Inlägg från: Anonym (Ledsen) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ledsen)

    Min sambo vill göra faderskapstest. Har jag fel??

    Jag är så ledsen och rent ut sagt besviken på min sambo.

    Jag födde vårt första barn för 12 dagar sedan. Vi fick stanna på BB några dagar då han föddes lite tidigt.
    När jag kom hem släppte min sambo bomben att han ville göra ett faderskapstest och jag blev så ledsen.

    Jag förklarade för honom att det känns väldigt kränkande och jag blev sårad för att han inte litar på mig.
    Han däremot säger att det inte har något med tillit att göra utan att han bara vill ta det för "säkerhets skull". En dum förklaring enligt mig.

    Men men, för att göra honom nöjd gick jag emot min egen vilja och kollade upp detta på Internet. På pappatest.se kan man beställa ett sådant test för en slant och jag tänkte att okej, vi gör det. Mest för att jag vill trycka upp papperna i ansiktet på honom och säga att hans krav gjort mig sjukt ledsen.

    Men så när jag berättar att nu beställer vi testet så säger han: "Nej men vi ska ju träffa familjerätten på torsdag, jag ber att få göra ett test gratis där". Och det vände sig i magen på mig.

    Jag vill INTE stå framför en socialkärring och höra hur han kräver ett faderskapstest. Det känns så jävla förnedrande. Jag är ju säker på att han är pappan. Jag har inte varit med någon annan!

    Ska jag då stå där och lyssna på, inför en främmande kvinna och socialtant om hur han oroar sig för att jag haft sex med någon annan?

    Har jag fel eller är det okej för mig att känna såhär? Jag vet inte hur jag ska göra.

  • Svar på tråden Min sambo vill göra faderskapstest. Har jag fel??
  • Anonym (Ledsen)
    jelenahemma skrev 2012-05-22 18:22:33 följande:
    oerhört kränkande.
    Jag blir så sjukt ledsen att jag faller i tårar.. Jag har liksom längtat efter det här med familjerätten på torsdag för att få klart alla papper och dela vårdnaden om vårt barn så att livet äntligen kan starta.

    Men nu bävar jag i stället för att gå dit då det känns enormt förnedrande att inför en okänd människa prata om sådana saker.

    Men allra mest att han inte litar på mig, det känns så jäkla jobbigt.
  • Anonym (Ledsen)

    Jag kan absolut förstå han till viss del. Men jag önskar även att han kunde förstå hur det känns för mig.

    Jag möter honom trots allt halv vägs, säger att: "visst du kan få ta ett test, vi beställer det här nu".

    Kan han inte möta mig på vägen då? Utan måste jag förnedra mig och ställa mig inför socialstyrelsen när han säger: "jag är inte säker på att jag är pappa". För det är dem orden han valt, att han inte är säker. Han säger inte ens att han vill göra det för sinnesron utan han säger rakt ut, utan problem, att han är osäker på om han är pappan.

  • Anonym (Ledsen)

    Jag vägrar stiga in hos socialstyrelsen och lyssna på dem orden. Får jag frågan så säger jag rakt ut att jag är säker på att han är pappan. Jag tänker inte böja mig för hans räkning eller säga att det är okej. Men samtidigt har jag ingen lust att börja vårt familjeliv genom ett "bråk" hos socialen.

  • Anonym (Ledsen)
    BELLAm2 skrev 2012-05-22 18:39:34 följande:
    Behövs alls inget dna-prov bara för man inte är gift. Faderskapsutredning kan vara så enkelt som att han skriver under pappret, vilket alla sambos måste göra. På sockontoret görs en liten uträkning utifrån bf som ger ett spann på några veckor där du beräknas ha blivit gravid. Sen får du ts svara på om du haft andra män under denna period. Finns inga uppenbara skäl att misstro dig gör man inget blodprovstest-för dyrt helt enkelt. Att "för säkerhets skull" ta ett test öåter som en urbota dum bortförklaring. Det är ju samma sak som att säga att han misstror dig!
    Exakt min förklaring. Men den duger inte åt honom.
  • Anonym (Ledsen)

    Förväntade mig inte såhär många svar men jag har läst det mesta av vad ni skrivit.

