• trettioplus

    Vilken socialgrupp hör en till?

    Jag är en typisk medelklassunge, skulle jag säga. Förvisso född av föräldrar med "arbetarjobb" (uska och någon form av fastighetsskötare), men i en lagom stor villa i ett vitt medelklassområde hyggligt ute på landet. Ett syskon, en katt, en ponny, semester till medelhavet varje sommar och föräldrarna höll ihop tills jag flugit ur boet.

    Idag har jag en enskild firma som mer eller mindre ligger på is, och lever i praktiken utan egen inkomst som hemmafru åt mina två partners: en skiftjobbande fabriksarbetare och en gymnasielärare. Vi bor i en liten by på landet på en gård.
    Själv har jag gått treårigt teoretiskt-praktiskt gymnasium, en tvåårig KY-utbildning, en KY-utbildning på drygt ett halvår och några strökurser på högskola. Spannet på utbildning hos mina vänner ligger mellan tvåårigt gymnasiumn och långa universitetsutbildningar (är osäker på om någon doktorerat, men det är sannolikt).

    Själv skulle jag nog säga att jag fortfarande är medelklass, men vilken socialgrupp skulle ni säga att jag tillhör?


    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • Svar på tråden Vilken socialgrupp hör en till?
  • trettioplus
    Indianica skrev 2011-05-13 11:30:48 följande:
    I väntan på bussen (japp, åker buss): TS: Du svarade så vitt jag kan se inte på funderingen om att vi alla som är 30+ (i stort sätt) vuxit upp utan att sakna något materiellt (det fanns ju inga datorer odyl att köpa då)- Innebär det att vi alla har medelklassbakgrund?

    Vore intressant att se hur du tänker kring den saken.
    Ja, i viss mån så tycker jag nog det. Åtminstone under förutsättningen att man har en viss del av det här sociala och kulturella kapitalet vi pratar om.
    Sedan kan vi givetvis dela in medelklassen i grupper därutöver, men jag har nog den uppfattningen om att Sverige till allra största del består av medelklass. Även om det skiljer sig nationellt, så tycker jag inte att vi fullständigt kan ignorera historien och resten av världen. Vi har trots allt mycket bra ställt både när det kommer till utbildning(bildning) och materiell standard. Att det sedan finns människor som höjer sig över den standarden borde rimligen göra att de snarare stiger uppåt, i samband med att resten av befolkningen gör detsamma, än att somliga pressas nedåt.

    En följdfråga på detta torde bli: "Finns det något tak på överklass?"
    Och mitt svar blir: Nej, jag tror inte det.
    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • Anonym (Smygsosse)
    trettioplus skrev 2011-05-13 11:21:24 följande:
    Det här är vad jag skulle kalla ett typexempel på vad jag varit inne på tidigare i tråden:
    Försök till förlöjligande av annan kunskap än den som finns att inhämta inom högskolevärlden. Jag skulle inte kalla det bildat.
    Inte ens min man, som är civilingenjör och en spjutspetskompetens inom sitt område, skulle få för sig att göra/säga något sådant. Han står, sin fina examen (han var dessutom väldigt duktig och fick högsta betyg i de flesta kurser, en väldigt skarp kille, helt enkelt) med båda fötterna på jorden och menar att det mesta lär man sig trots allt på jobbet, men att högskolan är en god grund att stå på. Denna grund kan man också ha skaffat sig på annat håll. Sedan gäller ju förstås rätt person på rätt plats så självklart kan inte någon som jobbat med hamburgervändning i 20 år bli raketforskare, till exempel.
  • trettioplus
    Indianica skrev 2011-05-13 11:34:28 följande:
    Men det handlar ju om det kulturella kapital Bourdieu beskriver. Det är inte den bildade hemmafrun som hör till den högsta samhällsgruppen enligt honom- utan den person som har ett yrke som kräver stor kompetens och det får man knappast utan ansträngning? =driv.
    När blev yrke och kompetens lika med driv?
    Man kan ha hur mycket driv som helst, utan att för den skull omvandla det till ett yrke, och hur mycket motivation och energi som helst, utan att utveckla sin kompetens i någon stor omfattning.
    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • Anonym (hmm)
    Anonym (fyrtioblankt) skrev 2011-05-13 11:37:03 följande:
    Men då undrar jag vad det är du menar är bildning? Och kompetens?

    Jag tror i motsats till dig att man faktiskt KAN läsa in en hel utbildning, även i nanoteknologi, hemma och ha samma kompetens som någon med ett formellt utbildnigsbevis. Och just på forskarnivå är det inte helt ovanligt att man får läsa in sig på ett nytt område och alltså mer eller mindre på egen hand skaffar sig kompetens även på det området.
    Samma kompetens ja, men utan examen och den praktik de har( antar att det är labbar där med) i det får man inget jobb. Har man en examen och fördjupar sig så är det ju för att hålla sig uppdaterad. 
     Man kan även fördjupa sig utan examen, men då är det just för sitt eget nöjes skull.

