Papito skrev 2012-08-12 22:20:58 följande:
Beror ju på vad det är fför issues...svårt att ge råd utan att veta
Svårt det där med ålder, vissa kan vara tio år yngre men skitmogna, andra märker man att de kan vara hyfsat mogna men har "luckor". Jag brukar tänka att ju äldre man är desto mindre spelar åldersskillnaden roll. 20 & 15 är i mina ögon en enorm skillnad, 30 & 35 inte alls så stor. Samma med tio år. 20 & 30 är ganska stor skillnad 30 & 40 inte lika stor. Generaliserar givetvis.
Jag tror att min stora nöt att knäcka är att jag är livrädd för att göra fel. Alla kan ju fela men kombinationen ställa hårda krav på sig själv och ett ex som inte var den snällaste på den här planeten har lett till att jag är väldigt osäker på hur jag som person uppfattas, hur folk uppfattar saker som jag gör... Är väldigt van vid att bli bedömd och dömd för så gott som allt, inget som jag gör duger, jag duger inte... Har en underbar familj och fina vänner så jag får ju ut en del skit men sen ska man helst resa sig och växa som person... Hur gör man det? Sen har jag ett jäkla pokerface och visar inte så mycket utåt utan ett skrik i kudden ibland och ett pass i gymmet släpper de värsta spänningarna
.
Det har bara gått ett halvår sedan jag och exet gick isär och det är ingen lång tid så jag försöker skynda långsamt. Jag har så smått börja dejta igen men det får ta den tid det tar. Ska jag ge mig in i nåt måste jag känna att jag har nåt att ge, inte bara ta hela tiden. Det kommer sakta men säkert men jag är inte intresserad av att göra om en dejt till en biktstund, det ska bara vara ett mysigt och trevligt tillfälle för att lära känna varandra. Så resonerar jag men sen ska man ju gärna leva upp till det också
.