    Jag vill bara klargöra att jag inte nekat honom något test. Absolut inte, vill han testa så visst. Det jag däremot sagt är att det känns jävligt kränkande att han plötsligt, bara sådär, från ingenstans, säger att han vill göra ett test. Missförstå mig inte.

    Han tog liksom en del av familjelyckan ifrån mig. Jag börjar såklart fundera på om han går omkring och inte är glad över sin son? Känner han inget samband? Älskar han inte? För vad kommer det ifrån så plötsligt?

    Samtidigt undrar jag varför han inte kan ta ett test här hemma utan prompt måste ställa sig hos familjerätten och göra det?

    Frågar de mig så kommer ju jag att säga att jag är säker på att han är pappan eftersom att jag bara varit med honom. Och så kommer frågan till honom och då ska han svara "nej jag är inte säker på att jag är pappan." Ja då blir det ju precis som om han säger "jag litar inte på henne". Och det är vad som känns kränkande.

  • Anonym (Ledsen)

    Återigen. Jag känner mig inte kränkt för att han vill göra ett test. Utan jag känner mig kränkt för att han inte litar på mig. Vilket han uppenbarligen inte gör när han väljer orden "jag är inte säker på att jag är pappa till barnet".

    Vi pratade igår och jag bad honom att förklara. Inte fan blev jag klokare av det. Min sambos största mardröm är att jag skulle lämna honom för en invandrare (han är inte rasist men har starka åsikter när det gäller svenska kvinnor och invandrare som par). Samtidigt kom det fram att han blev orolig efter förlossningen då vår bebis föddes med mycket svart hår. Det var där det började. Han tror alltså att jag varit otrogen med en invandrare BARA för att det är hans värsta mardröm!

    Vår pojke är vit och har ljusa ögonbryn och blå ögon. Han föddes med svart hår men det gjorde jag också och jag är blond idag. Helsvensk dessutom!

    Är det så jäkla konstigt att jag blir sårad över detta?

  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (man) skrev 2012-05-23 10:06:04 följande:
    Så du lovar här, för alla och envar att du aldrig kollat och aldrig kommer att kolla din mans mobiltelefon, mail, facebook eller på något annat sätt någonsin kommer att känna dig osäker på om han är trogen?

    Jag får en känsla av att du inte kommer att svara ja på den frågan. Förmodligen bara undvika den, då handlar det ju inte om honom utan om DIG.

    För svaret på din fråga angående om vad man har kvar om man inte ens har grundläggande tillit är:

    Ett fungerande förstånd.

    50% av oss är otrogna. Det är hälften om det blev oklart på något sätt. Du har inte funderat på att tillit också är något man bygger tillsammans? Genom att genomföra testet, få det bekräftat att det är han som är pappan så kommer de tillsammans att bygga ÖKAD tillit.
    Jag känner inget behov av att kolla hans mail eller facebook? När jag valde att skaffa barn med honom så var det viktigaste faktiskt att jag litar på honom. Annars hade det varit svårt att skapa ett liv tillsammans med honom.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (man) skrev 2012-05-23 10:16:14 följande:
    Anonym (Ledsen) skrev 2012-05-23 09:53:20 följande:
    Återigen. Jag känner mig inte kränkt för att han vill göra ett test. Utan jag känner mig kränkt för att han inte litar på mig. Vilket han uppenbarligen inte gör när han väljer orden "jag är inte säker på att jag är pappa till barnet".

    Vi pratade igår och jag bad honom att förklara. Inte fan blev jag klokare av det. Min sambos största mardröm är att jag skulle lämna honom för en invandrare (han är inte rasist men har starka åsikter när det gäller svenska kvinnor och invandrare som par). Samtidigt kom det fram att han blev orolig efter förlossningen då vår bebis föddes med mycket svart hår. Det var där det började. Han tror alltså att jag varit otrogen med en invandrare BARA för att det är hans värsta mardröm!

