• Köpenhamn

    Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?

    Så vad tycker ni om detta? Diskutera gärna och argumentera också.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-28 22:09
    Tråden har nu dött så jag kör en.....

    Uppdatering med trådens bästa inlägg utsett kopierat:

    Lillsudd
    Visa endast
    Sön 11 mar 12:15
    #289
    Vilken forskning visar på att barnen mår sämre vid anonym donator? Jag har sett en del vittnesberättelser och studier från USA som kan tyda på det och jag kan *tro* att det är så, men problemet har varit att man inte tagit hänsyn till när barnet fått veta. Att en person som av misstag får veta som vuxen eller har minnen av berättandet kan ta skada av det och känner sig sviket är kanske inte så konstigt. Faktum är att i Sverige är vi långt ifrån att alla berättar för sina barn att de kommit till med ägg- eller spermadonation. Tidigare var siffran för berättande så låg som 10% vilket ju kan få en att ifrågasätta hur värdefullt det egentligen är med id-release. Glädjande nog har det ökat och drygt hälften skulle 2007 berätta (humrep.oxfordjournals.org/content/22/6/1759.a...) och ytterligare ökning när äggmottagarna räknades med vid en ännu nyare studie (humrep.oxfordjournals.org/content/26/4/853). Hela betydelsen av id-release bygger ju på att föräldrarna berättar...

    När det gäller barnets rätt till sina föräldrar är det kanske inte bara singlar det berör? För om det är rätten till genetiska föräldrar borde väl donatorbehandlingar förbjudas överlag? För inte heller i heterofamiljer ingår donatorn i familjen.

    Sverige har valt att tolka 7:e artikeln i barnkonventionen som att det är de genetiska föräldrarna som avses (artikeln i övrigt handlar om rätt till medborgarskap, registrering och namn - dvs en identitetsartikel i stort). Eller rättare sagt - man gör det ibland. Sverige tillåter ju donatorbehandlingar för par, det är bara vid singelbehandlingar man pratar om rätten till genetisk förälder. Men man har valt id-release av denna anledning. Storbritannien, som också använder id-release, har klarifierat att de tolkar förälder som den/de som juridiskt är föräldrar (treaties.un.org/pages/ViewDetails.aspx...). Man har inte gått vägen genom Barnkonventionen för att att komma till den slutsatsen.

    Men det är inte så enkelt att andra länder inte har något etiskt tänk för de val de gjort. Det är lite förmätet av oss att tro att vi har monopol på sanningen. Bakom anonyma donationer finns ibland föreställningen av länder att det är bättre för barnet att få se donatorn som just en donator - att id-release öppnar för risken att det blir förvirrat. Det är sant att det blir längre köer när man använder id-release; men det har hittills inte hindrat de länder som vill byta typ. Finland bytte 2008 och har löst det genom import. Danmark hade frågan uppe för några år sedan och röstade då ned förslaget men nu är det uppe igen. Så det kan ändras snart. Det är förresten en missuppfattning att man kan välja i Danmark. Lagen säger att anonym ska användas, men barnmorskor nämns inte i lagen och därför kan de använda id-release vid insemination. Så vid insemination kan man välja, och då väljer många svenskor id-release. Men om man behöver IVF måste man ju ha en läkare och då är det anonym som är enda alternativet.

    Den brittiska psykologiprofessorn Susan Golombok har undersökt barn i ensamstående familjer efter donation med flera kollegor och med många nedslag, det senaste när barnen var "unga vuxna" (humrep.oxfordjournals.org/content/25/1/150.ab...). Det är förstås vanskligt att översätta forskning från ett land till ett annat även om Storbritannien påminner om Sverige, men i men mening är det ännu mer vanskligt att ta rapporter som handlar om ensamstående efter separation (före eller efter födseln) och byta över till en annan grupp. Ännu finns absolut inga rapporter gällande barn till frivilligt ensamstående.

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?
  • Pentagram

    Ehum, bara för att man lever i en s k kärnfamilj innebär det inte att allt är bra. Det har förekommit våld i familjen, skilsmässor, uppslitande gräl, barnmisshandel osv osv i alla tider ÄVEN i kärnfamiljer. Det viktiga är inte EN mamma, EN pappa utan en bra uppväxtmiljö och den följer inte per automatik med kärnfamiljen lika lite som den aldrig följer av andra familjekonstellationer.

