• anemon1

    Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning

    Till alla er som levt med partner som har narcissistisk personlighetsstörning,

    Jag har precis, efter 16, år fått hjälp att förstå varför det varit så svårt att ha att göra med min man. Varför han betett sig så märkligt och irrationellt som han gjort. Många, många gånger har jag grubblat, undrat och slickat mina sår - försökt att möta upp, vara flexibel , lyhörd och stöttande. Idiotiskt...!! När jag med hjälp av en duktig psykoterapeut kartlade hela hans beteendemönster under vårt förhållande, så förstod jag äntligen. När jag fortsatte att läsa om denna störning, förstod jag ännu mer om hur han fungerar. Sorgligt att det skulle ta så lång tid. Psykoterapeuten ger mig redskap att hantera hans destruktiva beteende, dessa människor vill sällan ändra sig själva utan tycker att alla i omgivningen är en besvikelse och ska ändra sig om de inte motsvarar deras förväntningar. Om man dock lyckas vara stark i sig själv och ändra sitt eget "jamsande" med dem, så händer det saker.

    Vill ni som har samma erfarenhet som jag prata, så finns jag här.

    Kram till alla ni fina människor, med ledsna frågetecken hängande efter er. Sök ett nytt förhållande eller stå upp för er själva.

  • Svar på tråden Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning
  • anemon1
    Kulla Gulla skrev 2012-11-05 08:16:43 följande:
    Jag känner att jag behöver stöd och hjälp. Lever med en man som med all sannolikhet har borderline. Jag hade aldrig ens funderat på en diagnos innan jag slutligen ringde och pratade med hans ex och för att höra hur han var mot henne i deras förhållande, alla dessa svängningar och utbrott. Det var inte några kul saker jag fick höra, men hon har märkt en stor förändring sen han mötte mig, så något har jag väl gjort rätt.... Han är den mest fantastiska människa jag har mött så jag vill verkligen få det att fungera.

    De råden som som du har fått, hur man slutar "jamsa" som du skriver tar jag oerhört tacksamt emot. Alla råd jag kan få möjlighet att rädda vårt förhållande. För jag kommer inte orka annars.
    Hej, skulle ha svarat tidigare men tyvärr har jag inte varit inne på länge av olika orsaker. Jag lever inte längre med min man eftersom hans narcissistiska störning (lite lik bordeline med humörskast) till slut ledde till otrohet (det är vanligt p g a deras bottenlösa bekräftelsebehov, hur de lätt halkar ner i deppighet och dålig självkänsla etc samt att de tror de har andra rättigheter än andra. Jag upplevde att om jag satte stenhårda gränser (orimligt hårda, typ krossade en tallrik framför hans fötter) så kunde jag få den respons man förväntar sig när man höjer rösten i en "vanlig" relation. Men så kan man inte leva. Jag råder dig till att känna efter hur du mår i förhållandet - jag var kvar s länge att jag förlorade mig själv - men min man behöver inte vara som min var - det kan ha funnits väsentliga olikheter. Ta hand om dig!
  • Bambimamman

    Någon som kan tänka sig läsa min berättelse. Jag har varit tillsammans med en helt underbar man i tre år, som jag trodde var mitt livs kärlek. Har aldrig varit så kär. Han har dock haft perioder då han blivit väldigt känlsokall och då gjort slut med mig. Han håller på att utredas inom öppenvården och det kan vara fråga om Bipolär Sjukdom eller någon personlighetstörning som Narcissistisk personlighetsstörning. Han hamnade för ett par månader sedan på psykiatrisk klinik efter en period av suicidrisk, och nu har han efter denna fruktansvärt tuffa perioden, kommit fram till att vi inte kan fortsätta ihop. Det är slut. Jag bara gråter och gråter och gråter...

    Jag läser och läser och läser men får ingen rätsida.
    Någon som varit med om något liknande och som orkar säg till.
    Jag mejlar gärna privat isf.

    /E 

  • anemon1
    Bambimamman skrev 2013-04-05 14:01:23 följande:
    Någon som kan tänka sig läsa min berättelse. Jag har varit tillsammans med en helt underbar man i tre år, som jag trodde var mitt livs kärlek. Har aldrig varit så kär. Han har dock haft perioder då han blivit väldigt känlsokall och då gjort slut med mig. Han håller på att utredas inom öppenvården och det kan vara fråga om Bipolär Sjukdom eller någon personlighetstörning som Narcissistisk personlighetsstörning. Han hamnade för ett par månader sedan på psykiatrisk klinik efter en period av suicidrisk, och nu har han efter denna fruktansvärt tuffa perioden, kommit fram till att vi inte kan fortsätta ihop. Det är slut. Jag bara gråter och gråter och gråter...

    Jag läser och läser och läser men får ingen rätsida.
    Någon som varit med om något liknande och som orkar säg till.
    Jag mejlar gärna privat isf.

