• Anonym (X)

    Nyförlösta = diviga narcissister

    Här på FL tycks majoriteten av kvinnorna och männen anse att en nyförlöst kvinna är skör, både fysiskt och psykiskt. Det ska tassas på tå kring dem, inte krävas något av dem och de ska få allt de vill. Konstigt nog tycks de nyblivna mammorna tycka det är ett fantastiskt upplägg, att de är veka och svaga, dom har ju fött barn!

    Från första stund bebisen föds flera månader efter ska hänsyn visas till den nyblivna mamman. Pappan ska passa på mammans önskemål och gud hjälpe den man som har en vilja och ett önskemål som inte är kompatibelt med mamman.

    Besök undanbedes, bonusbarn kan fara åt helvete, svärföräldrar är bara besvärliga. Alla som inte har ett biologiskt band din mamman är plötsligt mindre viktiga. Mamman får inte stressa, för det kan rubba amningen och läkningen efter den oerhört traumatiska förlossningen. Hormoner ska plötsligt styra och skyllas på, mamman är inte längre ansvarig för sina handlingar och känslor, allt skylls på hormoner.

    Ironiskt nog står samma kvinna några månader senare och säger att hon minsann är stark, självständig och jämställd med mannen. Kvinnor föder barn världen över utan att bli narcissister, utan att spela dödssjuk och sargad. Visst gör det ont och visst förekommer komplikationer, men det är oftast inte dom som upplevt komplikationerna som kräver att det ska daltas med dem. Dom vet oftast bättre!

    Hur försvarar ni kvinnor detta beteende, att ni förvandlas till invalidiserade divor när ni fött barn?

  • Svar på tråden Nyförlösta = diviga narcissister
  • Ann Cistrus
    Anonym (X) skrev 2014-06-26 14:14:53 följande:



    Då lever det barnet just nu med begränsad intimitet, från dig och sina bioföräldrar och det tycker du är helt ok? Helt otroligt hur en vuxen människa kan resonera så, en kram är värd så mycket mer än ett rent rum!
    Du tolkar såklart min text hur du vill men jag vet hur verkligheten ser ut. Om du vill tro att min närvaro i bonusens liv är negativ kan jag säkert inte få dig att ändra den uppfattningen. Hennes pappa gosar med henne precis så mycket som hon vill så närhetsbehovet får hon tillgodosett av honom. Om hon kommer till mig och vill ha en kram så besvarar jag givetvis den. Sen ska man inte underskatta barns förmåga att uppfatta subtila signaler. Jag ser på bonusen hur glad hon blir när jag har lagt möda på att göra fint på hennes rum. Hon förstår att jag visar uppskattning genom att göra saker för henne och jag ser att hon förstår det. Men visst, du vet säkert bättre hur vår relation fungerar.
    If nothing else works, then a total pig-headed unwillingness to look facts in the face will see us through.
  • Anonym (-)
    sextiotalist skrev 2014-06-26 14:02:55 följande:

    Du kanske inte har tänkt på att även barnen kanske trivs med att få vara sin egen lilla familj i styvfamliljen.

    Jag brukar ofta citera trådar här när jag småpratar med sambons barn och de hade inte velat ha det annorlunda. Inse att det inte finns en lösning som passar in i alla familjer.

    Du måste komma ihåg att barn är också individer, de kanske inte ens vill att den vuxna tar sig an dom, utan vill ha ett mer distanserat förhållande

    Så länge barnen och den nya hittar en relation som båda är bekväma i, så spelar det ingen roll om de är en, två, tre eller fyra familjer som lever under samma tak.

    Sedan är barn ofta en "orättvisletare" (ha mitt eget barn var inte sämre, han tyckte det var sååååå orättvist att de äldre syskonen gjorde saker med sin mamma, sina morföräldrar), varav mor talade om att sådant är livet, det är orättvist ibland, ibland kan man fixa det och ibland inte.

    Mina svärföräldrar tog sambons barn hans första helg efter vårt barn föddes, det hra inte skadat deras relation alls, den syskonrelationen de har med varandra är så innerlig så att ett mammahjärta släpper en tår


    När jag var barn så bodde jag med pappa, hans nya fru, hennes barn sedan innan, samt min halvbror (som pappa hade från ett tidigare förhållande), - varannan vecka.

    Vi gjorde sällan saker ihop som en familj - vilket jag tyckte var JÄTTESKÖNT!

    Vi åkte på EN gemensam sommarsemester varje år, samt firade storjul eller lilljul ihop (beroende på om det var deras tur att ha alla barnen under julen, eller ej) - that's it!