    Vår pojke är vit och har ljusa ögonbryn och blå ögon. Han föddes med svart hår men det gjorde jag också och jag är blond idag. Helsvensk dessutom!

    Är det så jäkla konstigt att jag blir sårad över detta?

    Det där låter ju inte så bra. Backar lite...
    Det där låter ju faktiskt mer eller mindre rakt av som om han har betydligt fler problem...

    Det är inte så att han är mycket kontrollerande, att han gärna kommer och hämtar dig efter krogen, varje gång, eller kanske inte ens låter dig vara ute längre?
    Att det har börjat kännas som att han kan bli eller har blivit våldsam?
    Att han lätt snöar in på sina intressen och har svårt att prata om någon annat än just det?
    Att han tycker att han själv är fruktansvärt duktig på jobbet, men hans chef förstår det inte och hans  kollegor snarare tar avstånd än att höja honom till skyarna?
    Att han tycker att han är mer intelligent och eftertänksam än de flesta?
    Att han driver saker in absurdum och aldrig ger sig när han tycker att han har rätt?
    Att han är hypokondriker och om han blir sjuk förmodligen har cancer?

    I så fall är det dags att ta tag i saker och ting...

    sv.wikipedia.org/wiki/Paranoid_personlighetss... 
    sv.wikipedia.org/wiki/Paranoia 
    Oj, jag blev lite rädd. Nej han är inte kontrollerande på så vis. Jag kan gå ut och till och med åka iväg utan problem. Och han skulle aldrig slå mig (har varit i ett sådant förhållande förut så det vet jag). Men, för att ge ett exempel. Vi har en liten grill, typ som Sibylla, där vi bor. Dit går vi ibland för att handla mat när vi inte orkar laga något. Sist vi var där var han konstig när vi var påväg hem och jag frågade varför. Då var han förbannad för att killen som jobbade var så trevlig emot mig "han flörtade uppenbarligen". Jag själv la inte märke till någonting men sa till min sambo att "So what, om han nu gjorde det så ta det som en komplimang. Jag är ju din". Men icke, han blev till och med lite sur på mig och undrade om inte jag pratat med den här killen vid andra tillfällen för annars skulle han ju inte vara så trevlig emot mig! Behöver jag säga mer? Vi äter inte där längre.

    Mer intelligent än andra tycker han absolut att han är och hypokondriker kan man lugnt säga. Minsta lilla utslag eller förkylning googlar han!

    Suck, jag blir lite rädd.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym skrev 2012-05-23 11:19:04 följande:
    En följdfråga, hur är du när andra flirtar? Har du ett flirtigt beteende tillbaka? Grundar hans rädsla i något som hänt, eller att han är osäker på dig av ditt sätt att bete dig?
    Jag lägger inte ens märke till andra män när jag är upptagen. Och har egentligen svårt att se det som att någon flörtar med mig bara för att han/hon är trevlig. Men skulle någon uppenbart ragga på mig så skulle jag näst intill bli förbannad på den personen.

    Han har ett ex som var otrogen emot honom. När han var 19 (han är 27 nu). Och därför är han rädd att jag också ska vara det. Och jag tycker inte att vårt förhållande ska drabbas av en tonårsförälskelse.
  • Anonym (Ledsen)
    h8him skrev 2012-05-23 13:27:54 följande:
    Nej, hon påstår sig inte ha problem med att göra ett faderskapstest, men däremot får det inte göras på uppdrag av familjerätten.
    Jag har väll aldrig sagt att det inte får göras på uppdrag av familjerätten?

    Återigen så har du itne riktigt förstått vad jag skrivit.

    Min sambo slängde i mitt ansikte att han "inte var säker på om han var pappan". Det var vad som kränkte mig och gjorde mig oerhört sårad. Att jag dessutom skulle behöva ställa mig hos familjerätten medan han säger samma sak återigen kändes ännu mer kränkande. Det är en viss skillnad.
  • Anonym (Ledsen)
    MatsAtari skrev 2012-05-24 09:14:53 följande:
    Då kanske du kan upplysa om vad problemet är då då?
    Jag kan upplysa dig om det själv!

