Mola/Druvbörd

Supermajsa; det blev inget denna gången.. Var dum nog att testa på födelsedagen (tänker att det kunde blivigt den allra bästa födelsedags presenten) men det blev ett minus. Testade igen några dar senare för säkerhets skull.

Skräpmola, jag gick hos en psykolog efter molan, och några gånger i höstas, kanske var 3'e vecka. De sissta gångerna hade vi bara telefon kontakt, han tyckte jag var "frisk", medans jag sa att jag inte kände mig tillbaka riktigt ännu. Han skulle ringa igen, men gjorde aldrig det. Förtroendet brast lite där, så jag kommer nog inte ringa dem igen. Jag mådde ju mycket bättre eftersom väntan äntligen var över från molan, men nu efter 3 misslyckade IVF försök är det ju nya "mörker" som drar om man säger då... Kuratorn gav inte så mycket tyvärr.

Lindah, just har jag dragit mig undan lite. Alla mina närmaste har ju familj, småbarn som pratet gärna centreras kring. 3 av mina bästa vänner (alla har fått minst 1 barn under den tid vi kämpat, en 2)  ska dessutom gifta sig tillsammans i sommar, så jag känner att jag står lite utanför deras liv just nu. Jag o sambon har brutit vår förloning, fick vänta så länge eftersom vi ville skaffa barn först, och nu har sorgen tagit över vår relation o vad som händer m oss vet vi inte. Vill inte gifta mig under behandling, eller gravid, och vill inte sjkuta upp ivf fösöken ytterligare heller. Hela livet är liksom på vänt. Vill lägga ner min verksamhet, men kan inte söka nytt jobb just, är borta en del pga alla läkarbesök, samt att jag inte mår så bra. svårt läge...

Men gumman. Tänk på att inget ska komma ivägen för dej å din sambo. Han vet juh exat vad ni går igenom och han ska stå där som det största stödet. Jag förstår att det tär eran realtion men låt det inte hända. Vet juh inte allt som händer mellan er, men ni måste vara ett stöd åt varandra.
Att man glider i från vänner för att dom har allt man kämpar för själv kan jag helt förstå.DEär med jobbet , det har jag exat likadant.

Jag trivs inte alls på jobbet men kan inte söka ett nytt heller eftersom det är så mkt läkarbesök som man har inbokat och som kommer att bli. Mer mer när IVF sätter igång oxå. Och kommer inte ha goda refernser från jobbet eftersom jag måste ta ledigt mkt. Men det får jag tänka på senare.

Jag tycker du ska hitta någon som du verkligen kan få prata ut med, oftast är det inte någon som står dej nära som är bäst då du kan uttrycka dej precis som du vill utan att tänka på att såra någon. Tänker på dej. Kram

Skräpmola- nej nej nej!!!! Jag tycker du ska ringa KK och be dem kolla upp dig pga de tidiga mf om du inte gjort det...vet att ibland kan de va lite svårflirtade men försök ibland har man tur att få prata med nån bra!!!

Kasa- Vad jag lider med dig!"!!! Ska det inte räcka med att ni ska ha svårt med att få barn, måste livet strula extra runt omkring??? Jag förstår om du tappade förtroendet för den där psykologen...men jag tror du verkligen behöver prata med nån...byt kurator eller psykolog...du har rätt till det...vet att det kan kännas jobbigt och att man inte orkar ta tag i att börja om från början med en ny person som man ska förklara hur man mår och varför!!!

Jag é iaf glad idag..ibland blir man tagen på allvar!!! Har varit hos en läkare idag som kollade med vul och tyckte  allt såg bra ut, men vill gå vidare och utreda ifall om jag verkligen har ägglossning då jag har så sparsamma blödningar eller om det kan va nåt annat som göra att bebis dröjer...så nu blir det äl test hela månaden för sen ett återbesök om en månad.

Kraaam på er alla medsystrar!!!

Jag ska till Sös på onsdag (började blöda i söndags), var där efter förra missfallet också o då sa läkaren att det egentligen krävs 3 missfall för att de ska börja utreda men att man ev kunde fundera på tidigare utredning om jag fick missfall igen eftersom jag dessutom har haft molan (tack för det liksom). Så, på onsdag ska jag försöka få dem att åtminstonde överväga att börja utreda. Nån som vill gissa om jag får träffa samma läkare...? Svaret är såklart nej, ytterliggare en ny förmåga som ska rota med ultraljudsstaven...

Om besöket på onsdag inte utmynnar i påbörjad utredning funderar jag på att ta tag i detta själv, t ex via Sophiahemmet eller Octaviakliniken.

Ludvigsmamma, vad skönt att du fått träffa en bra läkare!

Kasa, jag tycker Lindahs råd att prata med någon som inte står dig för nära men ändå kan lyssna låter som en jättebra ide. Vi kanske ska göra verklighet av att träffas med vår lilla grupp??

Skräpmola, tyvärr är det dessutom så att det bara räknas som missfall när man sett ett foster. Alla tidigar plus som blir till minus kallar man kemisk graviditet, och räknas ej som missfall.

Ludvigsmamma, vad skönt att få läsa om lite glädje. Det fnns ju mycket hjälp att få i din situation, både med att stimulera fram en ÄL, samt att bygga upp slemmhinna, så det kommer nog lösa sig.

