30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Hej på er! Nu har jag varit frånvarande i tråden så länge så det börjar bli svårt att veta vad man ska börja kommentera eller inte....
Jag nöjer mig med att berätta om mig själv : Idag har jag varit inne på sin första orolighetskoll på förlossningen. Det var väl inte helt oväntat att det skulle komma en sådan någon gång, men jag trodde nog att det skulle dröja lite till. Jag fick för mig att det var för lugnt i magen och när jag väl kände sparkar så kunde jag inte riktigt tro på dem utan trodde att jag kände för att jag så gärna ville känna. Sakta men säkert har oron krupit längre och längre in i kroppen och till slut kunde jag inte tänka en enda vettig tanke. Jag visste inte vad som var vad och var helt säker på att lillebror dött eller höll på att dö i magen. Inte så konstigt med tanke på vår historia.

Av någon anledning har jag så otroligt svårt att be om hjälp till och med när hela min värld håller på att falla samman, men idag insåg jag att oron inte skulle gå att prata bort här hemma så till slut tog jag mig samman och ringde förlossningen. Den snälla barnmorskan som tog emot mitt samtal varken skrattade eller skällde på mig, hon var inte ens nonchalant eller otrevlig. Hon tog min oro på allvar och sa att jag var välkommen dit på kontroll, hon gav också olika anledningar till varför det kan vara lugnt i magen utan att det behöver betyda att något är fel. Tänk så enkelt det kan vara...

En timme senare hade jag hunnit både lyssna och titta på lillebror som lever och mår bra. Det låter nästan som en kliché men när jag väl fått lyssna på hjärtat så var det inga problem att känna sparkar. Konstigt. Enligt förlossningens rutiner fick jag även träffa en läkare som gjorde ett ultraljud och jag tror att jag kan börja slappna av lite nu. Jag hoppas det. Annars är jag välkommen tillbaka.

Hoppas ni andra mår bra!! Och att ni som är sjuka snart mår bättre. Kram!!

Minimalla: Bra gjort att du kontaktade förlossningen!! Och vad underbart att bli så bra bemött! Tänk att en lugn röst, bra information och bra bemötande kan göra så att ens oroliga tankar försvinner!

Själv är jag så nojjig inför NUPP på måndag och har mentalt förberett mig på att barnet i magen inte lever längre... Kompisen var med om det för några månader sen så nu är jag skitorolig. F-n att man aldrig kan slappna av

Minimalla - Det är ju inte det minsta konstigt att oron finns där så påtagligt. Jag blir så glad av att de tar så bra hand om er på förlossningen. Även om det är vad man kan förvänta sig eller begära med er historia, så är det kanske änså inte självklart att bemötandet blir så bra.
Stora kramar till dig, njut av sparkarna nu!

Minimalla - Jag blir alldeles tårögd av det du skriver. Både för att jag känner så med dig i din oro och för att jag blir så tacksam för att du fick precis det bemötande du behöver på förlossningen. Kram!

Sara - Bara för att jag skrev att det gick bra att ha R sittande i liggdelen har hon blivit alldeles livsfarlig att ha där. Så med andra ord är det ditt fel att hon nu måste sitta framåtvänd. Nä, då! Det blir nog bra. Angående jämförande av syskon (och särskilt tvillingar) tror jag att det är helt ofrånkomligt men jag tänker att det inte är några problem så länge man inte lägger till någon värdering. Jag tror inte att det barn som sitter/ålar/kryper/går/pratar tidigast automatiskt är det barn som kommer att gå längst i livet eller vad tror du?

 

Lena - Usch, vad jobbigt med oron. Jag förstår dig men försök att fokusera på att det är oerhört oerhört ovanligt det som hände din kompis.

är det någon av er som har barn på en förskola med pedagogik Emilia Reggio ?

rebmetpes: brorsans tjej går på reggio eliliadagis. De är jättenöjda både föräldrar och barn! De utgår från barnens frågor och ideer i mycket av det de gör. Har inte varit och hälsat på eftersom de bor två timmar bort men jag her enbart hört bra om sådana dagis.

Lena: tråkigt att du oroar dig... känner igen mig! Tur att tiden går hyfsat fort och att du får se ditt lilla gryn nästa vecka.

minimalla: låter härligt med det goa bemötandet. låter som precis vad du behövde.

Ego: det gick fint hos bm. bt hade gått ner från 160/95 till 145/85 Vilket är jätteskönt! äggvitan var den samma som innan. Dessutom är huvudvärken borta. Så Juni, du får inte låna något tryck idag....

Ela: Tack, ska bli skönt när måndagen är över...

aigee: Jag var tydligen lika orolig förra gången enligt maken. Men det verkar jag ha förträngt
Vad skönt att bt var bättre!! Hoppas det håller sig så!!

Ska nog gå och lägga mig nu, ska ju upp tidigt och åka tåg *gäspar*. Sov gott!

juni: Hoppas du är helt frisk nu.
Hm... ja, jag tror nog det vore  bättre för ryggen att gå nära vagnen i uppförsbackarna, själv går jag nog en meter bakom den när jag ska transportera alla tre barnen uppför enda backen till dagis... Ser säkert festligt ut, men som sagt känns det kört att komma nära i uppförsbackar när man har en ståbräda ivägen och ekipaget väger bortåt... *räknar* 55 kg (eller 65 som det gjorde med liggdelarna på).

M73: Ja, det blir tyvärr lätt att man jämför. Även killarna som kollektiv med sin storasyster, som var tidigare med allt än de är. Och så är det ju en som är före den andre av de två grabbarna i allt hittills. Utom att få första tänderna.

