Allergitråden

K KAvat: vi har städfirma på dagis för Siris skull. De städar efter varje måltid. Alltså torkar av alla bort, stola, städar golven och vägen ut till handfaten. MEN vi fick inte igenom det förren hon hade gått ett tag och de märkte att hon blev sjuk. Vi har dessutom varit tvungna att "provocera" en gång för att se att det varkligen behövdes.

miralicia: bra tankar. Lite av det där har de infört på min sons dagis. Han sitter på kortänden på bordet så han har svårare att få tag på något. "Fröken" sitter MELLAN honom och de andra barnen. Det är bara andra allergiska barn vid hans bord (2-3 st som är mjölkproteinallergiska) så att det är lättare för den "fröken" att hålla reda på sonen.
Som du säger är det nog lättare med en 1-5 avdelning för då är det mindre antal barn som "fröknarna" måste hjälpa och har mer tid till det allergiska barnet.
Problemet med städningen kvarstår ju dock jobbigt att det ska vara så kämpigt att få igenom sånt som man tycker är sjlävklart. trist att behöva provocera bara för att få dem att förstå!

Tack kavat ...

Bra att du skrev där att de kan fortsätta kräkas sedan, så man inte dömmer ut allt för snabbt liksom.

kram o tack

Jag känner en oerhörd sorg över min bäbis allergier :( Har ni upplevt att ni liksom behöver bearbeta era/era barns alleriger, eller är det bara jag som är sjåpig?

Min lilla flicka var mjölkallergisk när vi fick henne (numer äter hon laktosfritt), men jag kan faktiskt inte minnas att jag upplevde att det var sorgligt. Eller så förskönar jag och har bara glömt. Eller så blev mjölken en sån liten grej i allt annat med henne (som att hon inte har en fot på vänster ben och att några fingrar satt ihop...). Eller så var hon helt enkelt så pass stor (närmare 1,5) att det kändes lättare att förklara och prata med henne om det. Eller så var det för att det var så UPPENBART. Hennes mage var helkass. Men blev fort bra på mjölkfri kost.

Med Hjalmar känns det mer osäkert. Liksom. Vad tål han. Och hur är fördröjningen från det jag äter tills han får det. Och jag vet inte. Och han är ju faktiskt världens nöjdaste och gladaste plutt. Kanske ska han bara ha eksem jämt, och gå upp dåligt i vikt. Det kanske är som det ska? En del verkar ju tycka det. Kanske är jag bara en hönsmamma. Och jag känner mig ledsen över att jag känner så här...

mimpen: Du är inte ensam! Jag har också känt stor sorg över lillans allergi, mest för att vi gett henne saker hon blivit dålig av utan att veta. Jag är ju hysterisk och vågar inte ge henne någonting känns det som. Majskrokarna vet jag att hon tål så de får hon, men jag är väldigt noga med vad hon äter.

Jag tror inte alltid folk förstår hur det är, när vi diskuterar lillans allergi med folk utan egen erfarenhet möts vi ofta av oförståelse. Soja vet folk knappt vad det är (eller alla tror det bara är sån sojasås man köper) och mjölk då tror alla det är laktos osv. Dessutom när folk säger att "jamen det är väl inte så farligt" när jag kanske gnäller lite. jag vet att det finns dom som har cancer och det ena med det andra, men nu har vi ju inte det och då är allergin det jobbigaste vi har varit med om. vi har ju inget att jämföra med.
Att dessutom behöva våttorka golvet varje gång storebror har ätit, torka ur micron varje gång vi micrat något med mjölk osv, det är SÅ jobbigt! jag är livrädd att hon ska bli så där dålig igen..
Usch nu blev jag ledsen :(

TACK mimpen för att du tog upp det här, insåg nog inte förrän nu att jag behövde skriva av mig lite.

mimpen : Du är absolut INTE ensam. Jag satt och tänkte på precis samma sak i bilen idag. sen har vi gjort det enkelt för oss och plockat bort all mjölk här hemma eftersom det visade sig att även stora tösen var mjölkkänslig. Lilla dottern är ju super känslig så det hade varit ohållbart för oss att ha mjölk hemma. Vi fick tvätta oss om händerna och munnen innan VARJE gång vi tog i henne. Det hade inte funkat i längden.
Men någonting jag reagerat på är att jag får ångest varje gång dottern har eksem. Hon fick i sig mjölk i lördags och har fortfarande rester av eksem kvar på huden. Dessa dagar har jag knappt velat byta kläder på henne just för att jag får ångest när jag ser hennes eksem. Jag tror det har med att göra att jag slungas tillbaka hur det var när hon var liten och alla problem började. Vi kämpade och slet i 3 månader med vikt, total förstoppning, missnöjd och ledsen bebis + eksem.
Så detta är nog något som är viktigt för mig att bearbeta tror jag.
Men som sagt är du inte ensam!! KRAM!!!

LIte uppdatering: Soja testet visade negativt och jag hade det på känn efersom exem fläcken varit borta och nu är tillbaka. Men den har inte alls flammat upp på samma sätt de här veckorna jag varit sojafri så vi får se hur det går nu när jag tänker börja äta igen.

Nu är telefonsamtalet med handläggaren (angående VB-ansökan) avklarad! Det gick över förväntan, hon var trevlig och förstående, så det är bara att hoppas på det bästa!   Det enda hon hakade upp sig på var mängden risdryck som går åt per dag. Hon undrade om det var dietisten som "ordinerat". Jag sa att 600 mg kalcium ska hon ju ha i sig per dag, det är ju minst 5 dl risdryck. Sen går det åt mer för det mesta..(Gröt, youghurt,välling, pannkakor, bakning o.s.v..)  Det blir intressant att se om dom drar ner på den mängden. Beslut ska vara klart senast början på augusti!