30+ med första barnet 1-3 år, del 13

Anna - Bra kvinna reder sig själv! Och själv är du ju inte heller. Du har ju oss med dig på resan! Spännande är det.

Puh! Idag har maken och jag börjat flytta våra bokhyllor (sex breda och en smal - alla med överhyllor) från en vägg till en annan och så har vi sållat ut lite böcker så att vi kan få plats med nya.  Det är alltså sådant här man man ägnar pappadagarna åt med tredje barnet. Stackars E.

Persefone - Jag är på för en date hemma hos dig! Det kan vara värt risken att bli av med en unge eller två.

Ja, tumhållning här med, Fiji. Såklart!

CaCC - Vad härligt att läsa att du mår bättre. På din första fråga svarar jag att man helt enkelt testar att skippa dagsluren och ser hur det går. Ni kommer märka om hon orkar eller inte. Vår äldsta visade genom att protestera väldigt vid dagsvilan när hon var 20 mån att hon inte behövde den längre och hon har aldrig somnat i soffan av utmattning vid middagsdags eller så utan var redo då helt enkelt. På din andra fråga kan man nog inte svara om det är fel eller inte - ni känner er dotter bäst. Våra barn skulle bli antingen så genomarga eller ledsna om vi provade något sådant att det inte skulle fungera. Ett mellanting är ju att börja med att sitta bredvid om hon fortfarande ligger i stora sängen och sedan gradvis flytta sig bort. Då blir det mindre dramatiskt och till slut kanske det går att lägga henne i spjälsängen för att somna själv.

Jag kan dock även berätta att det mesta brukar lösa sig även när det kommer syskon. När mellantjejen var spädbarn lät jag stora tjejen somna i soffan framför en DVD-film (japp, så "lat¨" får man vara när det kniper) när jag var ensam kvällstid så kunde jag amma spädisen bredvid. Det fungerade jättebra och när mellantjejen blev lite äldre och somnade i vettig tid på kvällen kunde jag natta henne först medan stora väntade i soffan (japp, fortfarande framför en DVD-film ). Nu har jag redan börjat fila på hur jag ska klara att lägga två svårsövda tjejer när jag har en spädis (om det inte blir aktuellt förr blir det i vart fall det i mars när maken åker på tjänsteresa i tre nätter). Klurigt, men på något sätt ska det väl ordna sig hoppas jag. Det sköna med barn är ju att de faktiskt begriper att det blir lite annorlunda ibland för att omständigheterna är speciella.

Elsis - Jag hoppas att din svärmor inte är hos er just nu och därmed förhindrad att ta sig därifrån...

För övrigt kan jag bara konstatera att jag är nöjd över att inte ha gått igenom mina graviditeter och förlossningar i Belgien.

Hälsar hon som gått upp....ja, definitivt mer än åtta kg i alla fall och med bra stöd och uppmuntran av BM profylaxandats sig genom två av tre förlossningar.

Cissi - Stor pojke, hög feber...eller nä, det var nog inte därför han blev så sjuk. Attans vilken osis! Megagrattis till fina födelsedagsbarnet i alla fall!

Pysslig - Mjo, men är vi inte alla lite Barbie-typen i den här tråden?

Anna - Fy, vad jobbigt. Kom ihåg i allt att du är fantastisk. Hur din sambo kan med att riskera att förlora dig förstår jag bara inte...

Hanya - T håller sig från 19 till 07 men hon är ju visserligen tre år (fast det har nog inte med åldern att göra i och för sig eftersom hennes mamma som är 37 år inte klarar att hålla sig i tolv timmar ).

Mrs Fisk - Åh, vad roligt att läsa om D:s framsteg med språket.

T är inne i en jätterolig period nu tycker jag. Hon har mycket mer tålamod att pyssla och rita och så - sådant jag har sett fram emot. Sedan några veckor tillbaka har hon börjar rita saker som föreställer något istället för att "bara" dra pennan fram och tillbaka över pappret. En och annan huvudfoting har hon gjort och häromdagen ritade hon en kamel med en termometer i rumpan och nja, det kanske inte hade varit min första gissning om jag bara såg teckningen men när hon berättade vad det föreställde kunde jag se den konstnärliga tanken.

R är en riktig åsiktsmaskin. hon har synpunkter på allt. Nänänänänä! säger hon om man försöker göra något som hon anser vara felaktigt och hon pekar med hela handen om än det ena än det andra. Både gulligt och lite påfrestande.

Lime - Vad tråkigt med kollegan.

Mrs Fisk - Åh, vad jobbigt med operationen. Så många tankar som väcks...

Olimpia - Läskigt med branden och allt runt omkring! Tur att ingen människa kom till skada. Men fy vad svårt att släppa när det kommer så nära.

Anna - Kram, kram, kram. Marge skriver väldigt klokt och jag hoppas att någon slags frid infinner sig nu när du börjar landa i ett beslut.

Marge - Men gaaaahhh! Det är ju v e r k l i g e n lätt att planera sitt arbetsliv (och liv i övrigt) när kommunen har sådan *harkel* framförhållning. Men nattdagis kan kanske vara något? Milla har ju gett proffssvar som det känns som att det ligger mycket i. Angående makens planering och bestyren kring flytten kom jag att tänka på lägstanivå-dagarna. Hur är det med dem egentligen (Saaaaraaaaa? )? Får man ta ut dem "hur som helst" när barnet är i annan omsorg del av dagen? I så fall kanske det skulle vara guld att låta S vara korta dagar på dagis under februari (så kan han vänja sig samtidigt som han får kontinuitet) så kan maken ta ut lägstanivå-dagar (om det funkar enligt reglerna och ekonomiskt för er) och därmed få chans att fixa de timmar S är där. Jag har dock pinsamt dålig koll på reglerna kring det där så jag vet inte om det fungerar.