  • Furstinna

    C89: det där med tiden är ju individuellt. Jag som ensam har mer tid med min dotter än många bar har. Mkt handlar om prioriteringar. Jag ger inte mitt barn sämre förutsättningar bara för att jag inte vill leva tillsammans med en man..

  • Stekt potatis
    c89 skrev 2012-03-14 14:51:38 följande:
    Jag tror att det är helt tvärtom. Vi har vidgat våra perspektiv för mycket, tappat fokus på vad som är viktigt och istället för att uppmuntra till stabila familjer som fungerat i alla tider så ska dessa straffas mer eller mindre. Staten går in och bestämmer hur man ska fördela sin tid, vem som ska göra vad och dittan och datten, FÖRUTOM om man råkar tillhöra en minoritet, för då jäklar har man helt plötsligt alla rättigheter och alla alternativ i hela världen!

    Hur blev det så fucked up rent ut sagt? Hur blev minoriteter "det rätta" och det biologiskt naturliga det som andra tycker att det har rätt att lägga sig i och bestämma över?

    Min mamma levde i en värld med lika många timmar på dygnet som alla andra mammor vad jag vet ;) Att jobba sex timmar om dagen istället för 8 ger trots allt ändå inte tillräckligt mycket extra tid för att skjutsa två-tre barn till sina två-tre aktiviteter i veckan, hämta och lämna hos kompisar, ordna nyttig mat på bordet, städa, umgås med barnen själv osv. Barn har enligt mig rätt till ett aktivt liv, de ska inte behöva tvingas sluta spela piano eller fotboll bara för att den ensamstående föräldern inte har tid att skjutsa. Man är naiv om man tror att man klarar allt galant helt själv när man knappt klarar det när man är två på heltid. Det är inte rättvist mot barnen. Återigen, barn är ingen rättighet.
    Det är inte minoriteter som sätter agendan idag, däremot har deras åsikter äntligen fått en röst. Vad är det för fel med det?  
    Det finns inga bevis på att kärnfamilj är det "rätta" sättet att leva, det visar väl inte minst alla skilsmässor på (50% av alla äktenskap slutar i dag i skilsmässa). Stabila familjer har absolut inte fungerat i alla tider, vad har du fått det ifrån? Inga skilsmässor  kanske, nej för det var ekonomiskt omöjligt att skiljas förr.  Sedan första gången i den kända världshistorien har vi människor i västvärlden själva fått besluta vem vi vill, och om vi vill, leva med någon. Men det fördömer du, för det ska vi straffas för genom att inte få ha barn?

    Det går utmärkt att ge sitt barn den fritid den behöver. Man ordnar sitt liv praktiskt. Man behöver inte bo i en villaförort bara för att man har barn. Det går att bo i stan, nära aktiviteter så barn kan gå själva. Att umgås med barn behöver inte betyda att man sitter ner och pratar, de kan vara med när man lagar den där nyttiga maten, de kan hjälpa till att städa och finnas som en naturlig del i familjens liv. Jag tycker du har ett konservativt och trångsynt synsätt, därav min uppmaning att vidga ditt perspektiv.
  • Veladis
    c89 skrev 2012-03-14 14:51:38 följande:
    Hur blev det så fucked up rent ut sagt? Hur blev minoriteter "det rätta" och det biologiskt naturliga det som andra tycker att det har rätt att lägga sig i och bestämma över?

    Hur menar du att minoriteter blivit "det rätta", vad menar du med "det rätta"?
    Och man ska vara väldigt försiktig på hur man svänger sig med uttryck som "naturligt".
  • dukat

    Jag tycker det är en självklarhet att sk ensamstående ska ha denna rätt Den finns ju i så många länder  .Varför ska vi i Sverige ligga så långt efter .Fram för en modern lagstiftning.

  • Veladis
    vixtoria skrev 2012-03-14 14:36:55 följande:
    Artikeln jag nämnde läste jag i en papperstidning, men här är en länk som berör samma ämne

    ian-arthur-colquhoun.suite101.com/prehistoric...

