Anonym (Ledsen)

Äldre 22 May 18:19

546 svar

Min sambo vill göra faderskapstest. Har jag fel??

Jag är så ledsen och rent ut sagt besviken på min sambo.

Jag födde vårt första barn för 12 dagar sedan. Vi fick stanna på BB några dagar då han föddes lite tidigt.
När jag kom hem släppte min sambo bomben att han ville göra ett faderskapstest och jag blev så ledsen.

Jag förklarade för honom att det känns väldigt kränkande och jag blev sårad för att han inte litar på mig.
Han däremot säger att det inte har något med tillit att göra utan att han bara vill ta det för "säkerhets skull". En dum förklaring enligt mig.

Men men, för att göra honom nöjd gick jag emot min egen vilja och kollade upp detta på Internet. På pappatest.se kan man beställa ett sådant test för en slant och jag tänkte att okej, vi gör det. Mest för att jag vill trycka upp papperna i ansiktet på honom och säga att hans krav gjort mig sjukt ledsen.

Men så när jag berättar att nu beställer vi testet så säger han: "Nej men vi ska ju träffa familjerätten på torsdag, jag ber att få göra ett test gratis där". Och det vände sig i magen på mig.

Jag vill INTE stå framför en socialkärring och höra hur han kräver ett faderskapstest. Det känns så jävla förnedrande. Jag är ju säker på att han är pappan. Jag har inte varit med någon annan!

Ska jag då stå där och lyssna på, inför en främmande kvinna och socialtant om hur han oroar sig för att jag haft sex med någon annan?

Har jag fel eller är det okej för mig att känna såhär? Jag vet inte hur jag ska göra.

Anonym

Äldre 23 May 10:57

#252

VeraLu skrev 2012-05-23 10:46:27 följande:

Hej Ts,

Jag kan ju berätta min historia. Jag och min sons pappa var bästa vänner när vi valde att skaffa barn ihop. Vi har aldrig varit tillsammans (han är bög) - aldrig ens fyllehånglat men båda var singlar och hade länge längtat efter barn. Vi inseminerade hemma och jag blev gravid vid första försöket. När vi sedan skrev på pappren om delad vårdnad hos familjerätten begärde jag att vi skulle göra ett faderskapstest. Detta för att aldrig behöva höra några antydningar om något annat - inte minst ifrån hans nuvarande (men även framtida) partner/s.
Det kändes inte alls kränkande eller sårande och hade enligt mig inte något alls med förtroende el tillit att göra. Det gällde att få bekräftat en gång för alla och sen kunna lägga det till handlingarna.
Jag menar - kom igen - världen består av så mkt att glädja sig över - varför då fokusera på detaljer?! Speciellt 12 dagar efter förlossningen då kroppen är full av hormoner....

Lycka till Ts!

Helt annan situation när man blivit insiminerad. Oron att de skulle blandat ihop testen med något annat, och för att helt säkert garantera det är han som är pappan (eftersom han ju inte varit i dig sas) så är det ju mer förståeligt i en sån situation.

Är man däremot ett par, och man bara har sex med varandra, finns det ingen anledning göra ett test. Jag tror Ts i fråga hade märkt om hon hade haft en annan penis i sig. Sånt tar man inte så lätt fel på.

Millicent

Äldre 23 May 11:00

#253

Det här med ärftlig sjukdom tycker jag är sjukt överdrivet. Så stor hjälp är det inte. Har någon symptom så utreder man dem oavsett friska eller sjuka föräldrar och man testar barnet för att se om det är en genetisk sjukdom. Man avstår ju inte och tänker att det inte är någon idé för att mamma och pappa säger sig inte bära på något (de vet de ju heller inte alltid själva om de gör). Och barnet är lika fött och lika drabbat av sin sjukdom ändå.

Anonym (hej TS)

Äldre 23 May 11:01

#254

Min sambo vill också göra faderskapstest när vi får barn (OM vi får barn).
Inte för att han inte litar på mig men för att han vill ha det på papper.
Jag sa till honom första gången han sa det att jag skulle känna mig kränkt, ledsen och besviken över att han inte litade på mig, men då förklarade han att det bara var för att han vill ha det på papper att han faktiskt har ett barn. Nästan som ett offentligt bevis, om du förstår vad jag menar.
Jag har ingenting emot det, jag vet ju att det kommer vara han som är pappan.
Tror nog de flesta skulle känna sig lite ledsna om mannen bad om ett faderskapstest.
Men gör ett och bevisa för han att han inte har något att oroa sig för.