Jag känner att ingen riktigt vet vad de ska göra med mig. Kuratorenrna som egentligen har bässt koll på den här problematiken verkar rädda för mig, vill gärna skicka vidare till psykolog. Psykologen/psykiater som jag varit hos verkar tycka att jag mår för bra... Men men... Jag är normalt en ganska positiv person, inte den som ger sig, men ust nu har jag en svacka. Orkar bara inte. Det går över...

Tack alla för att ni bryr er, det betyder mycket för mig ska ni veta!

Tjejer.. Hur mår ni idag ? Jag la mej ganska deppig igår och kände hur depritionen kom smygades fram men vakande som en sol stråle idag och fått mkt gjort här hemma. = ) Kan det vara solen som gav mej lite styrka ?
Nu inväntar jag bara tills nästa vecka då jag har tid hos Gyn för att prata om IVF.
Ville bara höra hur ni mår idag, har solen gett er lite glädje idag. kram till er alla

Hej allihopa!

Det var längesen jag skrev. Jag blev diagnostiserad partiell mola förra vintern och vill bara säga att jag haft stor nytta och glädje av det här forumet, när det konstigt nog finns så lite att läsa om detta.

Det känns nästan lite svårt att säga, men jag väntar nu äntligen mitt andra barn och allt verkar bra hittills. Har gått på specialistmödravård och fått extra ultraljud osv. Men gud så nojjiga vi har varit. Det är först nu som jag vågar tro att det ska bli något och att det ska gå bra men jag har fortfarande svårt att slappna av. Har också känt lite "now or never-panik" eftersom jag hunnit bli 40 år.

Jag får nästan dåligt samvete när jag tänker på alla er som kämpar och misströstar, jag vet ju hur det är. Men jag känner ändå att det är viktigt att tala om att det här helvetet faktiskt kan få ett lyckligt slut, så jag hoppas jag kan ingjuta lite hopp med detta!
När man genomlider en mola har man ju svårt att se att saker och ting nånsin kan bli normala igen. 

Jag lider med er alla och önskar jag kunde ge er alla en stor, varm kram.... Det här är så fruktansvärt orättvist att någon ska behöva gå igenom. Önskar er all styrka och lycka av hela mitt hjärta!

Cia

Nyss hemkommen från gyn känner jag mig totalt överkörd men ändå glad (solen kanske gör sitt till för mig också, vem vet).

Fick träffa en burdus, hårdhänt o totalt oempatisk läkare. Jag sa kanske 3 meningar totalt på 1 timme, resten av tiden bara gapade jag. Läkaren markerade tydligt att det var totat ointressant att lyssna på vad jag hade att säga, det var bara ned på britsen för undersökning o sen försvann läkaren för att konferera med överläkarn. Men, till denna läkares försvar så var handlingskraftig ett ord som passar. Läkaren hade redan en egen plan som gick ut på att vi självfallet ska börja utredas, framförallt för att vi nu försökt bli gravida under totalt 1 års tid i april. Så jag gick därifrån med en tid i april hos infertilitetsexperten o känner mig rätt nöjd ändå, det var ju det jag ville o jag behövde inte ens ta upp den frågan själv.

Hemma tidigt för en gångs skull, ville inte tillbaka till jobbet efter, så nu ska jag passa på o ta en promenad i solen o smälta dagens upplevelse.

Kram till er alla

Hej alla toppen tjejer!!!!

Skräpmola- Så jobbigt med såna läkare men vad skönt att ni fått tid till inferlitetsexperten!!!!

Kasa- Vet av erfarenhet att vi som é väldigt införstådda med varför vi mår som vi gör och kan förmedla det kan uppfattas som att må för bra för att gå hos psykolog...så stå på dig vännen, du har rätt till att få hjälp!!!!!

Lindah6- Vad härligt att du haft en bra dag!!! Fler såna vill vi ha!!!

Cia03- GRATTIS åh vad underbart!!! Blir alltid lika glad och får gåshud när nån fd. mola äntligen har en liten bebis i magen!!!!!

Känner mig idag väldigt stark och é så glad och tacksam för alla tankar från er!!!

Kraaam i massor till er alla!!!

Ps...Tycker också vi ska försöka få till en träff....

Hej allihop.
skräpmola, vad skönt att de ska utreda. Fick du inte ens reda på vad läkaren såg på VUL? Efter all denna tid m IVF har jag förstått att det finns väldigt mycket att göra innan man går till IVF. Vissa läkare verkar dock inte göra alla undersökningarna. Jag mins inte ens vad för prover man tog på mig, men till slut visade det ju sig vara spermierna. Om du vill har jag ganska mycket info om saker de bör kolla innan man tar till IVF, det är en smärtsam process och jag skulle inte rekomender det till någon om man kan med andra medel få hjälp.

Jag hade ett långt samtal m min kontakt på huddinge i tisdags, och vi ska försöka m ett sista fruset återförande i v 13. Får se om det blir av, mycket som ska funka innan vi är i mål. Just nu håller de på med omstruktureringar på huddinge, och köerna är längre än någonsin. Det är redan fullt fram till slutet av maj för behandling (alltså m sprutor o äggplock), och jag får inte planeras in för ny behandling förrän vi tömt frysen. När vi vet vad som sker m detta sistar frusna ägg kommer det m 99% säkerhet vara fullt fram till sommaruppehållet. ska vi vänta till i höst har jag hållit på i 2 år m IVF, gränser för man som är tillåtet enigt landstinget är 11/2 år (just för att det är så tärnade på pateinterna). Tydligen tas det ingen hänsyn till mig i detta fall.

Cia, grattis! Härligt att höra.