Varför upplevs ofta invandrarbarn som stökiga och ibland lite ouppfostrade på allmänna lekställen?

Det som gör mig mest förbannad är de föräldrar som inte här med deras barn i lekparken.
Bor i ett multikulturellt område och har vid flertal tillfällen fått avbryta slagsmål, säga till barn som sparkar boll i sandlådan, barn som kastar glas osv.
Helt galet, och vart är föräldrarna?

Jo, på gräsmattan 100m bort och säger ingenting.
Detta är inte småbarn heller 5-10år ungefär, vid det laget bör man veta vad som är rätt och fel.

Har aldrig varit rasist, växte upp i norra sverige.

Men nu när jag flyttat till sydligare delar av landet börjar man ju undra hur det är funtat i vissa kulturer.

Tyvärr är min erfarenhet att barn till föräldrar som inte kan svenska bra och föräldrarna är från Mellanöstern så beter sig barnen inte bra alls... Men barn till andragenerations invandrare från Mellanöstern är något helt annat, de uppför sig bra.

Man måste veta hur man ska behandla dessa barn, man ska inte vara rädd för att säga ifrån, och att tex säga att du kommer berätta till deras föräldrar osv. De brukar ha respekt för mig även om man kan få höra ngt mothugg.

Barn från Somalia har jag faktiskt däremot aldrig upplevt på samma sätt, inte jämtemot mig som vuxen iaf.

Något som kan vara bra att veta är att i dessa kulturer säger andra vuxna till barnen, man uppfostras ofta kollektivt och det är inte konstigt om en okänd säger till ett barn att ta på jackan för att det är kallt osv

Vill även poängtera art jag träffat hur många snälla och väluppfostrade barn till flyktingar osv från dessa länder också, vi får inte glömma att vi inte ska dra alla över en kam! :)

Min teori är att barn från familjer ur lägre socialgrupper ofta är mer stökiga, för att föräldrarna kanske mår dåligt, inte har samma engagemang och sociala normer etc. Invandrare tillhör ofta dessa grupper eftersom de diskrimineras på arbetsmarknaden, ofta är flyktingar som mår dåligt o inte pratar så mkt svenska o därför har svårt att få jobb etc. Sedan kopplar man beteendet till begreppet invandrare som att det fanns ngt orsakssamband. Men jag tror fattiga svenska barn från tex missbrukarfamiljer beter sig rätt "ouppfostrat" också.

Ni som säger att man får ta seden dit man kommer... Jag bor som sagt inte i Sverige och jag tänker INTE ta seden dit jag kom! Jag tänker uppfostra min dotter enligt min sed, även om jag vet att det säkert kommer skapa kulturkrocker. Jag tänker till exempel ALDRIG aga mitt barn, hur olydigt hon än kanske beter sej, även om nån här kanske tycker "nu måste hon väl ändå visa att det är allvar, ta tag i barnet och slå till på stjärten!" för att de tror (:är helt övertygade om) att det skulle hjälpa. Hellre har jag ett olydigt barn än viker under för uppfostringsmetoder jag inte tror på.

Jag undrar om jag nånsin kommer kunna ge mina barn så bra och näringsfylld diet som man äter här, särskilt dessa miljoner olika supernyttiga soppor som man äter minst en - två gånger om dan. Jag gillar soppa, egentligen, men jag börjar bli så TRÖTT på det! Och jag gillar verkligen inte att laga soppa. Jag försöker, ändå, och min man har tålamod med mig, men jag tror att de flesta härifrån skulle tycka att det var OTÄNKBART att äta soppa så sällan som vi gör. Otänkbart! Och stackars barn!!!

Min poäng är att det är svårt att ändra på det man har med sig i kultur-ryggsäcken. Svårare än vad det verkar.

Och de flesta sätt är bra sätt, på sitt sätt.  

Finns ett antal tänkbara skäl till att de kan vara så.
1: Kan inte språket, kanske de mest uppenbara, men troligen ett av de orsakerna som påverkar minst.
2: Stora barnkullar.  Påverkar troligen mer. Precis som Sverige för 150år sedan, så är de vanligare med många barn i mindre utvecklade länder. Men samtidigt ser man en del föräldrar med många barn som klarar de utmärkt.
3: Svårigheter att förstå sig på svensk kotym. Många från mer sydlänska bredgrader har svårt att förstå sig på att man ska vara lugn och tyst på allmän plats. Personligen tror jag de mer handlar om brist på respekt än att de faktiskt inte skulle förstå att de är så.
4: Suprmenistisk kultur. Vissa, observera vissa, kulturer är supremistiska och anser att just deras kultur är överlägset bäst och att alla andra ska lyda under dem. Dessa personer uppför sig där efter. Det är ungefär som om nazism vore en religion eller en kultur. Fråga då. Om Nazism skulle vara en religion, skulle vi vara tvungna att respektera alla deras åsikter då? Vissa kulturer och subreligioner ligger ganska närma nazismen. De mest slående exemplet är nog Ogaden, men de finns fler, fast de kan man inte nämna utan att hamna på en döds lista....
5: Rasist kortet. Troligen ett av de absolut mest påverkade orsakerna. Så fort någon vill säga till invandrargrupper som gör fel, så drar någon upp rasistkortet, eller så tänker de helt enkelt på de själva. Det är helt enkelt inte socialt tillåtet i Sverige att säga samma sak till en invandrare som till en svensk, för om man gör de är man rasist, tydligen.

Måste bara säga att Sverige upplevs ofta (absolut inte alltid eller av alla såklart...) som en väldigt besserwisser-kultur. "i MITT land gör vi såhär!" säger svenskar ofta.

Om det inte passar finns det mer än 150 andra länder att välja på.