Hej tjejer! Fick tag på ett test här i Turkiet till slut. Det var negativt. Känns trist. Men mensen har ännu inte behagat komma. Misstänker som sagt att jag inte fick någon ÄL alls denna månad heller och att det är därför mensen inte kommer. 
BaPumba, stort lycka till nu!!!
Tjejer, jag fick som ni vet negativt test här i Turkiet på BIM+3. Sedan dess har jag inte testat mer och mensen har fortfarande inte kommit. Jag har däremot fått rätt stora och ömma bröst och igår efter sex kom det en liten droppe färskt blod, men inget mer sedan dess. Jag trodde ju mensen skulle komma igång då, men inte då. Jag blir knäpp här nere i värmen! Finns det verkligen en enda chans att få helt negativt på BIM +3 men senare få plus? Eller ska jag helt enkelt släppa det här nu?
Här i Turkiet är klockan just nu 02.24 och jag kom precis tillbaka till hotellet efter en skön kväll med min käresta i stan. Jag välkomnas här av en sju dagar sen mens. Ovissheten är alltid värst så på ett sätt är jag glad att den äntligen behagade att komma, men samtidigt kan jag inte låta bli att bli så besviken över att försök nummer 20 också misslyckats. Efter alla symptom och två svagt positiva test så hoppades jag nog mer än jag trott. Nåväl, hjälpen från kliniken kommer inom tre månader och det väljer jag att trösta mig med. Någon gång måste ju bli vår gång. Jag skiter i att deppa ihop den här månaden och fortsätter istället kampen ytterligare en cykel. Puss på er tappa kämparinnor!
Hej på er!
Nu är jag tillbaka från Turkiet. Jag förstår inte riktigt vad kroppen pysslar med. Jag fick ju min mens 7 dagar för sent, och jag blöder ALLTID i minst 7 dagar, men denna gång blödde jag bara i två dagar och nu ingenting. Den är helt borta?! Jag hade verkligen rejält med mens, men bara två ynka dagar. Det har aldrig hänt förut. Någonsin. Knepigt alltså...
Hur som helst, när jag kom hem hade jag fått ett brev från fertilitetskliniken. Vi har fått tid redan den 19 september nu, så det var snabba ryck! Spännande! :)
Pastell: Jag beklagar verkligen din mens!
Hej på er!
Jag har av någon anledning inte varit inne här på några dagar. Har nog tagit en omedveten paus ett tag. Jag vet inte, luften bara gick ur mig här när mensen kom 7 dagar för sent. Och vi ska ju på vårt första möte den 19:e, så jag tror att jag lite har gett upp att försöka själv. Det där får kliniken göra åt mig nu. Lite så känns det.
Vet ni hur mycket de kommer fråga om tidigare graviditeter? När vi fyllde i blanketten så frågade de om jag varit gravid tidigare och om jag fick missfall eller gjorde abort. De frågade dock inte hur många graviditeter, eller vilket år. Kommer de ställa sådana frågor nu tro? Det är sånt jag väldigt ogärna talar om. Jag mår skit när det kommer upp så jag måste i så fall stålsätta mig lite innan. Ni som vet...?
För övrigt har vi bestämt att skaffa hund nu. Jag har varit hundägare större delen av mitt liv, både som liten och vuxen. Men inte de senaste två åren. Jag saknar det så och nu är perfekt läge att ta emot en ny familjemedlem. Perfekt läge för ett barn, vilket ju var tanken, men de verkar dröja så vi tar hunden först. :) Om jag ägnar mig åt den så kanske jag släpper tankarna på barn för en stund och det kanske är precis vad jag behöver. Att träna med hund är riktigt roligt tycker jag! :)
Hur mår ni andra? Jag ser att några har fått mens i tråden. Vilken jävla skit alltså... Jag beklagar verkligen! Att den där jäkeln ska komma varenda månad. Usch!
För er som inväntar ÄL eller BIM: Heja heja heja!!!
Puss på er!
Hej tjejer!
Nu var det visst några dagar sedan jag var här igen... Jag trodde nog aldrig att jag skulle säga det, men jag har släppt det här med bebis HELT. Vi försöker inte alls denna månad och jag tänker nästan aldrig på det. Jag tänker på allt annat. Jag tror nog egentligen att det beror på att vi ska få komma på första besöket på kliniken till veckan, så vi vet ju att vi får hjälp nu. Då är det lättare att släppa det.
Jag är väldigt tacksam för att vi ska få hjälp nu, vi har trots allt försökt i 20 månader. Men jag är också tacksam över att ha släppt det för stunden, för det höll på att äta upp mig. Om två veckor flyttar vi till vår stora nya lägenhet, som är vår idé av det perfekta första familjehemmet, innan det blir hus. Om tre veckor kommer min efterlängtade hund och jag kan knappt vänta! Och så utredning och behandling på det. Så uppförsbacken har börjat luta nedåt istället. Skönt!
Innan 2012 är slut så fan SKA jag vara gravid, men just precis NU pysslar jag med lite annat. :)
Jag tänker däremot på er emellanåt och undrar hur ni har det?
Hur mår ni?
Har jag missat några plus senaste veckan?
KRAM KRAM KRAM!
På onsdag ska vi till fertilitetskliniken för första gången. Jag är nervös och tycker det känns obehagligt. Samtidigt är jag så tacksam över att kunna få hjälp. Dubbla känslor kan man säga. Vi har ju inte försökt nånting alls denna månad och jag ingen som helst aning om var i cykeln jag befinner mig. Det är rätt skönt faktiskt, för när utredning och behandling nu sätter igång kommer det ju bli ett himla fokus på detta igen, så vi behövde kanske släppa det under några veckor nu. :)
Så ja, jag längtar och bävar till onsdag på samma gång. Knepig känsla på nåt sätt.
Jag är nog mest orolig över allt de ska fråga, hur mycket av ens förflutna man ska behöva röra runt i.
Men det visar sig. :)
Kram på er!