Tills oss som fått/lr har barnen placerade i familjehem med LVU

Jag jobbar som jourhem för spädbarn/småbarn så är det något du undrar över eller vill ventilera runt det så svarar jag gärna!

Hur visste soc att du inte har kontakt med dina föräldrar? Och om det verkligen var enda anleningen (vilket jag tvivlar starkt på) så skulle många föräldrar bli av med sina barn inkl jag (mina föräldrar är döda).

Eftersom jag redan i 9:an rymde från mina föräldrar... sedan dess har jag klarat mig utan barnmisshandlare.
Soc har jag sedan haft kontakt med pga att jag var väldigt ung & inte hade någon familj...delvis bott hos fosterfamilj just pga att jag blev misshandlad av båda mina föräldrar.
Varför gjorde inte soc något åt mina föräldrar när jag var liten?

Självklart för min del att jag skyddar mitt barn för barnmisshandlare!
Jag har delvis fått muskelskada av min pappa som las ner pga "brist på bevis" även fast jag åkte raka vägen in till akuten. 

OCH JAG VET att flera i samma kommun har råkat ut för liknande utan att ha gjort något alls!!!

Kan tillägga att jag var 23 när mitt barn kom till världen.        

De satte LVU på mitt barn på plats, körde oss till ett hem en bra bit ifrån...
Fick knappt gå på toa, fick INTE pumpa klart (första gången jag gjorde det & de var enorma just då), fick INTE packa ihop mina egna saker, fick INTE hämta kläder hemma, fick INTE sitta brevid mitt barn i bilen...ALLT detta finns på bild & film!

Jag har haft barnet vid min sida under alla år nu & blir 4 i sommar & har än i dag enskild vårdnad.
Vi bodde gemensamt på ett hem under några månader med LVU. 

De har ens inte bett om ursäkt för sitt fel de gjort!     

Men,varför skulle soc villja att du hade kontakt med dina föräldrar? Om du hade bott i fosterhem förut pga av att dom hade mishandlat dej?? 

När jag var gravid hade jag flyttat från den fosterfamiljen för längesedan & klarade mig själv.
Även vänner har varit med på möten som stöd & deras oro var att jag inte hade några föräldrar att vända mig till även inför dem!

Om du googlar på det så hittar du säkert massor med såna händelser.
Just den staden mitt fall handlar om är väldigt känt för att bli behandlad så...tyvär...

Det är SJUKT!      

ush vad hemskt

Socialen kritiseras skarpt för att omhänderta barn till lämpliga föräldrar och låta bli att omhänderta barn till barnmisshandlare. Alla andras åsikter utom deras egna är rätt och rätten tror på dem soc alltså. Soc är fanimej inte kloka.

Fast nu är det inte soc som beslutar om omhändertagande av barn och den som är det minsta lilla insatt vet att det krävs en hel del för att ett barn ska omhändertas. Det är svårt att få igenom ett omhändertagande och det är många människor inblandade i ett sådant beslut. Att sedan många som får sina barn omhändertagna lever i förnekelse och inte vill ta till sig att de inte klarar att ta hand om sina barn tillhör sakens natur. Hade de insett sina brister och tagit emot hjälp hade en del omhändertaganden kunnat undvikas.

Mer än 30% av de som fått barnen omhändertagna har sökt hjälp själva på socialkontoret. Min långtgående erfarenhet inom det här området gör att jag bedömer att ca 2 av 10 ärenden ligger inom den gränszon där man kan ifrågasätta riktigheten. Jättemånga av de här ärendena hade gått att lösa "snabbt" med rätt insatser.
Största felet är egentligen att många socialkontor helt lämnar föräldrarna till sitt öde såfort det finns ett fastställt LVU. Föräldrarna söker upprepade gånger kontakt, men får minimalt eller ens något umgänge alls. Man får inte ta del av journaler. Socialstyrelsen och JO riktar kritik, men vad hjälper det? Socialkontoret begår samma misstag igen ett par veckor efter kritiken.

Det är så löjligt att påstå att man är insatt om man envetet bara ser till vad lagtexten säger och tror att det faktiskt fungerar..