Utredning i slutet av 2012 eller början på 2013

Ok, tack vårväntan! :)

Hej och välkommen alla nya! Har varit bortrest över jul så jag har inte kunnat vara inne här. Det har varit känslosamma dagar för oss den senaste tiden. Fick precis reda på att ett annat par i familjen väntar barn, och vi är såklart jätteglada för deras skull men det högg som en sten i hjärtat. 
 

En liten sammanfattning om oss: Jag är 25 år, och min man är 27 år, vi har försökt i 1,3 år.  Vi har varit och lämnat blodprov hos farbror doktorn och i slutet av januari (inte fått remiss än) så ska vi dit igen och då ska min man lämna spermaprov på morgonen, och sen när vi träffas på eftermiddagen ska de ha hunnit kollat på hans test. Om allt ser bra ut där så ska de börja fokusera på mig. 

Angående tester: Jag började med ÄL-tester förra månaden/denna månad för att jag helt enkelt varit osäker på om jag har haft äl överhuvudtaget eftersom min mens är så oregelbunden, men jag fick iaf positiva äl-test och nu väntar vi på bim som är inom en vecka.  Jag önskar att jag vore gravid, men vågar inte hoppas på det och hade tänkt testa idag (på bim-3 kanske?) men det känns helt enkelt onödigt. Så jag avvaktar nog... 

Är glad att jag kan få skriva av mig här med andra som faktiskt FÖRSTÅR vad man går igenom. :) Tack!

Jag har hunnit läsa på lite om väntetider och utredningar i min del av landet. Ca 6 månaders väntetid skriver de på sin hemsida att det är. Känns som en evighet! Men kanske kan det gå snabbare vid privata alternativ, håller tummarna för det ;).

I Västra Götaland är det tre månaders kötid till de landstingsfinansierade medan i alla fall den klinik som vi går på kan man om man betalar själv få tid inom någon vecka. När jag ringde kliniken i september så skulle vi fått komma in redan veckan därpå om vi hade valt att finansiera allt själva. Nu gjorde vi inte det. Vår första besök på kliniken var i förra veckan och vi ska dit igen den 7:e då mina äggledarna ska spolas och då vi får resultaten från proverna. Dvs alla resultat utom om mina äggreserver (det provet får vi betala själva) då de hinner inte bli körda innan vårt besök.

Jag har blivit erbjuden spolning en gång förra året, men det hela rann ut i sanden pga att vi då riktade in oss på adoption & en utb vi kom in på. Nu börjar jag bli orolig att även jag kommer få göra det ändå, är väldigt rädd för att det ska göra så ont ( en vanligt gyn besök smärtar för mig) Är det nästan rutin på spolningar nu? Erfarenheter? Tack för att ni finns och delar med er!

Inte skrivit här förut men kan säga att spolningen är mycket mycket lindrigare än vad man tror. Det känns som mensvärk och då inte den värsta formen. Sen gör det lite ondare när det är stopp.
För mig var det stopp först men han ökade trycket och det åkte upp helt då.
Fick en mens och sedan blev vi gravida.

Så oroa dig inte för om det ska göra ont, du ska även ta alvedon innan för att lindra mensvärk känslan.

Önskar er alla här lycka till, en utredning är första steget till klarhet i sin situation!

Tack för snabbt svar, lugnar mig litet :) Jag går ju med på att prova och göra det mesta för att nå vårat barn, men liiiite lugn kan oxå vara bra inför allt som komma skall ;)

Ja, det är ju aldrig bra att spänna sig och vara orolig heller. Sköterskan som var med lugnade mig innan (hade läst att det skulle göra jätte ont såklart) och sa att man inte ska tro på det man läser och att det inte är så farligt egentligen. (Nu har jag bara en äggledare att spola efter ett utomkvedshavandeskap men har svårt att tro att det gör mycket mer ont med två eftersom de spolar en åt gången)

Klart man gör allt! Alla möjliga huskurer och sådant t.o.m ;)

Vi fick även antibiotika för jag hade bakterier i livmodertappen som inte ville ge med sig, så jag tror att för oss var det kombinationen av en fri äggledare och en dunderkur anitbiotika. De skulle nämligen operera lite i tappen om inte den där sista starka kuren hade fungerat.

Förresten, man känner lite mensvärk en stund efteråt, väldigt lite enligt mig i kanske en timme men det kan hålla i länge men det är den lindrigaste sorten av mensvärk enligt mig! :)

Hej på er!
Hoppar oxå in här. Jag och min sambo har försökt sedan i mars, första barnet för oss båda. I december tog tålamodet slut och nu har vi påbörjat våran utredning. Ringde en privatklinik där vi bor och vi fick tid 10 dagar senare. Så nu har jag lämnat blodprover och min sambo spermaprov. Resultaten får vi 9 januari, vad tiden tycks krypa fram tills dess.  

Välkommen Elisa! Ja, väntan är nog det jobbigaste just nu. Det är en evig väntan till det mesta. När jag skriker om det hemma brukar min man säga: "..men att vänta är det enklaste, tid är det vi har och vi kan inte göra ngt annat än att luta oss tillbaka och just vänta" Jag hatar det sk lugnet han utger men vet att han menar väl.... ;)