Jag menar, det finns tjejer som vill ha faderskapstest också, inte bara för att de "råkat" hoppa i säng med fler men för att de helt enkelt vill ha det på papper.

Under en livstid så finns det mycket som kan krångla i ett förhållande, ett test skulle då kunna komma till hjälp på många sätt om det skulle gå illa.

Anonym

Äldre 23 May 11:02

#255

Pompeia01 skrev 2012-05-23 10:51:25 följande:

Det kan bli betydligt dyrare för samhället senare annars, när pappan tar avstånd till sitt barn på grund av den gnagande oron att han inte är far till det, och barnet på grund av detta blir en värsting om det är en pojke, eller en tjej med dålig självkänsla och självskadebeteende om det är en flicka...

Troligtvis inte eftersom det antagligen sker väldigt sällan. Att sedan detta skulle leda vidare till svårigheter för barnen, och deras självkänsla och framtid.. Det är att spåna vidare lite för långt.

sextiotalist

Äldre 23 May 11:03

#256

Anonym skrev 2012-05-23 10:53:21 följande:

Varför ber ni varandra om det? Lite OT *nyfiken*

Äh, det kan pipa till och sambon kanske har fullt upp med annat och frågar om jag kan kolla vad det var sms som kom. Dessutom är min ingenjör till sambo totalt handfallen när det gäller datorer och mobiltelefoner. Jag får ta bort T9-funktionen för honom med ojämna mellanrum,

Mail, då kan det vara att han är bortrest och vill att jag kollar av hans mail

Anonym

Äldre 23 May 11:05

#257

Pompeia01 skrev 2012-05-23 10:53:55 följande:

Fast det tror inte jag. Jag tycker att det faktum att en kille begär testet om han är det allra minsta osäker, visar på mognad och ansvarsfullhet. Det är ju så mycket enklare att INTE fråga efter det - och ta gräl och surande från kvinnan. Men dessa män visar att de VILL vara fäder - men till RÄTT barn.

Dessutom hoppas jag att våra skatteavlönade tjänstemän inte blandar in sådana privata känslor som att tycka att medborgarna "gör bort sig", när de kräver sina rättigheter... Vore väldigt oproffsigt i så fall.

Det allra mognaste och som det krävs en stabil självkänsla för, samt att man har tillit till sin partner - det är att vifta bort sina tankar som inte annat än trams. För det är precis vad det är. Men det krävs mognad för att kunna göra det.

Anonym (aldrig)

Äldre 23 May 11:08

#258

Nu har jag inte läst hela tråden men finns det någon realistisk anledning till hans fundering? Tidigare otrohet? Har du varit bortrest? Nu är iofs mina ungar sin pappas avbild men om han så mycket som andats om något test hade jag 1. gjort testet och kört upp det i röven på honom 2. bett honom dra åt h-vete!

Pompeia01

Äldre 23 May 11:08

#259

Anonym (Man78) skrev 2012-05-23 09:13:22 följande:

Sedan kan man ju fundera på det här med statistik. Läste för ett tag sedan att många män är otrogna just under graviditeten, så om vi utgår från att TS är sanningsenlig så kanske det snarare är han som varit otrogen och tänker att "kan jag skulle hon ha kunnat".

Jo, men den stora skillnaden mellan manlig och kvinnlig otrohet är, att en man aldrig kan lura en kvinna att hon är förälder till ett visst barn. Det är också därför som kvinnlig otrohet betraktas som ett allvarligare brott i de flesta samhällen och religioner.

I´m only responsible for what I say, not for what you understand.

Anonym

Äldre 23 May 11:10

#260

EnAnonumius skrev 2012-05-23 10:55:48 följande:

Okey jag vet att denna fråga inte var riktad till mig, men jag kan inte låta bli att svar ändå.

Jag har ju aldrig haft någon som helt anledning att "kolla min man" då jag har aldrig haft det skälet att misstänka att han är otrogen. Även om jag vet att otrohets statistiken är hög.
Min man har vissa fasta rutiner, och det skulle märkas direkt om något inte stämmer.
Ändå så skull jag inte rota i hans privata telefon och dator.
Nepp finns andra metoder att tillgå, man upptäckte ju otrohet även på den tiden då man inte hade datorer och mobiler.