Assar: Klart killen kommer börja snacka i juni!

Siggan: Hm... tror du det blir svårt att krympa bort all extrahud till Beach 2010? Kanske ska sätta målet på 2020 istället?
Förresten, var det du som nämnde det där med rätt BH:ar för ngt tag sedan (minnet är inte det bästa...)? Oavsett, jag har idag införskaffat två nya BHar i min nygamla storlek. Tyvärr A-kupa, men jag får nog säga att de ser snyggare ut än mina halvtomma B-kupor. Dessutom fastnade jag för HMs storleksguide, som tydligt påpekade att kuporna i 75A är lika stora som i 70B. Alltså har jag egentligen en B-kupa fortfarande.
Funderar på vad jag ska göra med alla gamla större BHar. Är det ngn vits att spara dem eller kommer de bara ge dålig energi a'la tankarna i Feng Shui (stavning?)? Kanske bättre att hutta (kasta) dem och unna sig nya om man välsignas med generösare behag?

Siggan & Emsters mamma: Det känns skönt att mina pojkar har sällskap i klubben med inte så motoriskt tidiga barn. Tack för att ni skriver om det!

Emsters mamma: Hoppas ni hittat en syskonvagn som passar era behov, ekonomiska ramar och fysiska utrymmen (bil, hus/lägenhet osv).

Minimalla: Även jag blev starkt berörd av din oro och bemötandet du fick på förlossningen för att hantera den. Härligt att de tar så väl hand om dig.
Apropå det där med att känna rörelser efter UL så kände jag första rörelserna från J dagen efter vårt RUL. Eller tja, det var väl då jag tillät mig att känna att det var hon och inte magen som kurrade...

Lena: Försök slå undan alla negativa tankar... Men jag vet att det är svårt. Och så krävs det tjugo solskenshistorier som kompensation för varje tragedihistoria man får höra talas om...

Ela: Förlåt! Vilken skarp tjej du har som måste kunnat läsa det jag skrev. Du får sluta ha henne i knät när du läser här i tråden så hon inte får fler dumma idéer för sig!
Självklart har du rätt i att försprång vid 9 månaders ålder inte påverkar hela livets framgångar sen. Men just nu ÄR det en som är före motoriskt sett. Däremot har lille G en soligare mentalitet som på sikt känns som en större fördel än att kunna sitta stadigt.

Reb: Är inte alls insatt i Reggio Emilia-pedagogiken. Jag kan förstå din skepsis inför att allt är så annorlunda mot nuvarande förskolan, men tycker nog att det låter ganska bra enligt din beskrivning. Dockorna har hon ju hemma och hon kommer säkert hitta andra sysselsättningar på nya dagiset som passar henne. Skulle hon mot förmodan INTE göra det så kan ni väl ställa henne i omplaceringskö?

aigee: Skönt att bt är bra och huvudvärken borta!

Ego: Här var vi på nytt BOEL-test med G idag, han blev ju inte godkänd förra gången då han inte reagerade på pinglorna vid vänsterörat. Det gjorde han inte idag heller. Sambon var den som var inne med honom och han sa att det var så himla tydligt att han inte alls hörde denna gången heller. På högerörat reagerar han direkt och på vänstra inte det minsta. Precis som förra gången.
I ärlighetens namn är vi nog inte så oroliga då vi vet att han hör (på högra örat då... ) men visst önskar vi att han har bra hörsel även på vänster. Remiss går direkt till Öron-näsa-hals så vi får väl komma dit inom ett par veckor. Min frisör (jepp, har varit och vårstädat kalufsen) sa att hennes son hade varit med om ngt liknande när han var 1 år. Han hade haft vatten i/bakom (?) båda öronen och inte "pratat" (=babblat) alls. Sedan tog de bort vätskan och orden bara forsade ur honom. När de har vätska gillar de inte att prata då det ekar i deras eget huvud (som när man pratar under vatten själv). Får hoppas att det är ngt som är lätt åtgärdat även för vår lille plutt.

aigee: Skönt att din värden blivit så pass mycket bättre!

Sara: Jobbigt med BOEL testet, förstår att ni blir oroliga men vi får verkligen hoppas att det bara är vatten eller något annat lätt åtgärdat. KRAM till dig!

Syskonvagns expeditionen gick ganska bra igår. Har gjort ett excel ark med alla parametrar för att kunna jämföra enkelare och diskuterat med sambon. Det lutar trots allt åt en P&T av något slag. Resonerar så att vi har kvar vår nuvarande singelvagn så att är man ute med båda barnen så tar man P&T om man är ensam, annars tar man varsin vagn så kan lill*n åka bakåtvänt så länge vi vill.

Någon som vet om man kan ställa sig i dagiskö i en annan kommun än där man bor? Vi planerar ju att flytta så snart vår lägenhet rä renoverad och går att sälja. Det kommer blir till hösten och det är då Emma ska in på dagis också. Står ju i kö nu men det är ju till där vi bott hittills på södra sidan stan, nu tänker vi flytta till norra sidan så det vore ju bra om man kunde ställa sig i kö där redan nu. Usch, ser framför mig en kaosartad  (men samtidigt härlig) höst med flytt, barnafödande och dagisstrul.

Mini: skönt att allt var väl med bebisen och att du blev bra bemött!!1

Att jämföra barnen är oundvikligt, men vi försöker att inte lägga värderingar i det, bara konstatera att de är olika!