskt att man ska fokusera på läsglädjen och inte bry sig om resten.

Släpp journalförningen, släpp kravet att de ska behöva redogöra på ett speciellt sätt. Gör det lustfyllt
När jag gick i skolan så var läsningen på den nivån enbart för att det skulle vara roligt, vi låg långt före dagens elever när det gällde läsningen, utan en enda jäkla läsläxa.