Mola/Druvbörd

Faaan skräpmola....Jag som hade såna hopp om att det skulle gå bra för dig!!!

Åååå vad ledsen du måste va!!! Förstår att du é orolig att nåt é fel (det skulle jag också ha varit), men se på vissa andra här i molatråden som fått misssfall efter molan men nu äntligen har en liten där inne...men é du orolig så tycker jag du ska ringa KK!

Kraaaaaaaam i massor!!!!

Skräpmola - fan vad tråkigt!!!!! Vilken j --a pissvärld!

Min gynläkare ringde igår. Jag ska få göra en hysteroskopi i mars eller april. Har ÄL och hon tror att det kan vara nåt "fel" där nere efterssom min mens aldrig kommer igång ...

Hypotyreosen har gett mig grav.förbud Nu får jag vänta tills labbvärderna är stabila .. eller tills medicering kan göra dem stabila! Kan få fosterskador och annat skit som jag faktiskt inte vill ha heller .. så det är bara att börja med kondom igen

känns i alla fall skönt att gynläkaren äntligen tar mig på allvar. Känns om att nu förstår de att min uteblivna mens INTE beror på utebliven ägglossning! Faktiskt lättad i allt detta skitväntande.

kram på er alla kämpande kvinnor där ute!

Vanna, skit också, räcker det inte nu!! Du kanske bara ska inställa dig på en "paus" på några månader, så de inte hela tiden blir att vänta o hoppas... Glad att du fått en bra läkare i alla fall. Stor kram.

Anonym skräpmola, ursch vad jobbigt! Jag fick ju missfall efter mitt tredje IVF försök på nyårsdagen, så kan absolut relatera. Tänkt dock på att mer än hälften av alla befruktningar avstannar runt tid för mens, detta pga att ägget inte var "graviditets dugligt". Alltså har din kropp med största säkerhet gjort alldelse rätt, gjort sig av med något som inte var bra. Det betyder inte att något är fel, hade du inte gjort gravtestet så tidigt hade du förmodligen bara trott att mensen var några dar sen. Jag som är inne o läser på IVF forum möter detta nästa dagligen. Att man testar plus först eftersom man vet att det finns ett befruktat ägg därinne, men att det, av naturliga själ i allra flesta fall, sendan slutar att utvecklas. Detta är förmodligen ingen direkt tröst just nu, men dnart är det ÄL igen o ni kan göra nya försök!

Jag väntar på min mens nu för att sedan börja m hormoner igen... Fick ju avbryta förra gången eftersom jag inte fick utslag på ÄL stickorna. Så segt att hela tiden får vänta, en månad till, en månad till. All oro för att det inte ska bli nåt omslag, eller hamna på helg, eller inte klara upptiningen. TIDEN BARA GÅR OCH JAG HAR INTE MASSA TID! Tror detta är den största boven för mig just nu, stressen. Fyller 37 om en månad, jag som inte ville bli gravid efter 35. Har en dålig period nu, men det går alltid över. Stor kram till er alla!

Skräpmola; Faan vad skit det är! Jag tänker på dig, och vet precis vad du går igenom... fick ju ett missfall i somras och man blir så trött och så ledsen... all väntan och oro under gravförbudet och sedan glädjen över plusset för att sedan rasa igen när det går snett.
Jag fick mitt missfall i v 10, på det vul som skulle bekräfta en 'frisk grav'  men som istället visade en avstannad grav. Jag var så besviken på min kropp att den inte fattade själv utan att jag hade gått i fyra till fem veckor i onödan och trott att allt ändå var ok...
MEN, min tröst i det hela var att det trots allt var en normal graviditet som tyvärr inte slutade lyckligt men det var iallafall ingen mola.. jag fick försöka bli gravid på nytt så fort jag kände att det var ok, även om dom rekommenderade att ajg väntade in en mens...
Man blir ledsen och förtvivlad ändå men kämpa på, du kommer till lyckan i slutet!

Kasa: Hoppas så att det går vägen nästa gång!

Vanna: Åh, skit där också, men skönt att läkaren tar tag i allt... stort lycka till

och STOR KRAM till er alla!!!

Kasa vännen!!!

Förstår din känsla för stress, jag har precis haft samma tanke om att inte bli gravid efter jag fyllt 35...nu e det bara några månader kvar...inte alls som jag hade tänkt mig....men tänk att om ett år när du fyller 38 kommer du ha eran underbara bebis i dina armar...jag bara vet det!!! <3

Till dess extra styrka glädje och lycka till dig!!!!!

Ludivgsmamma, tack rara....
Jag har så svårt att förlika mig med detta, att jag helt och hållet är i andra händer. Är så van vid att kunna klara mig själv också, att kunna påverka min egen situation. I detta är jag helt och hållet maktlös, och kan bara "åka med" så att säga. Livet blir ju sällan som man tänkt sig, det är ju bara att gilla läget egentligen. Är bara inte så bra på just det!!! Vi har alltså hållit på i 3 år nu, och vi är fortfarande inte närmare mål.
Har i alla fall börjat m hormoner igen, räknar med att jag får ett ägg i slutet på nästa vecka, alt början på veckan efter. Om det överlever upptiningen vill säga.
Kram alla mina medsystrar!

Skräpmola -vilket skit! jag känner med dig.

Vanna, jag förstår att det inte är några roliga nyheter, men som du själv säger så är det ju skönt att bli tagen på allvar och ordentligt utredd!

Jag var på återbesök igår och allt såg normalt ut, senaste värdet 2,2. Dock sa hon att eftersom mina värden sjunkit så långsamt så vill de ha koll på mig ett år. Trots det blev det ett positivt besked, för jag har alltid trott att det är ett år från att man gått på negativa värden, men det är ett år från skrapning, vilket förkortar tiden betydligt allafall :) Vad gäller risken för att värdena börjar gå upp igen efter att de varit nere på noll, så sa hon att de haft 2 fall på 10 år och att oftast så börjar den växa direkt efter nollvärdet, så ju längre tiden går desto säkrare blir man.....

Lycka till med äggplanteringen Kasa!

Kram

Hej alla

Idag va jag på ultraljud då i v 19 och allt såg bra ut så nu kan jag vara lugn!  Kunde inte hålla mig så vi tog reda på vilket  kön det va , en liten Flicka   jag är så glad idag och vi har verkligen kämpat för detta. Ingen jävla mola mera!

Kram till er tappra mola

Åh, grattis Wass, vad härligt!

Jag var hos BM idag och fick höra hjärtljuden Så häftigt det är och så skönt att få  höra att det verkar bra därinne! v 16 nu... det går framåt!
Jag har världens bästa BM som bokar en massa extra besök till oroliga mig, så glad att man hamnat hos någon som är så förstående!