    Fast den artikeln säger ju ingenting nytt egentligen, annat än det vi redan sagt. Att folk dog yngre. Att barnadödligheten var stor, att få blev gamla. Att åldersbestämma skelett i gravar säger heller inte jättemycket om de sociala familjestrukturerna innevånarna hade när de levde. Särskilt inte när det rör sig om ett så litet underlag.
    Där måste arkeologin möta socialantropologin.
  • Nefernefer
    c89 skrev 2012-03-14 14:52:48 följande:
    Alla mina vänners mammor har förklarat det här med mens och pms för oss barn. Min pojkvän är också insatt i ämnet. Vi vet alla vad som väntas när mamma är extra grinig och lättirriterad några dagar och har alla lärt oss hur man bäst hanterar situationen...
    Alla har inte problem med pms. Och kvinnor är inte singlar för att de är fula eller satsar på karriären. Kvinnor måste inte heller ha varit singlar jämt. Det vanligaste scenariot för de som behöver hjälp med insemination är att de har varit i ett längre förhållande, där mannen till slut visar inte bara vilja vänta med barn, utan helt enkelt inte vill ha några alls.

    Du verkar utgå väldigt mycket från dig själv, när du bestämmer vad du tycker ska gälla för andra. Inte ens 35+ kvinnor som behöver IVF-hjälp slank igenom ditt nålsöga.
    Men ska jag säga, akta dig för eld och djupa vatten.
  • c89
    Stekt potatis skrev 2012-03-14 15:07:48 följande:
    Det är inte minoriteter som sätter agendan idag, däremot har deras åsikter äntligen fått en röst. Vad är det för fel med det?  
    Det finns inga bevis på att kärnfamilj är det "rätta" sättet att leva, det visar väl inte minst alla skilsmässor på (50% av alla äktenskap slutar i dag i skilsmässa). Stabila familjer har absolut inte fungerat i alla tider, vad har du fått det ifrån? Inga skilsmässor  kanske, nej för det var ekonomiskt omöjligt att skiljas förr.  Sedan första gången i den kända världshistorien har vi människor i västvärlden själva fått besluta vem vi vill, och om vi vill, leva med någon. Men det fördömer du, för det ska vi straffas för genom att inte få ha barn?

    Det går utmärkt att ge sitt barn den fritid den behöver. Man ordnar sitt liv praktiskt. Man behöver inte bo i en villaförort bara för att man har barn. Det går att bo i stan, nära aktiviteter så barn kan gå själva. Att umgås med barn behöver inte betyda att man sitter ner och pratar, de kan vara med när man lagar den där nyttiga maten, de kan hjälpa till att städa och finnas som en naturlig del i familjens liv. Jag tycker du har ett konservativt och trångsynt synsätt, därav min uppmaning att vidga ditt perspektiv.
    Det är inget fel i att minoriteter fått en röst, men det är lite skrämmande att t.ex alla vänsterpartier går in och bestämmer hur heterosexuella par ska dela på sin föräldraledighet och därmed styr hur de ska leva sina liv, pratar om pappor som skiter i sina barn när det troligare i grunden är kvinnorna som faktiskt styr och ställer i många relationer idag. Det är dessutom helt naturligt att en kvinna helst vill vara hemma mycket med sitt barn eftersom att det är kvinnan som är gravid, det är kvinnan som föder barnet och det är kvinnan som kan amma. 
    Man tjatar om jämställdhet och fördömer män i feministisk andra som idag mer handlar om utbrett manshat och lagförändringar till förmån för kvinnor, som om vi inte kan ta hand om oss själva.
    Samma partier går in och förespråkar att kvinnor som är ensamstående däremot har rätt att få ut all föräldraledighet och en ensamstående kvinna ska inte ens behöva en man för att få barn (=onaturligt). Är inte det att fördöma alla kvinnor som lever i lyckliga förhållanden likt mig själv? Jag ska helt plötsligt inte ha något att säga till om, eller ha rätt till en egen vilja tillsammans med min sambo, utan vi ska tvingas till diverse absurda "jämställdhetslagar" för att vi råkar leva i ett heterosexuellt förhållande och är lyckliga med varandra.

