Får han stå sitt kast och jag har ryggen fri!?

Jag har erbjudit honom att byta helg men det passade tydligen inte herren men troligtvis så gör han bara såhär för djävulskap. Kejsarsnittet blev inplanerat för bara 1 vecka sedan eftersom vändningsförsöket misslyckades men han har vetat om att ett barn skulle komma på ett eller annat sätt i början på juli eller kring månadsskiftet och visste att det kunde bli så att vi låg på sjukhuset under helgen och att han då skulle bli tvingad att ordna antingen med överlämnandet genom mina föräldrar som han själv inte vill träffa heller efter att ha gjort bort sig så mycket alternativt byta helg men hittills har han inte hört av sig om en ny helg. Jag har försökt att förenkla men han vill ju inte ta det anbudet så då anser jag att han får köra de extra milen.

Om jag har fattat det rätt så finns inga papper skrivna? Men nu har en muntlig överenskommelse om umgänge varannan helg?

Du erbjuder umgänge men barnen måste isf hämtas på annan plats pga förlossning? Det kan ingen komma och säga är umgängessabotage. Däremot om du lämnar barnen hos dina föräldrar UTAN att du ska till förlossningen så anses det nog som det, men han kommer nog inte nånstans med det då det inte finns papper skrivna.

Du kan ju likväl hävda att han tidigare gått med på arrangemanget, muntligt, då inget annars heller finns skrivet.

Han har vetat.. han borde... han skulle.... Ja men du då vad har du gjort i 9 månader för att lösa det. Tid för snitt kunde skjutits upp till lördagen, söndagen eller måndagen om du velat och hade tänkt till men det gjorde du inte så då får du enkelt lösa det med att be vänner grannar you name it lämpa av dem på allmänna platsen eller göra det själv och skjuta upp snittet ett tag. Annar sfår helt enkelt din man lämpa av dem och sedan åka upp till dig och den nya ungen

Men det är ju inte hans uppgift att lösa hämtningen. Du visste mycket väl att det kunde bli så här. Det är din uppgift att lösa så att pappan kan hämta barnen på utsatt tid, på vanliga platsen. Du tar ju inte din del av ansvaret i ett problem som du skapat? Och dom enda som lider är ju pappan och barnen, du bryr dig inte?

Vilken taskig attityd du har ts... Att ni andra ens bemödar er svara henne är beundransvärt. 

Kan bara konstatera att detta tycks ha blivit en sådan tråd där TS ska svartmålas till varje pris.

"Kan du inte leverera barnen till vanliga stället pga kejsarsnitt? Självklart utgör denna engångsföreteelse grund för umgängessabotage. Blivit misshandlad säger du? Too bad. Om ingen tagit det nog på allvar får du skylla dig själv. Det är säkert inte sant ändå, och dina barn har det fantastiskt hos pappan. Du ska vända in och ut på dig för att tillmötesgå pappan, för BARNENS skull, trots att de egentligen inte alls vill dit eftersom han misshandlat även flickvännen efter dig. Vet hut kvinna! Du ska inte tänka bara på dig själv, dina barn och ditt ofödda barn - du ska tänka på HONOM!"

Ja ja, bara ni mår bättre av det så!

8 mil extra är ganska mycket att köra..

8 mil är ingenting om man verkligen vill träffa sina barn. Jag hade åkt till världens ände för dom men det är ju jag det. Han har alltid tagit den enkla vägen och lämnat över problemen" på någon annan. Jag anser att jag har erbjudit honom ett andra alternativ istället för att behöva köra, helt enkelt en annan helg men han vill tydligen göra det besvärligt för sig så att han än en gång kan gnälla om vilken värdelös människa jag är. Jag som ensam har tagit fullt ansvar för våra gemensamma barn eftersom han inte förmått sig att bry sig.

Men han brukar ju köra så 8 mil. Nu blir det ju 16 mil sammanlagt (dit och tillbaka).

Du hade åkt till världens ände för dina barn skriver du, tidigare i tråden skrev du att du inte orkade kämpa för dina barns rätt till att slippa våld hos sin pappa ( lite ot, men ganska motsägande) Kan inte din nuvarande pojkvän lämna av ungarna hos pappan? Eller hitta nån barnvakt? Eller be någon från familjens hus ( eller liknande) att ställa upp?

Håller med. Det är lika mycket ditt ansvar som hans att lösa det här TS. Han har vetat om det i ungefär ett halvår, du ännu längre. Du hade kunnat planera in kejsarsnittet vid en för dina barn (och därmed dig själv) lämpligare dag. Känns lite sista minuten att ta tag i det hela nu...