30+ med första barnet 1-3 år, del 13

Fy fasiken vilket elände, Lime. Att hon inte ligger still och LÅTER gör ju det hela väldigt väldigt mycket värre för man ska inte underskatta nyttan av den vila vi trots allt får när vi ligger bredvid R och är vakna samt att vi ju kan turas om "på riktigt". Nej, fy vad jag tycker synd om er alltså! En tanke som slog mig nu är vad som skulle hända om ni tog bort gröten kl. 23 och den eventuella nattmaten? Kanske hennes system (både mage och energi) går igång på att få mat så pass sent och hon skulle vila bättre utan? Och en tanke till - har ni laborerat något med att ta bort dagssömnen helt? När T slutade sova på dagen vid 20 månaders ålder (det var på sommaren och hon sov sedan kort när hon var på dagis men inte på helgen hemma under hösten men slutade helt vid två års ålder) förbättrades faktiskt hennes nattsömn. R är inte redo för att skippa dagsluren än (särskilt inte med tanke på att hon sover för lite på nätterna...) men jag är nyfiken på om det kommer att göra skillnad senare.

Alla instuckna paranteser med massa blaj kostar förresten gratis om någon undrar.

Lime - Som vanligt är Marge klok som en bok (och det säger jag INTE för att hon just gav mig en oförtjänt komplimang ). Om R, som ju trots allt har ett bättre sömnmönster än er A, hade varit vårt första barn tror jag att vi hade tyckt att situationen hade varit än mycket mer jobbig än vad vi gör nu. T sov också risigt och jag tyckte verkligen att tillvaron var helt nattsvart (och jag såg det ju så i dubbel bemärkelse eftersom jag var vaken om nätterna - ha ha!). Trots att R har sovit mycket sämre under hela sitt liv än vad T gjorde har jag faktiskt inte tyckt att det har varit lika jobbigt. För med erfarenheten av T i bagaget har jag ändå en insikt - som jag kan tro på med både förnuft och känsla - att det kommer att gå över. Det kan ta tid, men det kommer att gå över. Det vore ju guld om ni kunde få hjälp att sortera tankarna kring detta för det ska gudarna veta att det inte är lätt! Särskilt inte när man är helt utmattad.

Marge - Angående dagissituationen tror jag att jag väljer att säga ingenting annat än - jag förstår dig.

Fio - Något ska man ju fördriva tiden med i väntan på bebis så jag får tillbringa mycket tid framför spegeln. Smeyes! (Japp, jag har varit förpassad till day-time-TV väldigt länge nu ).

Och  DÄR höll min datorskärm på att bli nedsprutad av den mango jag sitter och äter på.

T valde sluta att sova på dagarna precis samtidigt som vi kom hem från BB med R. Vi, som var hemma hela familjen i drygt två månader, var inte heeeelt nöjda med hennes tajming där kan jag säga men vi kastades effektivt in i livet med två barn i alla fall. Det varierar nog väldigt när barn klarar sig utan middagslur men inget av våra barn - hittills - tycks ha något större sömnbehov. De har det efter mig tror jag men tyvärr har sömnbehovet ökat med åren - hade nog varit mer taktiskt av mig att bli mamma före 30+.

Sara - Du har helt rätt. Jag har ju spritt ut mina barn riktigt bra över åren.

Nu är vi äntligen hemma efter ett par omvälvande dygn. En kort rapport finns i syskontråden om någon är nyfiken och ni som känner mig tvivlar väl inte på att det kommer en mer utförlig senare när (om?) jag har hämtat mig lite. Tack för alla grattis goingar och GOD JUL!

Tack för alla grattis!

Här har T kräkts ett par gånger i eftermiddag - och en gång till precis nyss.  Prickat toan har hon gjort alla tre gånger och hon är så tapper vår största lilla tjej. Hoppas bara ingen annan bli smittad (as if...),

Usch vad många som är sjuka. T har i alla fall inte kräkts sedan i lördags och ingen annan än så länge så vi får hoppas att faran är över även om vi inte vågar ropa hej.

Om någon till äventyrs är en lika stor förlossningsberättelseknarkare som jag själv är kan jag informera om att jag har öst ur mig min i syskontråden för en stund sedan

Men alltså. Jag har sett den...ja, typ för många gånger men kan inte för mitt liv komma på vilken scen det är.