Mångkulturalister se hit!

Hur kommer det vara möjligt? Kan du beskriva scenariot även om det är hypotetiskt?

Vi lever i ett samhälle där saker och ting fördelas bland alla medborgare, inte sant? Du känner väl också  till hur integrationen ska fungera?

..eller vill du att samhället ska avvecklas eller delas? Somalisk kultur i den delen, turkisk där, irakisk där osv, förstår du hur jag menar? Det blir inte SAMhälle (SAMmanhållning med allt vad det innebär) om ni ska pressa in utländsk kultur (något främmande) i det SVENSKA samhället, men eftersom ni blundar för det så undrar jag hur kulturerna som kommer med invandringen ska fördelas.
Vad är den "bästa mixen" av kulturer? Vem ska bestämma detta?

Jag antar att du värnar om sammanhålning och gemenskap, vilket blir paradoxalt i det här fallet.

Kan du då förklara varför i hela friden dessa utländska kulturer ska ses som något inkluderat i det svenska samhället? Varför ska svenskarna finansiera utländska kulturer i sitt eget land?

Acceptans finns inte från mitt och många andras håll, även från invandrare ska tilläggas. Är du säker på att ett SAMhälle (SAMmanhållet, tryggt och harmoniskt SAMhälle) kan byggas på dessa motsättningar? Hur ser du på alla dessa människor som faller offer för mångkulturen, är de nödvändiga offer?
..och varför är det Sverige och den svenska kulturen som ska stå passiva och enbart urholkas? Invandrarnas respektive hemländer står fortfarande till förfogande för de som vill leva efter utländsk kultur. Vill någon etnisk svensk också göra det så är det upp till denne att emigrera - inte kräva att svenska samhället ska förhåla sig efter denne, tycker inte du det låter rimligt?

Ja, precis - SVENSK kultur kallas den - inte utländsk som exempelvis somalisk kultur som kommit med invandringen. Den kommer aldrig assimileras och just därför kallas den fortfarande för SOMALISK, det är så simpelt. Det finns ingen efterfrågan, enbart från somalier som då kommer försättas i utanförskap och försörjas av snälla Sverige. Ingen vinner på det.
Jag har aldrig påstått att svensk kultur inte skulle vara föränderlig, den var föränderlig även under den tiden då Sverige i stort sett var homogent svenskt och det är det jag vill återgå till. Det var under den tiden som invandrare blev svenskar och en del av svenska samhället istället för hur det ser ut idag.

Du blandar äpplen och päron - subkulturer och nationella kulturer är inte samma sak.

1. Nejdå. Helt vanlig definition av nationalstat. Menar du att alla svenskar delar språk, historia, religion, etniskt ursprung, nationella symboler och självkänsla och identitet. Eller hur många procent gör det? eller hur menar du? Eller när historiskt gjorde dom det?

2. Nej då. En persons nationalitet säger väldigt lite om erfarenheter och mål. Arbetarna som kämpade för rösträtt och justa arbetsförhållanden hade betydligt mer gemensamt med andra arbetare i andra länder, än de hade med den överklass som redan hade rösträtt och som levde relativt gott.

3.Mångnationella, vad tolkar du in nu?  Menar du att merparten av världens länder är demokratiska välfärdsstater? Ser man som jag historiskt så är jag rätt säkert att merparten av alla nationalstater under merparten av tiden inte har varit demokratiska välfärdstater?

4. Jo de tillhör samma nation. Det har ofta inte funnits några nationalstater på dessa platser innan. Vad har du för definition? Vem har ritat upp Sveriges gränser? Var det svenska folket?

5. Det är ett exempel som talar emot den nationella samhörighet som du talar om, med gemensamma erfarenheter och värderingar. Om det nu vore så att det fanns en sådan samhörighet och en sådan gemensam värdegrund så hade väl nationalister spelat på den? Men det verkar som om till och med de nationella rörelserna oftast är för hetrogena för att kunna komma överens om en gemensam definition på den unika nationella kulturen, och därför envisas de med att bygga gemenskapen kring gemensamma fiender istället.

Nej, jag ser på människor som individer. Varje individ har samma rättigheter. Individen själv skall ha rätt att bestämma över sitt liv. Var den vill bo. Vad den vill ha för religion. Hur den vill leva. Sen Kan ju inte individen bestämma helt själv utan måste rätta sig efter lagar och regler och ekonomiska faktorer.

Jo, jag värnar om sammanhållning. Sammanhållning byggs bäst genom förståelse och tolerans och gemensamma mål.
Ett bra gemensamt mål vore väl att se mångkulturen som något positivt och sträva efter att bygga ett så tolerant samhälle som möjligt. För Sverige ÄR mångkulturellt. Att låtsas som att vi är monokulturellt och sträva efter att utrota alla kulturer utan den svenska, det kan som jag ser det aldrig skapa sammanhållning utan bara splittring och konflikter. För svenska folket är helt enkelt inte överens om vad som är svensk kultur.

Det är inget konstigt alls. Nationalstaten är en mänsklig uppfinning. Det finns mängder av andra möjliga sätt att organisera ett samhälle. Jag kan inte spå framtiden, och känner inte att det finns nån mening i att fantisera om hur det kan se ut. Det finns tillräckligt med SF-författare som redan har målat upp möjliga framtidssamhällen.

Nationalstaten är också en ny företeelse i vår mänskliga historia. Massor av folk har klarat sig utan nationalstat. jag kan inte se nåt skäl till varför den självklart skulle överleva för alltid?

