Vanna det låter ju possitivt.. eller? skönt om det inte är struma, utan något som du kan bli av med. Kanske inte känns så roligt just nu ändå, men skönt att du tar tag i det i alla fall, och kommer att få svar.
För mig är det en riktig skit dag idag.... Blir så ledsen emellanåt, 3 år och två missfall, mola o skit o piss. Äggen vi har kvar i frysen är inget att hoppas på, dessa har sån lite möjlighet att bli något. Jag har ju min son sen tidigare också, vilket är underbart och när han är hos mig varannan vecka är det bättre. Lämnade honom till pappan igår, och allt bara rasar. Känns så otroligt jobbigt att ha ett "halvt" barn, kommer inte överens m pappan och känner att hans dåliga omdömme och leverne förstör mitt barn. Fullt så illa är det såklart inte, men varje måndag som jag får tillbaka honom känns han som en annan pojke. Att så aldrig få uppleva att ha en "hel" familj känns liksom ännu värre.
FAN, kan inte låta bli att tycka synd om mig själv just nu.. Vet att jag borde vara rätt tacksam att jag slipper cellgifter o det, men hade hellre tagit allt det där bara jag vissta att ja en dag skulle få ett friskt barn m min sambo. Efter 3 ivf'er börjar den drömmer kännas alltmer avlägsen, även om vi så klart inte kommer att ge upp. Som sagt, en dålig dag idag... Är inte alltid så här pesimistisk.
Jag håller helt med er andra, att man kan tycka om någon så mycket som man aldrig träffat... Jag är så jätte glad för denna möjlighet att känna sammhörighet, att få läsa om sorg o lycka m er. Det hjälper verkligen...