• Anonym (På det igen..)

    Missfall och vill nu försöka direkt igen...fler som hänger på?

    Såg här va några trådar redan...men där va så mkt att ta igen i tråden och den va ett par månader gammal.
    Och vissa va ej så aktiva här.

    SÅ startar en ny tråd för oss som nyss fått missfall...1 2 el fler gånger alla e välkomna och dela med sig av vad dom varit med om.

    Jag får gärna så mkt erfarenheter och tips som jag bara kan.

    Har tre barn sen tidigare med min fd man.
    Jag och sambon planerade en liten tillsammans och jag blev gravid direkt.
    Plussade nu den 13 dec 4 dagar innan BIM.

    Jag fick missfall Juldagen.
    5 +1 var jag bara när det började blöda.
    Lite först så trodde det kanske berodde på att vi haft sex dagen innan.
    Men det kom enorma smärtor och jag visste nåt va fel.
    Blödde bara mer och mer.

    Jag va helt knäckt och förstörd.

    Imorgon ska jag in till kk  för och se så allt kommit ut.

    Vi vill börja bebisverkstaden direkt sen igen.

    Hoppas ni är fler som vill vara med här och att det kan bli en aktiv tråd.
    Jag vill bara vara anonym i början nu och ni gör som ni vill.

    Välkomna hit!


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-01-20 18:29
    www.familjeliv.se/Forum-4-47/m68449791.html
    Bim tråden till denna tråd!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-04-22 21:37
    nenne31 det e jag som är trådstartaren
  • Svar på tråden Missfall och vill nu försöka direkt igen...fler som hänger på?
  • Anonym (På det igen..)

    Puffar

  • smultrontroll

    Vi fick beskedet att fostret dött runt vecka 6-7 och jag genomgick missfallsbehandling 28 november. Vi har börjat försöka igen nu - inte fullt så tidigt som ni, men jag har inte fått tillbaka mensen ännu så det är ändå relativt tidigt. Direkt efter missfallet kände jag att jag ville vänta ett tag, delvis för att jag var rädd för ett till missfall. Men ganska snart blev längtan efter barn starkare igen, och jag tror dessutom att ett eventuellt missfall skulle kunna kännas ännu jobbigare om vi har väntat länge. Så nu försöker vi bli gravida igen och hoppas på det bästa. 

    Håller tummarna för att det ser bra ut imorgon och att allt går bra för er sen! 

  • Anonym (På det igen..)
    smultrontroll skrev 2012-12-27 22:18:08 följande:
    Vi fick beskedet att fostret dött runt vecka 6-7 och jag genomgick missfallsbehandling 28 november. Vi har börjat försöka igen nu - inte fullt så tidigt som ni, men jag har inte fått tillbaka mensen ännu så det är ändå relativt tidigt. Direkt efter missfallet kände jag att jag ville vänta ett tag, delvis för att jag var rädd för ett till missfall. Men ganska snart blev längtan efter barn starkare igen, och jag tror dessutom att ett eventuellt missfall skulle kunna kännas ännu jobbigare om vi har väntat länge. Så nu försöker vi bli gravida igen och hoppas på det bästa. 

    Håller tummarna för att det ser bra ut imorgon och att allt går bra för er sen! 
    Hej välkomen hoppas du vill stanna kvar här.
    Har du barn sen innan?

    Beklagar ditt missffal :(

    Vissa säger det är mkt lättare att bli gravida direkt igen.

    Jag kommer vara livrädd nu nästa gång och nojad över att det ska hända igen.
    Jag har tre jobbiga graviditeter bakom mig men inte med blödningar som nu slutade i missfall.
    Det mina vänner och familj tröstat mig med att det antagligen var nåt fel på fostret då det brukar vara orsaken till tidigt missfall.
    Har läst på om det lite.

    Har du haft många missfall?
  • smultrontroll

    Jag har inga barn. Det här var första graviditeten och första missfallet. Vi hade tur och blev gravida fort, så jag hoppas att det går bra den här gången med. 

    Jag försöker också tänka så, att det egentligen är ett friskhetstecken att kroppen stöter bort ett foster som (antagligen) inte utvecklas som det ska. Hur jobbigt det än är med missfall så är det ju ändå mindre jobbigt att det inträffar tidigt än om det skulle ske väldigt sent eller rentav vid förlossningen.

    Vi hade inte berättat för nästan någon att vi väntade barn, så när vi fick missfall kände vi oss väldigt ensamma. Vi bestämde oss för att ändå berätta för våra föräldrar och närmaste vänner, för att ha folk att prata med. Det kändes såklart tråkigt att berätta om missfallet utan att ha fått dela den glada nyheten först, men alla har tagit det bra och det har varit väldigt skönt att vår omgivning vet. Vi har även fått veta att flera vi känner har varit med om samma sak.

  • Anonym (På det igen..)
    smultrontroll skrev 2012-12-27 22:31:30 följande:
    Jag har inga barn. Det här var första graviditeten och första missfallet. Vi hade tur och blev gravida fort, så jag hoppas att det går bra den här gången med. 

    Jag försöker också tänka så, att det egentligen är ett friskhetstecken att kroppen stöter bort ett foster som (antagligen) inte utvecklas som det ska. Hur jobbigt det än är med missfall så är det ju ändå mindre jobbigt att det inträffar tidigt än om det skulle ske väldigt sent eller rentav vid förlossningen.

