Min sambo vill göra faderskapstest. Har jag fel??

Ojdå jobbigt läge... Du får försöka få honom att mötas halvvägs! Visst är det förståeligt att han vill försäkra sig om att han är pappan - fine. Men då får han väl ändå lyssna på dina önskemål också genom att göra testet hemma.. Förstår inte problemet, huvudsaken är väl att han får garantier om att han är pappan? Förstår han inte varför du känner dig förnedrad?

Så du lovar här, för alla och envar att du aldrig kollat och aldrig kommer att kolla din mans mobiltelefon, mail, facebook eller på något annat sätt någonsin kommer att känna dig osäker på om han är trogen?

Jag får en känsla av att du inte kommer att svara ja på den frågan. Förmodligen bara undvika den, då handlar det ju inte om honom utan om DIG.

För svaret på din fråga angående om vad man har kvar om man inte ens har grundläggande tillit är:

Ett fungerande förstånd.

50% av oss är otrogna. Det är hälften om det blev oklart på något sätt. Du har inte funderat på att tillit också är något man bygger tillsammans? Genom att genomföra testet, få det bekräftat att det är han som är pappan så kommer de tillsammans att bygga ÖKAD tillit.

OCH detta ska vi skattebetalare betala faderskapstest för??!! Usch

Jag känner inget behov av att kolla hans mail eller facebook? När jag valde att skaffa barn med honom så var det viktigaste faktiskt att jag litar på honom. Annars hade det varit svårt att skapa ett liv tillsammans med honom.

Ja, det är så synd om oss skattebetalare. Betala massa pengar och inte få något tillbaka, eller vänta nu.....?

Nu har ju dessa 50% troligen svarat på frågan "har du någon gång varit otrogen" och därmed inte heller sagt att man varit otrogen i varje förhållande  och inte heller att man har haft sex varje gång man varit otrogen.

Jag kan nog också svara ja, men det var i tidigare förhållande som jag inte såg seriöst på. Jag har vänner som varit otrogna i förhållande när det varit fel, förhållande som är på väg att ta slut eller i en rejäl kris. 

Jag förstår hur du känner TS. Jag hade nog reagerat likadant. Det är ju omöjligt att göra faderskap på alla men jag hade tyckt det var bra om man tänker att pappor till 100% egentligen inte kan veta. Vi mammor kan ju veta utan ett test. Fast jag förstår din reaktion. Jag hade oxå blivit sårad. Detta kunde han tagit upp med dig innan du blev gravid att han ville ta ett test. Konstigt om ni haft det bra och han inte borde ha några misstankar.

På ett sätt, till en viss del, kan jag förstå en man som vill ha bevis på att barnet verkligen är hans... En mamma kan ju alltid vara säker, men för vissa män kan det nog finnas en fix idé av att det finns en liten risk att det inte är de som är den biologiska pappan. Speciellt om förhållandet inte är stabilt, det finns svartsjuka eller om man har otrohet med sig i baggaget...

MEN, jag hade precis som du TS blivit väldigt sårad om min man hade krävt ett sådant test! Det borde räcka att du försäkrar att det är hans barn. Om du själv hade varit orolig att det kanske inte var din man som är den riktiga pappan av någon anledning misstänker jag att du också skulle vilja bli säker genom ett sådant test. Jag hade tyckt att det vore hemskt att gå till familjerätten!

Att ett ljust barn föds med svart hår är verkligen inget konstigt! Det gjorde vår son också och han är ljusblond nu vid 18 månaders ålder. 

Ett krav som det här, som sårar dig djupt, kan sätta spår i er relation som inte går att reparera. Hoppas att din man är medveten om det.

Stor kram, hoppas att det ordnar sig för er! 

......och om hans värderingar förs vidare på ert barn, DET gör dig vad??? Upprörd? Bryr dig inte? Hallå???
Ser du vad du själv skriver?

Visst, fattar att du blir upprörd över detta med faderskapstestet, men jag måste säga att vad jag vet så är det inte ovanligt heller att killar kläcker ur sig att de vill göra ett test.
Vi kvinnor har ändå burit på ungarna i 9 månader. Flera vänner har sagt att de vill känna samma säkerhetskänsla de med.
Tror det snarare är lite instinkt som säger att man självklart vill vara fadern till sina ungar.

Jag skulle absolut gå med på att låta honom göra testet, men INTE trycka upp svaret i nyllet på honom.
Vill du verkligen sänka dig till den nivån?
Om du är hämndlysten så kan du ju alltid se det som en hålhake. Men låt honom göra testet. Sen skulle jag tycka att det snarare var mest kränkande att han vill just göra det uppe på familjerätten, att just prata med en främmande människa om det.

Men tyvärr TS. Jag hoppas att din man kan komma till rätta med sina värderingar, speciellt om den dagen kommer då ert barn kommer hem med en partner från en annan kultur.

Återigen. Jag känner mig inte kränkt för att han vill göra ett test. Utan jag känner mig kränkt för att han inte litar på mig. Vilket han uppenbarligen inte gör när han väljer orden "jag är inte säker på att jag är pappa till barnet".

Vi pratade igår och jag bad honom att förklara. Inte fan blev jag klokare av det. Min sambos största mardröm är att jag skulle lämna honom för en invandrare (han är inte rasist men har starka åsikter när det gäller svenska kvinnor och invandrare som par). Samtidigt kom det fram att han blev orolig efter förlossningen då vår bebis föddes med mycket svart hår. Det var där det började. Han tror alltså att jag varit otrogen med en invandrare BARA för att det är hans värsta mardröm!

Vår pojke är vit och har ljusa ögonbryn och blå ögon. Han föddes med svart hår men det gjorde jag också och jag är blond idag. Helsvensk dessutom!

Är det så jäkla konstigt att jag blir sårad över detta?

Det där låter ju inte så bra. Backar lite...
Det där låter ju faktiskt mer eller mindre rakt av som om han har betydligt fler problem...

Det är inte så att han är mycket kontrollerande, att han gärna kommer och hämtar dig efter krogen, varje gång, eller kanske inte ens låter dig vara ute längre?
Att det har börjat kännas som att han kan bli eller har blivit våldsam?
Att han lätt snöar in på sina intressen och har svårt att prata om någon annat än just det?
Att han tycker att han själv är fruktansvärt duktig på jobbet, men hans chef förstår det inte och hans  kollegor snarare tar avstånd än att höja honom till skyarna?
Att han tycker att han är mer intelligent och eftertänksam än de flesta?
Att han driver saker in absurdum och aldrig ger sig när han tycker att han har rätt?
Att han är hypokondriker och om han blir sjuk förmodligen har cancer?

I så fall är det dags att ta tag i saker och ting...

sv.wikipedia.org/wiki/Paranoid_personlighetsst%C3%B6rning 
sv.wikipedia.org/wiki/Paranoia