anemon1 skrev 2013-04-11 07:45:42 följande:
Tack för din medkänsla, ja det var min terapeut som sa att han förmodligen led av detta. Men han förnekar det förstår och kallar henne oseriös som påstår det. Men allt han gör, säger och tycks tänka det uppfyller 9 av 10 kriterier. Det mest besvärliga i en separation (som jag är i nu, vi ska skilja oss...) är att han har gjort en massa hemska saker, men de är som att han förenklar och avdramatiserar allt på ett psykopatiskt sätt. "Ja, ja - men snart är det glömt, det är ju något mellan dig och mig etc". och så kommer det plötsligt ett sms "hej söta du ... bla bla" och det är äkta falskhet - han är som en robot inställd på olika metoder för att få saker till sin fördel .... brrr.
Vad var det som inte stämde tyckte du.... de första tecknen...?
Skrev ett långt svar till dig en gång men det försvann. Har lagt allt som har med honom att göra bakom mig och kommer inte riktigt ihåg vad det var jag läste om narcissism som stämde men kan berätta lite om honom.
Det började med att han var hur snäll och trevlig som helst mot mig och alla andra och jag föll pladask. Vi flyttade ihop ganska snabbt och då visade det sig att han inte var så snäll och trevlig mot mig och sin familj men alla andra visade han upp den fina fasaden för. När jag frågade honom vart den snälla killen jag lärt känna tagit vägen sa han att han ju inte skulle orka vara fejksnäll och bry sig om mig annat än på helgen och under semestern i fortsättningen. Var det nåt jag ville prata om eller reda ut var jag tvungen att boka tid några dagar i förväg...
Sen visade det sig att han var alkoholist... hade en dotter han inte brydde sig om och att han hade orsakat en bilolycka där en person dött. Det värsta med olyckan tyckte han var att han förlorade körkortet i 6 månader... han visade aldrig någon ånger...
Han sa saker som att han ville ha ett tredje världskrig och utrota vissa sorters människor och folkgrupper han inte tyckte om...
Han tyckte det var skitdåligt av hans familj att de inte ville sälja alla sina ägodelar för att samla ihop pengar till att hjälpa honom med hans företag för familjer ska ju hjälpas åt och stötta den som är mest begåvad...
När jag började prata om att lämna honom sa han att jag var värdelös och att jag inte skulle kunna lämna honom eftersom ingen annan skulle vilja ha mig. Han sa att jag var skittråkig och utan personlighet och försökte trycka ner mig på alla sätt och vis...
Efter att jag lämnat honom skickade han märkliga brev till min familj om hur dålig jag var, han och hans pappa åkte runt till de ställen jag jobbat på och frågade ut folk om mig och de mordhotade även en av mina vänner...
Vet inte om ni känner igen något av det jag skriver... ???
När jag läser det kan jag ju inte fatta att jag var med honom så länge som jag var... men förhoppningsvis förstår ni?