Du har väldigt många vackra idéer och åsikter. Jag bara undrar, var i Sverige bor du själv? Har du en aning om hur den mångkulturella idyll du drömmer om ser ut i verkligheten?

Vissa av oss har en verklighet att förhålla oss till och kan därför inte sitta och dagdrömma dagarna i ända. Annars håller jag med om att din fantasivärld är vacker. "sträva efter att bygga ett så tolerant samhälle som möjligt", "förståelse och tolerans och gemensamma mål". Tänk om det ändå vore så enkelt!

Handlar inte om dagdrömmar. Det handlar om åsikter som jag kan backa upp med både vetenskap och historiska erfarenheter.

Om man inte sätter upp ett mål kan man aldrig nå dit. Alla undersökningar visar att Sverige bara blir mer och mer tolerant med tiden. Att folk har en betydligt mer positiv syn på invandrare nu än någonsin förut.

Sverige ÄR mångkulturellt, vare sig folk vill det eller ej. Att hetsa mot invandrare, att överdriva problemen i förorterna, att måla upp invandringen som samhällets största problem och att prata om assimilering och sprida fördomar mot enskilda nationaliteter. DET skapar konflikter och splittring.

Det handlar om vilket samhälle man VILL bo i. Och efter det får man sätta upp mål.

Jag bor i det område där SD och ND fick allra flest röster procentuellt i Västra Götaland i valet 2006. Så jag ser nog samma verklighet som många invandringskritiska. Det finns gott om invandrare här, men inga invandringsproblem som jag har sett. Mina föräldrar bor i det som många kallar min kommuns "ghetto".  Och jag har varit ganska flitig besökare i bland annat Biskopsgården och i Angered.

Att skapa ett tolerant samhälle är inte enkelt. Men det är ett mål som är värt att kämpa för.

Bland annat Svenskar har strävat i flera hundra år mot detta mål. Nu verkar bland annat SD vilja bryta denna trend.

Toleranta människor hånas och kallas PK eller drömmare. Man vill motverka jämställdhet mellan könen, vill inskränka religionsfriheten, vill minska HBTQ-personers rättigheter, vill minska elevers chanser att lära sig kritiskt tänkande i skolan, vill motverka antidiskrimineringsarbetet o.s.v.

Ett tolerant samhälle är knappast en fantasi. Jag vägrar tro att det är omöjligt. Däremot så verkar tanken om en gemensam nationell identitet och värdegrund mest handla om fantasier? För ingen nationalistisk rörelse har vad jag vet lyckats definiera sin nations kultur? Ingen nationalistisk rörelse har vad jag vet försökt kämpa för att skapa ökad sammanhållning i hela sin etniska grupp. Istället verkar man oftast skapa sammanhållning i sin egen politiska grupp genom att hetsa mot alla som man inte tycker passar in i det egna drömsamhället ( "PK-politiker", "kommunistmedia", invandrare, feminister, antifacister, HBTQ, invandrare, o.s.v.)

Missförstå mig inte, jag vill inget hellre än att Sverige öppnar gränserna. Att alla får bosätta sig var de vill. Att det blir fred på jorden och att alla lever i fred och frihet under en sagolik regnbåge i ett land där det aldrig blir vinter och där ingen behöver vara sjuk mer.

Det är bara det att jag inte tror på den idyllen.

Det finns, så vitt jag vet, inga studier som tyder på att svenskarna blivit mer toleranta till invandring. även om jag vet att Dagens Nyheter t.ex påstått det, men att de då jämfört två olika studier med olika frågeställningar, vilket man inte kan göra. Dessutom säger sådana studier ingenting om hur pass "tolerant" Sverige är som land.

Det dödliga våldet har till exempel tredubblats på knappt två decennier. Från strax över 100 rapporterade fall årligen i början av 90-talet till en bit över 300 fall varje år 2010. Den organiserade kriminaliteten har idag fått fäste och betraktas som en del av samhället på flera håll. I Södertälje ägs flera fastigheter värderade till tiotals miljoner kronor av Syrianska brödraskapet, den lokala maffian i staden. I riksdagen har en representant för maffian fått ett riksdagsmandat genom Moderaterna och sedan 2010 har Sverige alltså för första gången öppet kriminella representanter i den lagstiftande församlingen.

Jag bor själv i ett invandrartätt område. Här där jag bor går det ungefär två-tre invandrare på varje svensk. Det är i klass med Biskopsgården och Angered som du "ibland" besöker (men förmodligen inte på nätterna, helgerna, eller när det är stökigt där). Det är ingen sörgårdsidyll jag bor i och det är inget framtidsparadis.

Jag tänkte på det så sent som igår när jag tog en promenad i oktoberkylan förbi förskolan som ser ut som en militärbunker. Den är "invandrarsäker" numera. Förskolan är helt klädd i aluminium och stålplåt och omgärdad av stängsel, övervakningskameror och strålkastarriggar. Det ser mer ut som ett fängelse, men det är för att den förra förskolan brändes ned som skolor har en tendens att göra i invandringstäta förorter.

Så vill inte jag att framtidens barn i Sverige ska behöva tillbringa sina dagar. Men du har rätt, Sverige är numera ett mångkulturellt land och jag tror att du kommer att förstå mitt perspektiv bättre den dag du inser att du själv tillhör en minoritet där du bor. Den dagen är jag inte säker på att du kommer att vara lika övertygad om det mångkulturella samhällets förträfflighet längre...