Mola/Druvbörd

åh vad härligt Wass!! kramar till dig!!

har gjort spårjodsundersökning .. ingen läkare har ringt ännu .. men eftersom jag är nyfiken, och har möjlighet att tjuvkika lite så ...
jag hade bara 1% upptag av jod enligt svaret. Det borde betyda att jag INTE har struma. Vad jag har vet jag dessvärre inte, men om jag har tur kanske bara en inflammation som går över av sig själv

men jag får väl invänta en läkares svar på det först

kram på er alla!

Hej hej!

107, 126 och så 112 i måndags. Och eftersom jag hade denna enorma sänkning sa läkaren på telefonen att hon väntar med remissen till JK (ironi som vanligt ifall någon trodde annat...). Träffade henne ändå igår för att kolla upp det där andra som gör ont när jag går och när jag sätter mig och som hon på telefon lät som en cysta. Tror ni det var en cysta? Jamen det är väl klart det var en cysta! 6cm. Kanske inte så konstigt att jag blivit smalare överallt utom kring magen. Den såg godartad ut i alla fall och det är ju bra. Hade inget alls med molan att göra sa hon. Försvinner, brister eller opereras bort. Tiden får utvisa. Orkar knappt bry mig.

Och när hon tittade på molan var det nu tydligt att det som var kvar från andra skarpningen i september verkligen är molarester. Hon ändrade sig raskt och skulle genast skicka remissen till JK för bedömning. Så om inte värdet störtdyker på måndag så blir det väl en veckas behandling i januari vilket känns bra. Bryr mig inte alls om om jag mår skitdåligt eller skulle bli av med hela kalufsen eller ens lilltån . BARA DET BLIR NOOOOLL!!!

Det är ju alltid lätt att säga tänk om i efterhand, men jag kan inte låta bli att tänka att OM man fått ut en del av molarvävnaden vid första skrapningen i juni och sett att allt inte var ute så hade jag varit av med detta för flera månader sen även MED cellgifter. Men allt skulle ju gå så bra och jag hade sån TUR att jag fått en partiell mola. Om 8 veckor skulle den vara borta. Sen ett halvårs väntan. Inget man sagt eller trott hittills har stämt. Nu har det gått 8 MÅNADER och jag är inte ens nere på 0!!! Och sen cellgifter, ner till noll och sen ett ÅR på det. OM det nu försvinner med methotrexat alls... Men det är klart det gör... eller!? Har Epelinos inlägg i huvudet hela tide. Undrar så hur hon mår trots att hon "försvann" innan jag kom hit.

Och så alla runt om en som fortsätter bli gravida hit och dit. Jag kräks snart! Nu senast makens bästa vänner som han själv tuttat ihop en gång i tiden. Givetvis fick man "äran" att sitta på en middag hemma hos dem när de berättade. Jag började bara må illa och ville åka hem, vilket vi gjorde. Vad är det för fel på att skicka ett mail så kan jag reagera på vilket sätt jag vill??? Och igår berättade min kära mor helt spontant utan någon som helst eftertanke att en i belantskapskretsen (som jag umgicks med mycket när jag var liten) fått barn. Och där var den, annars så hyfsade, dagen också förstörd. Är det inte väldigt konstiga känslor som dyker upp hos en mot folk som absolut inte har något alls med MIN mola och MITT öde att göra. Klart att det väcker känslor, men att de är så starka!? Förnedring, nedtryckthet, ohänsyn, äckel, orättvisa och rent av hat och avsky. Och så skäms man för de känslorna dessutom. Mycket förvirrande och obehagligt!

Håller helt med Vombat och skräpmolan att det är här jag får mitt mesta stöd, från männsiskor jag inte känner, som jag inte ens vet namnet på. Och jag känner en så stark önskan att få träffas i verkligheten. Det är flera vänner och familjemedlemmar som tror att de stöttar men bara ett fåtal som verkligen gör det (men de är jag å andra sidan oerhört tacksam för). Här kan läskigt nog vem som helst läsa och ändå skriver man (=jag) utan någon som helst censur.

Förhoppningsvis ringer kuratorn efter den 27 iaf.

Vombat, har du fått några fler värden? Eller blir det nästa efter jul?

Nehepp, dags att ta in granen. En av de 10 sista för 100 spänn. Den ser förfärlig ut men jag kan inte låta bli att skratta åt den . Lite krimskrams så blir den säkert lika glittrande som vanligt. Ska minsann ha en gran att titta på om jag ska vara sjukskriven i januari!

Vill önska er alla fantastiska tjejer en riktigt bra jul utifrån era egna förutsättningar. Själv ska jag fokusera på att göra precis det jag vill, roliga saker som för tankarna från allt vad mola heter så mycket som möjligt.

Kramar L

Hej tjejer

Hoppas ni har haft en riktigt bra jul! Jag har stoppat i mig så mkt mat o sötsaker så jag tror jag kan leva på det hela januari...

Skickar en extra stor kram till er Lavinia o Vombat, varje gång jag tänker på er inser jag vilken tur jag har haft som har fått ned mina värden. Det är väldigt få personer i min närhet som förstår det, de flesta har kommit o kommer med "uppmuntrande" kommentarer om att "det här väl inte behöver vara så farligt" o vill inte förstå den oro jag känner för om jag överhuvudtaget kommer att kunna bli gravid igen o hur det då ska gå.

Jag hoppas du får träffa en bra kurator Lavinia, en som kan hjälpa dig att få utlopp för all ilska, frustration mm som du känner. Jag tycker att det är lite lättare att hantera alla graviditeter runt omkring mig nu men det tog ett par månaders samtal för att komma dit. Har fortfarande svårt att hantera dem som i mitt tycke berättat om sina graviditeter på ett okänsligt sätt för mig. Ännu svårare har jag för alla som fläker ut att de är gravida på facebook trots att de bara är väldigt tidigt i graviditeten, det är så uppenbart att de aldrig har behövt uppleva att det kan gå åt skogen då.

Hoppas hoppas att det har gått bra för er Kasa, Vanna o Wass, ser fram emot goda nyheter från er.

Ludvigsmamma, nästa månad är det vår tur att få ett + på den där stickan!

Vi verkar ju vara ett gäng som bor i Sthlm, en nervös men ändå spännande tanke att någon gång få träffa er....

Kram

Hej alla och god fortsättning!

Var på Ultraljud imorse i Danderyd och vi kunde se ett lite knyte på 6cm och allt såg bra ut, är i v13.  Jag hade även en muskelknuta som ej är falig men bör ses över under graviditeten. Skall imorgon till Ks för att göra Kub test. Nu känns allt verkligt o sant. Hoppas bara att jag får njuta av tiden som är kvar och att det inte uppstår något fel.

Kram alla Mola

Anonym = skulle var jätte kul att få träffa er alla
SuperM = hur går det för dig? Kram

Hello flickor!

Allt bra här Var på KS i onsdags och fick se en lite större böna som växt lagom som den skulle på
en vecka, nu är jag i v 9, snart 10..
Var på inskrivning imorse och det kändes så otroligt overkligt... kan inte fatta att det verka som attd et faktiskt ska gå bra den här gången...
Så gullig bm, hon fixade ett extra ul i v 12 till mig och extra träffar med henne i början eftersom jag är så orolig som jag är och det kändes jätteskönt.
Sedan har jag redan fått tiden för det 'stora' UL i v 18, 8 mars vilket kändes helt galet mysko...

Tänker på er alla och hoppas att ni har det bra!

Grattis Wass för v 12 en pigg buse i magen Härligt! 

Kram på er!!!

Sitter här med glädjetårarar när jag läser hur det går för er Wass och supermajjsan....vad det ger hopp!!!

Det blidde inget + den här månaden heller =( så jag håller med dig skräpmola...nästa månad är det vår tur att plussa!!!
Hoppas du Kasa redan har ett gyllene ägg i magen!!! 

Har försökt i 5 månader nu men det känns som en evighet..herregud det har gått mer än ett år sen sista skrapningen...har ett hcgprov i januari kvar men sen blir jag friskförklarad!

Bestämmer att 2011 é vårat år...eller hur alla molor!!!!!

Stora kraaaamen!!!!

Ps...bor ju bara en timme från sthlm...så jag é med! Ds

Hej Lavinia (och ni andra såklart). Jag vänder mig lite extra till dig eftersom vi är i liknande situation, mitt HCg vägrar också ge upp och bli noll. Idag var jag på sjukhuset för att få mitt senaste värde och bli undersökt. Jag hade blivit förvarnad om att jag ev skulle få vänta lite eftersom den läkare jag skulle träffa inte var min ordinarie och att alla akutfall och operationer gick före. Efter 1,5 h kommer det in en märkbart stressad läkare och sätter sig bredvid mig i väntrummet och säger att värdet nu är tillbaka på 8 så de vill avvakta ett prov till. Så föser hon iväg mig till en ännu mer stressad syster som ska ta ett prov. Sen blir jag bedd att komma tillbaka imorgon samma tid för att veta vad provet är och ev sätta igång behandling och ny lungröntgen etc..... sen försvann hon. Jag hann inte ställa en enda fråga. Så jag vet fortfarande inget, även om jag är glad att provet inte gått upp.

Har du fått svar på ditt nya prov Lavinia?

God fortsättning på er!
Kram
Vombat

Usch Vombat, det borde vara brottsligt att bete sig på det viset! Det är ju inte halsont man är på sjukhuset för..
Man är så otroligt sårbar när det gäller allt detta och behöver bli bra bemött!

Jag hade oturen att få mitt definitiva molabesked av en pappskalle, han var totalt okänslig för det faktum att jag bröt ihop av graviditetsförbudet. Han menade bara kallt att det var väl viktigare att inte få cancer utan att bli frisk
och det är det ju såklart men i just det ögonblicket var det största för mig att det skulle dröja så lägne innan man fick försöka på nytt. Han gav mig förbudet ett år från att värdet hade gått ner till noll.
Jag var förtvivlad efetrsom för mig hade jag varit gravid på 'riktigt' jag hade ju nästan en bebis i min famn redan (var i v 17 när det upptäcktes) och han svarade bara att det var inget att vara så ledsen för, det hade ju aldrig funnits någon bebis! Åh, blir upprörd bara jag tänker på puckot.
Sedan blev jag skickad direkt till lungröntgen där jag flera gånger fick frågan om jag var gravid och om jag var helt säker.... kan väl bara säga att jag blev fullkomligt vansinnig och slängde stolar omkring mig till sist..
Hade ett praktfullt blåmärke på smalbenet av att ha sparkat på en stol med

Men efetr denna mardrömsdag har jag bara haft tur med alla jag träffat och jag hoppas att ni andra får träffa bra sjukvårdspersonal i fortsättningen.. det är vi värda i allt vårt elände!

Ludvigs mamma: Jag håller helt med dig, 2011 är vårt år!!!!
Nollvärde där det ska vara nollvärde, massor av plus och bara bra besked!!!!!

Kram på er! 

Det var evigheter sedan jag skrev här nu. Ville bara muntra upp er med ett lyckligt slut för en gångs skull. Den 21 fick jag en helt frisk liten pojke. Och jag hoppas att om inte allt för lång tid det blir samma för er.
Blir så ledsen när jag läser här för det påminner mig hur ledsen jag var när jag fick beskedet och väntade på att slippa förbudet. Men jag kan lova att när ni har era bebisar hos er kommer tiden man väntat vara helt försvunnen ur tankarna och inte spela någon roll alls längre.

Pralinbiten, bad kul att höra ifrå dig! MY GOD, har det alltå gått så lång tid... hjälp! Grattis till lilla gossen, vilken julklapp! härligt!

Lavinia, jag är glad att du slapp cellgifterna över jul... helt otroligt att det gått så lång tid, 8 månader. Jag sjönk som sagt också ganska långsamt, men jag kom ju ner till slut utan cellgifter. Hur det än blir för dig nu så tycker jag att du ska ifrågasätta om du får besked du inte är nöjd med. Jag har varit skitjobbig m alla mina läkare, ringt och begärt att få svar. För mig har det varit naturligt, jag är sån helt enkelt. Men det har även resulterat i att ett 1års förbud blev till ett 8 månaders förbud, alltså värt det för min del. Trist att du fått såna vidiga läkare, tyvärr verkar det vara gott om dem! Jag har haft turen att få i alla fall 2 bra läkare som lystnat på mig. Om du nu får 1 års förbud efter avslutad cellgiftsbehandling är det inte för att din bebis kan bli skadad av cellgifterna, utan för att de är rädda att ett stigande HCG pga graviditet kan orsaka att cancern kommer tillbaka. MAn ger tydligen cellgifter till kvinnor som fått missfall där hcg inte vill sjunka, och där förekommer inga förbud sedan. Alltså kanske du kan hitta nån läkare som kan titta på din situaion och se om det VERKLIGEN är nödvändigt m 1 år. Lider verkligen med dig, hoppas du snart kan få lite goda nyheter. Det är de verkligen värd! Stor kram!!!!

supermajsan, ludvigsmamma, vanna och alla ni andra, tack för era lyckönskningar! den 21'a fick jag en "blastosyst" tillbaka, den hade klarat sig fint, 100%! Så fick jag en blödning i måndags o trodde allt var kört, men den avstannade och har sedan lyst med sin frånvaro. Nu hoppas jag såklart att den bitigt sig fast, och tänker stanna i 8 månader till... Test datum har jag på måndag, så då får jag veta säkert. Tänk, för knappt 1 år sendan blev jag med "mola". Trodde aldrig att jag skulle komma igenom detta året, men det verkar faktiskt som att det har för avsikt att ta slut imorgon! Kommer INTE att sakna 2010, det är ett som är säkert.

Även jag bor i Stockholm, kommer gärna om det skulle bli nån träff av.

Stor kram till er alla!