    Hur ska man ha det egentligen? Behövs pappor eller inte? Jag är övertygad om att svaret är ja. Jag kan inte tänka mig ett liv utan min pappa. Nog för att det hade kunnat ske olyckor där jag förlorat honom, men jag hade ändå vetat vem han är. Jag tycker helt enkelt inte att egoistiska personers vilja ska gå över det biologiska och barns rätt till sina föräldrar.
  • c89
    Furstinna skrev 2012-03-14 15:03:05 följande:
    C89: det där med tiden är ju individuellt. Jag som ensam har mer tid med min dotter än många bar har. Mkt handlar om prioriteringar. Jag ger inte mitt barn sämre förutsättningar bara för att jag inte vill leva tillsammans med en man..
    Ja, de flesta ensamstående idag brukar dock vara tvungna att jobba en hel del för att ha råd.
    Nefernefer skrev 2012-03-14 16:27:49 följande:
    Alla har inte problem med pms. Och kvinnor är inte singlar för att de är fula eller satsar på karriären. Kvinnor måste inte heller ha varit singlar jämt. Det vanligaste scenariot för de som behöver hjälp med insemination är att de har varit i ett längre förhållande, där mannen till slut visar inte bara vilja vänta med barn, utan helt enkelt inte vill ha några alls.

    Du verkar utgå väldigt mycket från dig själv, när du bestämmer vad du tycker ska gälla för andra. Inte ens 35+ kvinnor som behöver IVF-hjälp slank igenom ditt nålsöga.
    Roligt att du väljer att fokusera på PMS, haha.
    Sedan kan man knappast skylla ifrån sig på sin man när det gäller barn. Det är en så pass stor sak som man inte kompromissar om. Om någon säger att denne vill vänta så finns det nog ingen som längtar efter barn som bara säger "okej" utan man vill ha en tidsram för ungefär hur länge det kan vara.
    Säger mannen "Ett år" så borde en normalbegåvad person förstå att det ligger något annat bakom när det gått 2,5 år.

    Och nej, 35+ kvinnor som helt plötsligt kommer på att de vill ha barn kunde ha tänkt på det lite tidigare eftersom att du med en enkel googling kan få fram HUR MYCKET FAKTA SOM HELST om hur mycket fertiliteten sjunker för kvinnor efter 35 och hur mycket riskerna för missfall och medfödda sjukdomar och kromosomfel ökar. Det är inte utan anledning som många landsting inte erbjuder IVF för kvinnor över 37 t.ex, det är helt enkelt inte schyssta odds då. Det är inte heller schysst att kasta skattebetalarnas pengar i sjön för det.
    Vill man ha barn då och inte lyckas så får man väl betala IVF själv. Man kan nämligen inte försöka kämpa mot det biologiska hur mycket som helst eller till vilket pris som helst. Även om jag givetvis önskar att alla som vill ha barn ska få barn, oavsett ålder osv. Det får dock inte gå ut över skattebetalarna och inte heller över BARNET.
  • Nefernefer
    c89 skrev 2012-03-14 17:45:07 följande:
    Roligt att du väljer att fokusera på PMS, haha.
    Sedan kan man knappast skylla ifrån sig på sin man när det gäller barn. Det är en så pass stor sak som man inte kompromissar om. Om någon säger att denne vill vänta så finns det nog ingen som längtar efter barn som bara säger "okej" utan man vill ha en tidsram för ungefär hur länge det kan vara.
    Säger mannen "Ett år" så borde en normalbegåvad person förstå att det ligger något annat bakom när det gått 2,5 år.

    Och nej, 35+ kvinnor som helt plötsligt kommer på att de vill ha barn kunde ha tänkt på det lite tidigare eftersom att du med en enkel googling kan få fram HUR MYCKET FAKTA SOM HELST om hur mycket fertiliteten sjunker för kvinnor efter 35 och hur mycket riskerna för missfall och medfödda sjukdomar och kromosomfel ökar. Det är inte utan anledning som många landsting inte erbjuder IVF för kvinnor över 37 t.ex, det är helt enkelt inte schyssta odds då. Det är inte heller schysst att kasta skattebetalarnas pengar i sjön för det.
    Vill man ha barn då och inte lyckas så får man väl betala IVF själv. Man kan nämligen inte försöka kämpa mot det biologiska hur mycket som helst eller till vilket pris som helst. Även om jag givetvis önskar att alla som vill ha barn ska få barn, oavsett ålder osv. Det får dock inte gå ut över skattebetalarna och inte heller över BARNET.
    Nu skulle jag inte direkt kategorisera varken 1 eller 2,5 år som ett långt förhållande. Vi verkar helt enkelt ha väldigt olika referensramar för det mesta.
    Men ska jag säga, akta dig för eld och djupa vatten.
Svar på tråden Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?