    /E 
    Spontant så låter det ju klart som någon form av psykisk obalans. Du nämner inte så mycket, men om du i det fina och härliga i förhållandet upplevt märkliga kränkningar tagna ur luften, och att han förhöjer sig själv ofta - lika ofta som han fäller kränkande kommentarer om omgivningen samt ser sig som någon som har större rättigheter än någon annan i omgivningen - då är det säkert drag av narcissism. om man levt med en narcissist länge så har man en märklig känsla av att känna olust blandat med "godisregn", som att stå vid en "enarmad bandit" (spelmaskinen) det är därför vi stannat så länge .....
  • rebeccalind

    Jag lämnade honom efter massor av ups and downs, vi har ett barn ihop men han höll på att psyka ner mej ordentligt och blev elak framför barnen oxå den sista tiden, det gav mej kraften att gå till sist men det var en låång process, det tog år...

  • anemon1
    rebeccalind skrev 2013-04-10 21:11:04 följande:
    Jag lämnade honom efter massor av ups and downs, vi har ett barn ihop men han höll på att psyka ner mej ordentligt och blev elak framför barnen oxå den sista tiden, det gav mej kraften att gå till sist men det var en låång process, det tog år...
    Låter som min version - fast toppat av en sjuk otrohetsaffär som jag fortfarande lider av.Tänk vad hemskt det är att smärtan måste till i lagom mängd för att man ska ta steget - sabla människor ...vilken energi de stjäl ...
  • Gimle

    Efter att ha lärt mig om denna störning genom min utbildningen är jag helt säker på att mitt ex har den. Det var som att alla bitar föll på plats och en lättelse att inse att det inte var mig det var fel på.

    Flyttade till andra sidan jorden för att vara med honom men insåg som tur var att det var något som inte stämde innan vi hann gifta oss och få barn...

    Tycker synd om er alla som levt eller lever ihop med en sån här person.

  • anemon1
    Gimle skrev 2013-04-11 01:34:06 följande:
    Efter att ha lärt mig om denna störning genom min utbildningen är jag helt säker på att mitt ex har den. Det var som att alla bitar föll på plats och en lättelse att inse att det inte var mig det var fel på.

    Flyttade till andra sidan jorden för att vara med honom men insåg som tur var att det var något som inte stämde innan vi hann gifta oss och få barn...

    Tycker synd om er alla som levt eller lever ihop med en sån här person.
    Tack för din medkänsla, ja det var min terapeut som sa att han förmodligen led av detta. Men han förnekar det förstår och kallar henne oseriös som påstår det. Men allt han gör, säger och tycks tänka det uppfyller 9 av 10 kriterier. Det mest besvärliga i en separation (som jag är i nu, vi ska skilja oss...) är att han har gjort en massa hemska saker, men de är som att han förenklar och avdramatiserar allt på ett psykopatiskt sätt. "Ja, ja - men snart är det glömt, det är ju något mellan dig och mig etc". och så kommer det plötsligt ett sms "hej söta du ... bla bla" och det är äkta falskhet - han är som en robot inställd på olika metoder för att få saker till sin fördel .... brrr.

    Vad var det som inte stämde tyckte du.... de första tecknen...? 
  • rebeccalind
    anemon1 skrev 2013-04-10 22:40:33 följande:
    Låter som min version - fast toppat av en sjuk otrohetsaffär som jag fortfarande lider av.Tänk vad hemskt det är att smärtan måste till i lagom mängd för att man ska ta steget - sabla människor ...vilken energi de stjäl ...
    ja,man måste verkligen "nå botten" för att fatta ;( mitt ex hade väldigt livlig fantasi och så tecken på att jag var otrogen hela tiden .. jag vågade knappt svara i telefonen för att han skulle få för sig nåt. skönt att det är över för dej,kämpa på! Hjärta
  • anemon1
    rebeccalind skrev 2013-04-11 09:40:01 följande:
    ja,man måste verkligen "nå botten" för att fatta ;( mitt ex hade väldigt livlig fantasi och så tecken på att jag var otrogen hela tiden .. jag vågade knappt svara i telefonen för att han skulle få för sig nåt. skönt att det är över för dej,kämpa på! Hjärta

    Tack, ja min botten var en sådan mental kränkning (otrohet på ett brutalt konstigt "hämndaktigt" sätt) att jag för första gången i mitt liv önskade att få dö (var ofta omtalad som att vara stabil och harmonisk i min person innan allt blev så hemskt i relationen).

    När jag fick känna av den livsfarliga känslan och att det skulle vara utvägen för att jag befann mig i en sådan svacka efter kränkningen, då först kände jag att den här jäv-n ska ut precis nu. Så dramatiskt kan det vara i livet ...
Svar på tråden Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning