• Svar på tråden Mola/Druvbörd
  • Ludvigsmamma

    Hej alla underbara..gamla som nya!!!!

    Tack snälla för alla svar ni gett mig ang hur er m,ens blev efter molan....
    Idag e en pissdag...ska ha mens idag och tog ett gravtest som visar allt annat en +...é så innerligt trött på det här...spelar ju ingen roll hur man än gör det blir iaf bara SKIT!!!! BLÄÄÄÄ...ja ja har ju tid på måndag iaf då de ska kolla upp slemhinnorna...

    Kasa- Kan bara hålla med vad alla andra har sagt och dessutom ge dig den största kramen!!! Hoppas innerligt att du plussar!!!!!

    Vanna-E det nån jag önskar ska få mens så var det du!!! Grattis!!!!!!

    Skräpmola...nåt +

    Till er alla...Kraaaaaaaaaaam!!!!! <3 och tack för att ni finns!!!

  • Lindah6

    Hej tjejer


    Tack för fina svar.. Det värmde i hjärtat att ni TROR att det funkar. Jag har (hade) komplett mola. =/ Andeldningen att jag frågade er att jag inte verkar få någon hjälp någonstans. Nu när jag gått på utredning på detta så har jag gått till södertälje sjukhus och det är OLIKA läkare varje gång.( där även svenskan inte är lätt för dom flesta jag haft ) Så får inga klar tecken någonstans.. Och i veckan ringde jag till kvinno kliniken ( oxbacks kliniken ) . Det va dom som har skickat remiss till IVF. tänkte att dom måste kunna svara på mina frågor om dom TROR att jag kan få göra IVF i september.. Men även han sa att jag får be sjukhuset att ringa till IVF så dom får gå gå igenom alla mina prov svar osv.. MEN dom på sjukhuset vet ingenting om remiss osv... dom kan inte hjälpa mej och där kom svenska in igen och dom förstår inte vad jag menar... Det är en jour som södertälje sjukhus har som jag går på så kan inte välja annan läkare.... SÅ VAD GÖR MAN NU ? hundra frågor men inget svar.

    Men idag ringde och beställde tid hos Dr Kulas i sthlm. Va hos honom många gånger innan Molan kom. Han sammarbetar med uppsala IVF så han måste kunna svara mej.

    Nu blev det långt här men känns skönt att jag fick skriva av mig lite iaf ;D


    Någon här som har/är blivit gravid efter en mola ?


     

  • kasa01

    Tack alla rara för stöttande ord. Var hos kurator igår, men tycker inte att jag hör hemma någonstans alla vill bolla mig vidare, känns som att man bara är en belastning. Man måsta vara frisk för att orka få hjälp känns det som.

    Lindah6, förstår din frustration! Varför ska du göra IVF? Tror att jag kan hjälpa dig m info, om du kan berätta lite mer om din situation. Jag fick en komplett mola för lite drygt ett år sen, men mina värden sjönk rätt långsamt. De ville att jag skulle vänta 1 år innan jag fick fortsätta m IVF (hade bara hunnit med en omgång innan molan satte stopp). Hade dock tur med en läkare som tog ansvar för mig och beslutade att jag skulle vänta 4 månader efter jag var nollad innan nästa stimulering. Tyvärr är det olika bud från olika sjukhus, och de är super dåliga på att samarbeta. Jag opererades akut på sös, men gör IVF på huddinge. De hade väldigt dålig koll på mig, och vad som tilläts o inte. Är det så att du står i landstingets kö och är kallad till september? I så fall tror jag att det är helt lugnt. Eftersom du sjunkigt så snabt ska det räcka m 6 månaders förbud. Dessutom lider du inte risk för ny mola, vilket är en av annledningarna till att man ska vänta. Om du får en hcg stering för snabbt efter molan är det ju svårt att veta om det är pga att molan metastaserat och du behöver cellgifter, eller om du bara är gravid. Dessutom kan en hcg stegring för snart inpå molan trigga att cancerceller växer, så man vill gärna att man avvaktar en tid. Här är det fler som blivigt gravida efter sin mola, det är bara att backa lite i tråden så får du läsa flera fina historier. Jag har hittils gjort 4 återföringar (IVF försök, olika typer) och delar gärna med mig av mina erfarenheter om du undrar något. Lycka till!

    Vanna, gud vad glad jag blir för din skull! Äntligen!

    Supermajsan, tack rara för stöd. det är så skönt att detta forum finns, men ibland känner jag mig dum som skriver om allt elände...

    Skräpmola, jag förstår vad du menar, men problemet är att jag är väldigt ensam i att berarbeta det som hänt oss. Min sambo vägrar att se sin sin del i det som hänt mig, och det skulle bara vara så skönt om vi kunde bära det tillsammans. Eftersom han inte vill låtsas om sin del i det blir det svårt att mötas. Vår situation är lite annorlunda också, eftersom hans spermier saknar akrosomer ska de inte kunna ta sig in äggen själva. förmodligen släppte min kropp ett dåligt ägg efter första IVF stimuleringe  (de tok bombade mig m mediciner lång historia, borde avbrutit...) vilket gjorde att 2 spermier kunde ta sig in i ägget, som dessutom måsta varit kärnlöst (endas så man får komplett) . Hur som helst, vi har det tufft vilket jag kan leva med, men jag har svårt att acceptera att man inte vill kännas vid sina egna brister/problem. Att sticka huvudet i sanden funkar kanske ibland, men inte när det gäller sådana här saker. Jag är ju den som måste spruta mig i magen m massa hormoner, antalet vaginala ultraljud jag gjort de senaste två åren kan jag inte ens räkna. Det är något jag absolut vill göra för oss, men då kan det vara skönt att i alla fall dela det m någon som vill kännas vid det hela, och inte bara ta det för givet.

    Ludvigmamma, tack för stöd. Vet att det är svårt, men försök släpp att blir gravid ett tag. Det största hindret är den egna stressen, vill man för mycket sätter det ofta käppar i hjulet. Sätt ett mål att i sommar försöker vi igen. Då är du full m D vitamin som är jätte viktigt, och kanske är ni mer avslappnade? Vet att det inte är vad du vill höra, men efter några års IVF är det vad man med säkerhet kan säga påverkar mest om man lyckas eller ej (förutom själva annledningen till att mangör IVF då). Stor kram!

  • Lindah6

    Heeej =)
    Jag har gått på utredning i 4 år och inte blivit gravid, sen så spolade dom mej och sa att det va stopp i äggledarna. Och det va då dom satte mej på listan för IVF. Sen efter 2 måander så va jag gravid. Men då kom den här molan. Så det är min tur i september på karolinska. ( landstinget )

    Jag hoppas verkligen jag får göra det då. För jag fick höra att man ska ränka från när man blir nollad men visa säger från skarpningen. Och sjävla skrapningen gjordes 9 december..

    Känner mej bara i vägen hela tiden när jag frågar massa.

    Du verkar ha gått igenom väldigt mkt. Hur mår du idag ? Psykiskt och fyskiskt ?

    Stooor kram till dej

  • kasa01

    Lindah, jo jag har fått lite väl mycket på mitt bord. Intressant att du också fått en komplett som inte ska kunna bli gravid. Detta tyder nästa på att det finns ytterligare ett sätt att utveckla mola på, förutom de tre som är kartlagda. Om båda dina äggledare är blockerade ska ju ingen befruktning kunna ske! hmmm....
    Tyvärr finns det ingen som kommer att servera dig med några svar eller lösning på det du går igenom. Man måste slå sig fram (i alla fall min erfarenhet), så sluta känna att du är i vägen. Du har rätt att få svar på dina frågor, och det ända sättet att få det är att vara lite besvärlig. Mitt råd till dig är att inleda enligt era planer, dvs IVF i September. Hur ofta tar du blodproven nu? Stannar värdet nere finns ingen annledning att vänta längre än så.

    Mitt mående går upp o ner, just nu känns det inget vidare... fick 2 befruktade embryon förra måndagen, men jag tror dessvärre att det inte fungerat denna gången heller.... Det är en överjävlig process, det värsta är nog att det dra ut så mycket på tiden. kommer inte att kunna gjöra något försök nästa cykel för då är det stängt på avdelningen (de flyttar), sen cykeln efter det komme vi hamna i påskveckan... så det blir först i Maj jag kan gära nästa, o då har jag bara 1 ägg kvar i frysen, stor riska att det inte ens klarar upptiningen, o då är det bara att börja om igen.. Sen blir det sommaruppehåll, har jag otur blir det inte förrän till hösten jag kan göra nästa försök. Hatar detta så otroligt mycket.

  • SuperMajjsan

    Lindah: Finns det ingen möjlighet att byta sjukhus? Om du ska göra IVF på KS.. jag gick på KS och min läkare var superbra, riktigt bra koll på läget och precis som en läkare ska vara tycker jag...

    Om du vill ha info, kolla på de gamla trådarna, där finns länkar till dels en artikel som min läkare på KS skrivit (Ulrika Joneborg) samt en länk till Charing Cross i England som har en grym enhet för molor..
    Tror inte förvisso att det står något om IVF och mola men mycket bra information iaf om du känner att den info du fått inte varit bra..

    Kasa: När vet du om det har tagit sig denna gång?

    Kram till er alla kämpar och ha en mysig helg!

  • krakel

    oj vilken NICE tråd.. den önskar jag att den hade funnits när jag va drabbad..... nu har jag ett troll på 2 år efter min MOLA...

    det finns hopp brudar..

  • Anonym (skräpmola)

    Hej alla kämpande

    Kasa, förstår att det känns tufft när sambon inte vill kännas vid problemet. Det du utsätter din kropp för för att ni ska bli föräldrar har han ingen rätt att ta för givet. Jag hoppas ni löser detta. Dum fråga, du har säkert tänkt på det, men har du hört med din vårdcentral om du kan få hjälp via dem? (med psykolog alltså). Just nu låter det som att du är så pass nere att du behöver en psykolog som kan hjälpa dig att reda i hela din livssituation o inte bara en kurator.

    Här är det tyvärr negativa besked också. Fick ett + i tisdags på BIM men igår och idag visar testen negativt. Inga tecken alls på att kroppen tänker sätta igång o göra sig av med det som startats dock så nu går jag här med svullen mage, ingen mens o inget startat missfall men med största sannolikhet ingen graviditet heller... Det verkar som att ägg o spermie möts, sätter igång processen men sen stannar det av. Är rädd för att nåt inte är som det ska. Önskar att det bara kunde utredas nu på en gång! Ovissheten tär.

    Lindah, jag instämmer med de andra. Stå på dig, var "jobbig", kräv din rätt.

    Vanna, gratulerar Glad, nu är du på g.

    Ludvigsmamma, vi kämpar vidare mot +

    Stor kram till er alla

  • Bumblebina

    Lindah6: Ja, jag har fått tre underbara barn efter min mola. Visst har oron legat och gnagt, så jag har "tjatat" mig till vul varje gång. Men ja, det finns hopp i eländet. Hoppas det är din tur snart. Kram.

  • Lindah6

    Kasa : Ja det är konstigt med mina äggledare men tycker att det här bevisar att läkaren på kvinnokliniken inte hade rätt. Jag kunde bli gravid. Men bara att det inte hade gått på 4 år. Tycker att den här väntatn är hemsk. Vill bara ha mitt charmtroll som är såååååå efterlängtad.

    Eftersom jag blev nollad nu i februari så behöver jag bara gå nu 1 gång i månaden men innan dess varann vecka å ibörjan gick jag 1 gång i veckan.

    Åhh herregud. Hur klarar du dej ? Har du mkt stöd som står vid din sida ? Jag hoppas verkligen att du kommer klara av detta och att du får ett frisk barn....och att allt kommer att gå ivägen. Ibland är allt så orättvist. Finns som som knarkar och dricker m.m som inte ens vill ha barn som lyckas. Sen finns det dom som vi som bara LÄNGTAR av hela vårt hjärta och kämpar dag efter dag efter ett kärleks barn. Förstår att det känns hopplöst för dej. Vad ska du nu sysselsätta dej med fram till Maj utan att räkna ner dagarna ? Jag har precis tagit 3 veckors semster (första dagen idag ) för att bara ta hand om mig själv och hundarna. Vi ska mysa och bara tänka på oss själva. Jag behöver det efter denna jävla tid jag har haft.
    Stooor Kram till dej

    SuperMajjsan: Ja precis. Ska göra där. I januari så hörde örebro av sig till mej och sa att jag fick gå före i kön för att göra där... men dock så hade jag molan då PLUS att dom inte viste att jag hade blivit gravid helt själv. Det va garatin som gjorde att jag fick gå före men nu får jag vänta till september för då jag varit i kö 1 år som alla andra.

    Jag hoppas jag oxå får en bra läkare. Men snart har jag tid för en bra gyn i sthlm så då ska jag prata med honom om vad han tycker jag ska göra. Han arbetar med IVF så då har TUSEN frågor =)

    Bumblebina: ÅHH tack kära du. vad härligt med 3 kärleks barn.. =) ÅHH =) vilken lycka efter en sån här skit MOLA =/ Blä. Vilken sort hade du ? kram

Svar på tråden Mola/Druvbörd