Oavsett, vill man dölja en otrohet så går det att göra det. De som är slugast sitter ju inte och outar det på facebook, utan går iväg på lunchrasten och sätter på en kollega till exempel. Så ger ju inget att kolla på facebook och liknande ändå. Har man däremot misstankar och verkligen känner något är fel är det snarare dumt att inte kolla det man kan kolla, men då behöver man vara på det klara med att man verkligen har goda skäl till sina misstankar och att det inte bara är ens egna svartsjuka eller låga självkänsla som spökar. Däremot om jag verkligen anade att det var något som inte stod rätt till, så hade jag nog frågat mig själv om jag vill vara tillsammans med en person som jag tror kan ha varit otrogen (vissa kan ju dölja sina spår väldigt väl). Och inte som sagt grundat på känslor av svartsjuka, utan ordentliga "bevis" eller något som får en att ana oråd (lögner m.m.). Helt OT men men.. :)

Anonym (Ledsen) Trådstartaren

Äldre 23 May 11:10

#261

Anonym (man) skrev 2012-05-23 10:16:14 följande:

Anonym (Ledsen) skrev 2012-05-23 09:53:20 följande:

Återigen. Jag känner mig inte kränkt för att han vill göra ett test. Utan jag känner mig kränkt för att han inte litar på mig. Vilket han uppenbarligen inte gör när han väljer orden "jag är inte säker på att jag är pappa till barnet".

Vi pratade igår och jag bad honom att förklara. Inte fan blev jag klokare av det. Min sambos största mardröm är att jag skulle lämna honom för en invandrare (han är inte rasist men har starka åsikter när det gäller svenska kvinnor och invandrare som par). Samtidigt kom det fram att han blev orolig efter förlossningen då vår bebis föddes med mycket svart hår. Det var där det började. Han tror alltså att jag varit otrogen med en invandrare BARA för att det är hans värsta mardröm!

Vår pojke är vit och har ljusa ögonbryn och blå ögon. Han föddes med svart hår men det gjorde jag också och jag är blond idag. Helsvensk dessutom!

Är det så jäkla konstigt att jag blir sårad över detta?

Det där låter ju inte så bra. Backar lite...
Det där låter ju faktiskt mer eller mindre rakt av som om han har betydligt fler problem...

Det är inte så att han är mycket kontrollerande, att han gärna kommer och hämtar dig efter krogen, varje gång, eller kanske inte ens låter dig vara ute längre?
Att det har börjat kännas som att han kan bli eller har blivit våldsam?
Att han lätt snöar in på sina intressen och har svårt att prata om någon annat än just det?
Att han tycker att han själv är fruktansvärt duktig på jobbet, men hans chef förstår det inte och hans kollegor snarare tar avstånd än att höja honom till skyarna?
Att han tycker att han är mer intelligent och eftertänksam än de flesta?
Att han driver saker in absurdum och aldrig ger sig när han tycker att han har rätt?
Att han är hypokondriker och om han blir sjuk förmodligen har cancer?

I så fall är det dags att ta tag i saker och ting...

sv.wikipedia.org/wiki/Paranoid_personlighetss...
sv.wikipedia.org/wiki/Paranoia

Oj, jag blev lite rädd. Nej han är inte kontrollerande på så vis. Jag kan gå ut och till och med åka iväg utan problem. Och han skulle aldrig slå mig (har varit i ett sådant förhållande förut så det vet jag). Men, för att ge ett exempel. Vi har en liten grill, typ som Sibylla, där vi bor. Dit går vi ibland för att handla mat när vi inte orkar laga något. Sist vi var där var han konstig när vi var påväg hem och jag frågade varför. Då var han förbannad för att killen som jobbade var så trevlig emot mig "han flörtade uppenbarligen". Jag själv la inte märke till någonting men sa till min sambo att "So what, om han nu gjorde det så ta det som en komplimang. Jag är ju din". Men icke, han blev till och med lite sur på mig och undrade om inte jag pratat med den här killen vid andra tillfällen för annars skulle han ju inte vara så trevlig emot mig! Behöver jag säga mer? Vi äter inte där längre.

Mer intelligent än andra tycker han absolut att han är och hypokondriker kan man lugnt säga. Minsta lilla utslag eller förkylning googlar han!

Suck, jag blir lite rädd.

Min sambo vill göra faderskapstest. Har jag fel??

INNEHÅLL