    Har aldrig handlat om att jag nekat honom något test utan det har handlat om att han misstror mig och att han inte litar på mig. Anledningen till att han vill göra ett faderskapstest är för att vår son föddes med svart hår. Han har fått för sig att en invandrare är pappa till vårt barn på grund av hårfärgen. I hans värld kan alltså inte svenska barn ha svart hår.

    Ut över det så vill jag inte sitta framför en socialtant som jag inte känner och höra honom säga "jag är inte säker på att jag är pappa, jag tror att hon varit otrogen med en invandrare för barnet har svart hår". Där känner jag mig både förnedrad och kränkt.

    Jag sa till honom från början att vill han testa, så får han göra det, men då får han bekosta det själv för jag ställer mig inte hos socialen med den förnedringen. Hans gensvar var att "det faktiskt är gratis hos familjerätten".
  • Anonym (Ledsen)
    h8him skrev 2012-05-24 09:21:29 följande:
    Varför drar du in sociallnämnden och att han ska behöva ha en "ganska bra anledning" för att de ska gå vidare med DNA-analys?

    Det räcker med att han vägrar skriva på.
    Men hallå. Vägrar att skriva på? Går han så långt så är det ju adjö på fläcken!
  • Anonym (Ledsen)
    MatsAtari skrev 2012-05-24 09:27:12 följande:
    Verkar som att du är jävligt trög, men flera andra har faktiskt redan förklarat att det inte är så det går till.
    Det räcker med att han säger att han vill göra ett faderskapstest. Han behöver inte förklara varför eller någonting.
    På vilket sätt är jag trög? Det verkar som att det är du som är trög. Jag har aldrig nekat min sambo ett faderskapstest eller heller frågat hur det går till.. Vad är det du inte förstår som jag måste beskriva med Caps Lock intryckt?
  • Anonym (Ledsen)
    MatsAtari skrev 2012-05-24 09:31:57 följande:
    Iom att du fortfarande tror att du kommer att få sitta och bli förhörd av en socialkärring med tång och blåslampa i ett mörkt rum i timtal någonstans trots att det inte är så det går till så måste det vara något som inte är helt vaj någonstans.
    Var har jag påstått att jag kommer att bli förhörd? Herregud. Förhörd har jag blivit förut, under betydligt jobbigare omständigheter så något förhör oroar jag mig inte för.

    Vad jag däremot tycker är jobbigt är att min sambo skulle slänga ur sig att jag haft sex med en invandrare för att vårt barn har svart hår. Och att han dessutom skulle göra det inför en myndighetsperson som jag aldrig tidigare träffat är ännu mer kränkande.
  • Anonym (Ledsen)
    Pompeia01 skrev 2012-05-24 10:07:15 följande:
    Fast du kan ändå inte ta ifrån honom och barnet rätten till varandra. OM det nu är han som är pappan, vill säga. Han kommer att få igenom både gemensam vårdnad och umgänge, om det inte finns särskilda skäl som talar emot (typ att han är missbrukare eller har misshandelsdomar på sig). Faderns rätt till sitt barn är mycket starkare idag än för bara 20 år sedan!
    Men det har jag ju aldrig sagt någonting om? Jag skulle aldrig ta barnet ifrån honom
  • Anonym (Ledsen)
    h8him skrev 2012-05-24 15:08:18 följande:
    Är det värre att mannen undrar om ts haft sex med en invandrare än om han undrat om hon varit otrogen med en svensk?

    Eftersom ts vägrar berätta hur länge hon och killen har varit sambos så är det väl svårt att ens bedöma rimligheten i sambons påstående? Kanske blev ts gravid nästan direkt och så flyttade de ihop när de märkte det? Kanske har de haft en skakig relation innan graviditeten? Alla har inte lyckliga trygga förhållanden hela tiden och något har ju fått pappan att vilja få veta om barnet är hans.
    Nej vi flyttade inte ihop nästan direkt. Vi bodde ihop innan vi fick barn och det var dessutom planerat! Förhållandet har inte varit knackigt heller.
Svar på tråden Min sambo vill göra faderskapstest. Har jag fel??