Vi som försökt ett tag utan plus

Okej. Ja vi hoppas på en, eller två. Visst, blir det tre så gör vi vårt bästa i den situationen också och jag skulle ju älska alla tre så att jag blev helt galen. Men för riskernas skull så hoppas vi såklart på färre än tre men mer än ingen. :)

Skönt att alla era spolningar har gått så bra!

Jag sitter här och inser att vi i tråden är inne på sida 700 nu! På 700 sidor har vi följts åt här och det får mig att inse hur himla länge sedan det var jag gick med i den här gruppen. Tänk så ont anande vi var då om hur lång tid det skulle ta. Jag hade aldrig kunnat tro det.

Jag måste ändå säga, nu när jag har en bra dag, att jag på ett sätt är tacksam. Visst hade jag önskat slippa mycket besvikelse och misslyckanden, och visst hade jag önskat slippa alla sjukhusförsök och planerade ligg. Men jag är ändå tacksam. Tacksam för att min relation till min fästman har överlevt kämpandet och dessutom blivit ännu starkare, tacksam över att ha fått så bra kontakt med er här inne, tacksam över att vi har så bra hjälp i Sverige, tacksam över att ha fått så bra testresultat, tacksam över mina tre fina ägg som snart släpper, tacksam över att ha fått längta så jävla länge så när bebisen väl kommer behöver jag inte tvivla på att jag är redo. När dagen äntligen kommer så vet jag att det kommer ha varit värt varenda tår.

Jag har fått så många nya perspektiv på livet genom det här slitandet och kämpandet och det resulterar i att ett barn sedan bara kommer ge ÄNNU mer  lycka.

Det har varit jobbiga 22 månader, och vem vet hur lång tid till detta kommer att ta? Kanske blir det IVF. Kanske tillochmed adoption. Det vet jag ju inte, och jag hoppas verkligen att väntan snart är över. Men just nu, här på sidan 700 i den här fantastiska tråden så känner jag en sådan enorm värme och tacksamhet.

Puss! 

Det tror jag också, Malin. Det bara måste vara så.

Ja jisses vilken positiv stämning det blivit här inne senaste dagarna nu. Mycket är på gång på olika håll här och jag är glad över att många har hittat tillbaka till kämpaglöden!

Nu jäklar håller vi tummarna allihop!

Försöker:  Det låter onekligen hoppfullt! Jösses så långsamt tiden kommer gå till BIM för din del nu då. Hehe...

Bra! :) Ett steg i rätt riktning!

Hej på er!

Läget?
Själv har jag varit väldigt illamående idag och börjar nu på kvällen få lite molvärk i magen, så jag antar att mina tre guldägg är på väg strax. Hoppas att det är äggsläpp snart, och att alla släpper samtidigt. Inget vidare om de släpper på olika dagar. För visst kan man väl bli lite illamående vid ÄL? Särskilt när det är tre som är på väg, tänker jag.

Om äggblåsorna var 17mm i onsdags, är det då rimligt att de kan släppa i morgon? Hur stora ska de vara när de släpper?

Gud jag hoppas så att i alla fall ett av äggen kan lyckas bli befruktat, fästa och stanna kvar! 

Okej, tack! :) Och de växer olika snabbt eller generellt lika? Hur mycket per dygn? Om de var 17 mm i onsdags och läkaren anade äggsläpp i morgon så borde det innebär ungefär 1 mm per dygn. Rimligt?

Egentligen förstår jag inte varför jag ens funderar på det, för jag kan ju inte påverka det ändå. Jag kan bara låta tiden gå. Men ni vet, det är ju så skönt att veta exakt när det sker. :) Har varit för snål för att köpa ÄL-test.

Och en fråga till... finns det någon som helst risk att ÄL inte ens inträffar när man har kommit så pass långt att man har tre STORA ägg? Kan den ändå utebli? Jag ska nämligen inte göra något progesteronprov denna cykel så jag kommer inte få bekräftat att jag faktiskt får ÄL.  

Okej. Jag verkar ju ha oddsen på min sida då i alla fall. Och jag är en optimist så jag tänker tro att de släpper när som helst. :) Tack för hjälpen, Pastell! Jag håller tummarna för att du får en finfin ÄL till veckan!

Jag och min sambo är båda heltidsstudenter, och vår läkare sa, "ja, tänk så passande i tiden, för då har ni ju verkligen möjlighet att styra hur ni fördelar timmarna själva". Nu jobbar jag förvisso samtidigt och får in lite extra pengar, men min poäng är att du inte ska oroa dig över sådant som vad personalen tycker och tänker. Inte över någon annans åsikter heller för den delen. För det första så tror jag inte att de bryr sig om vad ni gör, för det andra så är det fler än jag (jag tänker då främst på andra föräldrar som jag känner) som anser att studietiden är den mest fördelaktiga tiden att skaffa barn, just för att man har så stor möjlighet att styra över veckans timmar själv. :)

Det finns så många barn som föds in i hem där heltidsjobb och höga inkomster finns, men där det också är det enda. Jag tror på kärleken, omtanken och FAMILJEN. Jag tror på tid. Om vi har tid med våra barn, tid att visa dem att vi älskar dem mer än något annat här på jorden, då har vi kommit långt. Det kan aldrig ett heltidsjobb knäcka! Det är såklart viktigt att kunna erbjuda trygghet i form av ekonomi, men det är långt ifrån allt. Pengar löser sig alltid, för det finns alltid sätt att få pengar på. Jag tror att tid och kärlek är det primära.

Så släpp hjärnspökena. Du längtar ju efter det här barnet och du älskar det redan innan det blivit till. Mycket vackrare present än så kan man väl inte önska sig? 

Det slår mig nu att jag BORDE få ägglossning i morgon, med tanke på det jag tidigare skrev, att läkaren såg tre ägg som bör komma i morgon, och med tanke på cykeldagen och molvärken. Men så inser jag att jag inte har några flytningar. Måste man inte ha sådana där trådiga flytningar för att spermierna ska kunna ta sig in?

//Fröken nojja