    Jag talar enbart ur ett jobb/ utbildningsperspektiv. 
  • trettioplus
    Anonym skrev 2011-05-13 11:33:40 följande:
    Informationen och undervisningen som ges via universitet/högskola sker under mycket kontrollerade former av långt utbildade lärare. Medan en populärvetenkaplig föreläsning av en föreläsare som själv inte är utbildad på högskola ofta kan ge helt felaktig information som är vinklad helt galet. Har man då inte själv redskapen (som bladn annat ges genom en högskoleutbildnin) att kunna analysera och kritiskt granska källorna och informationen så är det lätt att man köper det rakt av.. vilket kan vara förödande eftersom man då lär helt fel.
    Som man bland annat kan lära sig på en högskoleutbildning.
    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • Anonym (Smygsosse)
    Anonym (hmm) skrev 2011-05-13 11:06:53 följande:
    Jag insinuerade ingetGlad 
    Nej jag har förstått att det fanns folk när jag läste med som fuskade men det uppdagades alltid eftersom  man ej kan svara på frågorna om man inte kan teorin och sätta ihop sammanhang. De svarade på fel frågor helt enkelt för att de inte förstod.
    Oki, skulle bara kolla!

    Ja, det var lite pinsamt för dem när det upptäcktes...goddag yxskaft, svarade de ungefär.
  • Anonym (fyrtioblankt)
    Anonym (hmm) skrev 2011-05-13 11:36:09 följande:
    Du kan inte tillskansa dig en utbildning hemma som tandläkare och tro att du ska få jobb. Du kan läsa allt hemma men utan praktik som högskolan ger så kan man inte göra något av den teori man lärt sig.

    Man är inte okunnig men du kan inte heller ta för givet att man är okunnig som du säger för att man inte har varit i ett föreningsliv. 
    Just de yrken som numera kräver legitimation tycker jag är olämpliga att jämföra med. Faktiskt. Där ligger allt så fast och hugget i sten att vi knappt längre vet hur det funkade för 50, 100 och 200 år sedan.

    Däremot skulle vi kunna ta ett rätt aktuellt "legitimationsexempel", nämligen läraryrket. Det består av en del ämneskunskaper, en del didaktisk förmåga/färdighet och en del personlig lämplighet. Med behörigheten som nu krävs så garanterar men en miniminivå på ämneskunskaperna och didaktisk färdighet, men inte den didaktiskta förmågan och personliga lämpligheten. I min mening är det de två första som är lättast att ordna själv, på egen hand och de två sista behöver man åtminstone coachning med om det alls går att fixa utan att man "har det i sig"..

    Några av de bästa lärare jag har haft var icke-behöriga, och några av de sämsta hade alla formella meriter. jag tycker att det är rätt inskränkt att säga att det BARA är på högskolan man kan lära sig ett "högskoleyrke".
  • Fru Kwasthilda
    Anonym (fyrtioblankt) skrev 2011-05-13 11:37:03 följande:
    Men då undrar jag vad det är du menar är bildning? Och kompetens?

    Jag tror i motsats till dig att man faktiskt KAN läsa in en hel utbildning, även i nanoteknologi, hemma och ha samma kompetens som någon med ett formellt utbildnigsbevis. Och just på forskarnivå är det inte helt ovanligt att man får läsa in sig på ett nytt område och alltså mer eller mindre på egen hand skaffar sig kompetens även på det området.
    Nja, jag är tveksam.

    På forskarnivå definitivt ja. Fast då har man redan examen och vana av flera års vana av studier på universitetsnivå.
  • trettioplus
    Anonym (hmm) skrev 2011-05-13 11:36:09 följande:
    Man är inte okunnig men du kan inte heller ta för givet att man är okunnig som du säger för att man inte har varit i ett föreningsliv. 
    Och det har jag - märk väl - inte heller gjort. Man kan få mina kunskaper på många andra platser. Likväl som andra kan få dina på andra sätt än du tagit dem till dig.

    Det finns för övrigt andra platser än högskolan att få tandläkarpraktiken på. En tandläkarpraktik, exempelvis.
    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • Anonym (Smygsosse)
    Anonym (fyrtioblankt) skrev 2011-05-13 11:05:10 följande:
    Får jag svara här? Jag är själv civilingenjör och menar faktiskt att det är mer regel än undantag att en civilingenjör har kurser som han/hon bara tagit sig igenom, men inte lärt sig något av, egentligen.

    Däremot finns det nog inte någon civilingenjör som har fått sitt examensbevis på det sättet, det mesta har man varit tvungen att verkligen förstå och lära sig för att kunna ta examen.
    Jo, men vissa får traggla mer än andra för att ta sig igenom. Vissa är födda med förståelsen, andra bankar in den. NÅGOT lär man sig väl alltid...tror jag. Vissa kurser kan dock tyckas som så pass onödiga att man "rensar hårddisken" och så är det borta.

    Det grämer mig en smula att jag inte läste till civilare. Jag hade av personliga skäl inte möjlighet att flytta dit de erbjöd en sådan utbildning, så jag läste bara till högskoleingenjör. Numera finns motsvarande utbildning till civilingenjör på "min" skola, men jag vet inte jag.

    Dock har jag många vänner som är just civilare (en inom teknisk fysik som ju anses vara en av de allra svåraste utbildningarna) och bl.a hon säger att man kommer långt  med envishet, men man måste väl förstås vara aningen smartare än kossan på ängen förstås...
Svar på tråden Vilken socialgrupp hör en till?