Juni, det tror jag säkert! Fast jag tror också, att eftersom de är släkt med sin far, så kan vad som helst inträffa efter att de har somnat, utan att de vaknar. Det är själv till-ro-kommandet som verkar vara kruxet.
Jätteintressant, Mrs Fisk! Jag tror jag har sett det också, men det var ett tag sedan.
Tack för input, gbg30. Nu är ju G bara 10 månader, så det där med att krypa ner hos brorsan är inte aktuellt riktigt än. Tvärtom händer däremot. A brukar krypa ner till lillebror när han vaknar, och om A händelsevis skulle sova middag hemma, brukar jag väcka honom genom att stoppa ner G till honom. Då vaknar han nämligen glad, istället för sur!
Vi har väl samma målsättning som ni med att de delar rum, det vore väldigt bra om vi slapp ägna oss åt läggning båda två mellan 19 och 22, som det ibland är nu. Vi får väl kämpa på lite till och hoppas att det släpper!
Lady W, nu inser jag att det lät som en enorm syskonskara! Vi är faktiskt "bara" fyra, men väldigt utspridda. Först kom de två helt väntade, normala barnen med två år emellan. Sen kom ett antal missfall, innan min yngsta storasyster föddes efter nio år. Sedan tog det ytterligare elva år innan jag föddes, även här med några missfall emellan. Jag är alltså sladdisen med stort S, och inte alls planerad.
Ibland tänker jag på hur mycket lättare det hade varit för min mamma om det hade funnits en 30+-tråd på hennes tid! Min mamma är jätterar, men rätt obekväm socialt, så jag tror inte hon hade någon att prata med om detta.
Malinkatarina, vad bra att det funkar så fint! Vi har så små rum, så sängarna måste stå i vinkel och det blir omöjligt att göra så de inte ser varandra. Vi provar igen i kväll, så får vi se om det går bättre när vi är "full bemanning".
Vi har nog tvärtom - morgonmöte vid frukosten: idag gäller detta. Sedan har vi veckopåminnelser på söndagen: "och på torsdag har du sagt att du är hemma och att du ska till Sthlm på fredagen, stämmer det fortfarande?"
Våra söndagsgenomgånger sammanfaller med matplaneringen, det är ju då man kommer på sånt som "jamen jag är ju inte hemma på onsdag, då är det ju onödigt att göra fläsklägg? Du kan väl steka pannkaka med barnen?"
Vi har, har jag upptäckt, en outtalad ordning för vem som lagar vad. Vissa rätter är mina, andra är makens. Så det påverkas i planeringen om någon av oss är upptagen på annat håll.
Mrs Fisk, jag hade det också mycket tidigt denna gång. Jag minns att jag hade sammandragningar på ultraljudet till KUB, som väl var i vecka 14. Men jag håller med Persefone, kolla så det inte är uvi eller gbs.
Mrs F, ja det kan man!
Juni, jag vet inte så bra, för jag har bara kommit till 86 med A än så länge, men några danska märken har i 92. Katvig och,Ida T. Kanske fler, men dessa vet jag. Fast Katvig är så smala, så det är nog inget för N... As gamla Katvig har jag sålt, för G kommer aldrig att komma i dem!
Norrland, stackare! Kan ni bo i huset? Hoppas verkligen att ni hittar kvittot! (Hyreslgh är toppen!)
Fio, har ingen aning. A har aldrig varit på kalas. Men nu kände jag pressen att kanske ha kompiskalas för A...
I dag har vi flyttat G till eget rum. Lite provisoriskt, för hans del spelar det ju ingen roll ännu, han bara somnar lättare om han får vara ifred.
A däremot har pendlat mellan "struntar faktiskt i honom nu", "varför ska G sova där?" och "jag vill att G ska komma". Fast när jag frågade om han ville komma och säga godnatt till G, blev det blankt nej på det.
Vi får se ett par dagar hur det går. A säger att han vill vara ifred i sitt rum, men jag har en känsla av att han inte alls vill det.
Det är märkligt hur olika de är, de där två. A har aldrig ätit, G äter allt så fort han kommer i närheten av det. Kvällens facit: A: två pannkakor, G: två pannkakor.
A tar en timma att söva, det har det alltid gjort. Det ska drickas vatten 18 gånger, kuddar bytas, gosedjur flyttas, sagor berättas.
G somnar någonstans under Sov du lilla vide och Fattig bonddräng. Den senare är ju ganska lång, men jag kommer just nu bara ihåg de två första verserna, så det brukar bli dem och en vers nynnad för säkerhets skull.
Persefone, du har säkert rätt! G är ju alltid med, han är alltid intresserad av vad som händer och han är van att han ibland får klara sig själv när A kräver olika sorters insatser. Så han har inga som helst problem med att vara ensam en stund och leka. A vill alltid ha sällskap.
Det ska bli intressant hur det påverkar den här flytten. Undrar var de kommer leka?