    Vi hade inte berättat för nästan någon att vi väntade barn, så när vi fick missfall kände vi oss väldigt ensamma. Vi bestämde oss för att ändå berätta för våra föräldrar och närmaste vänner, för att ha folk att prata med. Det kändes såklart tråkigt att berätta om missfallet utan att ha fått dela den glada nyheten först, men alla har tagit det bra och det har varit väldigt skönt att vår omgivning vet. Vi har även fått veta att flera vi känner har varit med om samma sak.
    Hoppas det går snabbt nu igen då.
    Ja det är en klen tröst när man får missfall men som sagt hellre att det händer nu än sent.
    Blir man knäckt nu hur hade man då tagit det om man gått en bra bit in i graviditeten?
    Usch vill inte ens tänka tanken.

    Vi hade berättat för närmsta vänner o familj så vi har haft många som stöttat oss men samtidit blev jag instängd o ville ej prata med någon.
    Men dom förstod och smsade och så istället visade att dom fanns.

    När vi blir gravida igen har jag bestämt mig för att vänta att gå ut med det tills efter v 12.


  • Morris79

    Hej!

    Vi fick den 4/12 veta att vår lilla bebis inte levde längre! Var då i v.13... Lycka byttes mot sorg och det har varit fruktansvärt jobbigt sedan dess! Gråtit floder och känt att livet är orättvist!

    Skrapades två dagar senare och förra veckan hade jag min första ägglossning! Ska vänta in mensen som ska komma nu efter nyår och sedan testar vi nog, går det så går det!

    Vill så gärna bli tre...

  • Anonym

    Hejsan! Jag hoppar gärna in i denna tråd. Ledsen för er skull som har fått missfall.. Vi har tvillingar på två år och tre Månader och ville gärna skaffa ett syskon nu, jag plussade den 4/11 och vi blev jätteglada. Har haft många symtom såsom illamående, problem med foglossning mm. Förra måndagen hade vi tid för ul just för att kolla så allt såg bra ut och läkaren skojade och sa att vi skulle kolla om det var en el två. Var då i vecka 11. Men det visade sig att det inte fanns något levande foster och att det troligen hade dött för några Veckor sen. Jag blev helt förkrossad, och jag känner mig så lurad av min egna kropp då jag verkligen kände mig gravid. Hade börjat drömma och planera om hur det skulle bli med en till liten bebis..Usch va jobbigt detta har varit/är. Blöder fortfarande men hoppas att det snart slutar och att mensen kommer igång och att man snart blir gravid igen. Är dock rädd för att de kommer ta tid, tog två år art bli gravid med mina tvillingar och vi slutade skydda oss för ett år sen så tog nästan ett år denna gång.

  • Anonym (vill ha en 4:a)

    Hej på er! Jag har fått 2 missfall på rad, det senaste mao 10 dec Det första var bara v6 o det senare v 10 o då hade fostret varit dött i 2v. Vi vill försöka på nytt direkt men jag kommer va livrädd o orolig när/om jag blir gravid igen. Har 3 barn o vi vill gärna ha en 4:a!

  • Anonym (2an)

    Hej!
    Jag hoppar gärna in här!
    Plussade den 17dec. Men ett par dagar senare fick jag så s*tans ont i magen, och på juldagen började jag blöda. Var i v 7 ca...
    Graviditeten var inte planerad, men väldigt välkommen...
    Har en dotter på 15mån, så det hade passat "perfekt"...
    Men nu ville det sig tydligen inte denna gången...   

    Har dock inte varit inne på någon koll eller så... Ringde in den 23, men de sa bara att jag skulle avvakta. Behöver man alltid kolla så allt kommit ut?!    

  • Anonym (På det igen..)

    Hej och välkomna alla nya.
    Kul att se att vi är några som kan följas åt,även om det kunde varit en roligare tråd.

    Jag beklagar till alla som fått MF.
    Det är nåt av det jobbigaste jag varit med om.

    Pratade med kk imorse en mkt otrevlig bm som menade på att jag inte hade där inne o göra för o kolla nåt.
    Det skötte kroppen själv.
    Jaha men om där finns rester kvar då menade jag.
    Ja men slutar du blöda sen e det över.
    Jaha.
    Men det finns ju dom som trots allt e gravida fast dom får stora blödningar hur kan jag veta det då.
    Ja du märker väll om du är gravid om ett par veckor svarar hon.
    Jag blev helt förtvivlad.

    Sa jag har tre barn sen innan och aldrig varit med om detta.
    Då ska du vara glad för att det gått bra dom tre gångerna för missfall är något man får räkna med.
    Jag bara sjönk ihopa då.

    Och ahr du tre barn sen innan har du ju erfarenhet och vet saker.
    Ja men jag har ju aldrig fått missfall förr så detta e ju nytt för mig mena jag på.

    Kände mig väldigt liten och jätte ledsen när vi la på.

    Jag blöder fortf men inte lika mkt alls.

    Vill bara det ska sluta så man kan blivka framåt och försöka igen....kram på er

Svar på tråden Missfall och vill nu försöka direkt igen...fler som hänger på?