    Detta gav vår pappa ett ypperligt tillfälle att spendera mer tid med antingen bara mig, bara min bror, eller (oftast) oss båda tillsammans. Samt att det gav pappas fru att spendera tid med sin dotter, som hon som sagt hade från en tidigare förhållande (hon bodde för övrigt där alla dagar, utom varannan helg).

    Jag hade kräkts på att tvingas umgås som nån jäkla familj varenda vecka vi var där. Jag var där för att träffa min pappa och min halvbror, ingenting annat!
  • sextiotalist
    Anonym (X) skrev 2014-06-26 14:14:53 följande:



    Då lever det barnet just nu med begränsad intimitet, från dig och sina bioföräldrar och det tycker du är helt ok? Helt otroligt hur en vuxen människa kan resonera så, en kram är värd så mycket mer än ett rent rum!
    Du kanske inte ens kan tänka tanken på att barnen inte heller vill ha påtvingad intimitet.
    Ditt resonemang är väldigt respektlöst inför barnen anser jag. Jag är ganska säker på att sambons barn hade känt sig väldigt obekväma om jag hade försökt att vara på samma intima nivå som de är och har varit mot sina föräldrar
  • Anonym (X)
    Anonym (hmm) skrev 2014-06-26 14:21:54 följande:
    Jag antar att Ts är en man och en man kan aldrig någonsin känna de en kvinna känner, hur det känns att gå med värkar i dygn, sömnbrist pga smärta, trycka ut en flera kilos tung bebis ur din lilla snippa, kanske spricka lite grann, behöva sys, å sen lida å få ångest av att kissa för de gör så in i helvetes ont i flera veckor efteråt, blödningar , å smärta av mjölkfyllda bröst, å inte minst alla hormoner! Jag tycker nog i allra högsta grad att kvinnan får lov att "gnälla" å folk i hennes omgivning får glatt "tassa på tå" ett tag!



    Jag är mamma med flera graviditeter i bagaget!
  • Anonym (X)
    sextiotalist skrev 2014-06-26 14:23:49 följande:
    Du kanske inte ens kan tänka tanken på att barnen inte heller vill ha påtvingad intimitet.

    Ditt resonemang är väldigt respektlöst inför barnen anser jag. Jag är ganska säker på att sambons barn hade känt sig väldigt obekväma om jag hade försökt att vara på samma intima nivå som de är och har varit mot sina föräldrar



    Skyll på barnen du!
  • sextiotalist
    Anonym (X) skrev 2014-06-26 14:25:42 följande:



    Skyll på barnen du!
    Vaddå skylla på barnen, sambons barn är numera vuxna och jag har en väldigt bra och fin relation till dom, de brukar, när jag citerar visa trådar här, bara garva och tacka mig för att jag inte är som t.ex du.
    Troligen hade du fått en rejäl verbal käftsmäll av dom om du hade försökt att agera mamma åt dom.

    Jag har fått den bra relationen genom att respektera dom, och de har respekterat mig, utifrån detta har vi hittat en relation som passar dom och mig (men inte en del på FL har jag förstått, men det är ointressant, eftersom det är vår relation som är intressant)
    Jag har några vänner till i ungefär samma situation som jag, ett par har även haft egna barn in i relationen och de har samma erfarenhet som jag har, även en som gick in till 100% och fick den verbala käftsmällen av barnet som inte alls var intresserad av en kramig extramamma, utan tyckte att hon kunde hålla kramarna till pappan istället
  • Anonym (b)
    Anonym (X) skrev 2014-06-26 14:14:53 följande:



    Då lever det barnet just nu med begränsad intimitet, från dig och sina bioföräldrar och det tycker du är helt ok? Helt otroligt hur en vuxen människa kan resonera så, en kram är värd så mycket mer än ett rent rum!
    Men vad fan är det med dig? Verkar mer som om du har behov av att racka ned på folk än att ha en ordentlig frågeställning.

    Gå och sov ett par timmar så kanske det blir bättre, det är inte särskilt sunt att gå runt och vara så där arg..
  • Anonym (X)
    Anonym (b) skrev 2014-06-26 14:39:18 följande:
    Men vad fan är det med dig? Verkar mer som om du har behov av att racka ned på folk än att ha en ordentlig frågeställning.

    Gå och sov ett par timmar så kanske det blir bättre, det är inte särskilt sunt att gå runt och vara så där arg..



    Jag är kvinna och styrd av mina hormoner, fullt acceptabelt på FL.
  • Anonym (många)

    Många kvinnor verkar tro att de blir viktigare än andra så fort stickan visar ett plus.

  • Anonym (X)
    Anonym (många) skrev 2014-06-26 15:18:22 följande:
    Många kvinnor verkar tro att de blir viktigare än andra så fort stickan visar ett plus.

Svar på tråden Nyförlösta = diviga narcissister