30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Barba: Nej, vad tråkigt! Klart du kommer tillbaka snart, du är ju en fertil kvinna! Sköt om dig!  *kramar om*

Barbabra: Nej, vad tråkigt . Fortsätter att hålla tummarna ett tag till, men om du själv känner att "det är kört" så är det nog tyvärr så.

ego: Vi har haft en jättejobbig natt i natt. Nätterna innan har varit ganska jobbiga med många uppvak för att stoppa i napp på Lucas och gå och "kissa" Gabriel, men de har iaf somnat om fort då. I natt vaknade Lucas klockan två och kom inte till ro igen. Så fort jag lagt honom ner och lagt mig själv i sängen så satte an sig upp igen. Jag tog över honom i vår säng, och där somnade han faktiskt, men han vaknade så fort maken - som brukar ligga still som en dö sill och sova men naturligtvis just då började snurra som en karusell istället - rörde på sig. Han var inte ledsen eller upprörd - så länge han fick ligga i vår säng och nästan tränga ut mig på golvet - men somnade inte ordentligt. Strax innen tre gick jag och gjorde en välling (trots massiv ätning hela kvällen igår) och han somnade direkt. Men jag somnade inte om så lätt, och det kändes som att jag precis somnat när Gabriel vaknade halv fem. Vi hade glömt att dra ner rullgardinen i hans rum, så han vaknade av att ljuset kom in genom persiennerna. Gabriel hade bestämt sig för att det var morgon, och blev rosenrasande på mig som vägrade väcka maken (fast han var ju redan vaken eg. med tanke på hur Gabriel skrek) och vägrade gå ner på nedervåningen med honom för att leka. Så här i efterhand skulle jag väl ha låtit honom gå ner och satt på en film så att jag kunde ligga och småsova i soffan, men ja gär ganska envis och obstinat klockan halv fem på natten. Halv sex ville G ha en välling, och klockan sex gick jag och väckte maken. Då hade G varit någorlunda lugn i en timme iaf. Fick gå och lägga mig och lyckades somna om med Lucas liggandes roterandes i sin säng till strax innan sju. Sedan jag gått upp, satt Lucas på pottan (han kissar oftast ingenting i nattblöjan, utan väntar till pottbesöket på morgonen) och gett honom en välling (med Gabriel studsandes kring benen på mig) fick jag gå och lägga mig igen och sov till strax innan nio.
Nu sovar Lucas, och mkaen och Gabriel är på en biltur till bilförsäljaren (den två år gamla bilen har färgsläpp på bakluckan) och glasverkstaden (stenskott mitt i siktfältet), och jag sitter som synes här, fast jag borde hänga tvätt.

Milla: Puh, vilken natt! Hoppas verkligen ni får sova bra i natt istället och är utvilade och fräscha imorgon igen och att G inser att morgonen inte börjar 04.30

Har precis pratat av mig med en kollega om makens och mina problem. Han (kollegan) är så himla bra att prata med men nu blev jag så trött och tom. Hade nog lyckats förtränga en del igen.

Nåväl, nu är det helg snart iaf och bara 5 dagar kvar att jobba innan jag går på semester igen. Tjoflöjt!

Lena: Skönt att få prata ut med någon, skönt med bra kollega!

Milla: Sunknatt

Barba: Åh nej vad tråkigt om det är såsom du befarar... Jag vill ändå hålla en tumme för att det INTE är MF utan bara en "vanlig" blödning som många här verkar ha under sina graviditeter. Jag har själv varit förskonad sådana, bortsett från spottings vid BIM andra gången.

Lena: Vad skönt att du har en klok och bra person i din närhet som du kan prata ut med. Förstår att du blev mentalt trött efter den sortens mentala urladdning som det blir. Om/när du vill/orkar så uppdatera gärna oss här hur det går. Vi är många som är måna om dig och vill att du ska må bra. :-P

Rooibos: Det är nog möjligt att vi hann ses en kort vända i arbetar tråden...? Eller så minns du mig pga min förmåga att dröja mig kvar i "gamla" trådar som jag ägnade mig åt förut. Numera fokuserar jag sedan ngt år på de 30+trådarna som är mest aktuella för min familjesituation. Således brydde jag aldrig mig om fått-tråden under sönernas första levnadsår.

Apropå det. Os och Gs första år har gått! HUR gick det till? Hann inte med riktigt känns det som i efterhand.
För vid kl. 12 idag var det faktiskt ett år sedan mina gossar plockades ut. Faktiskt blev inte dagen så sentimental som jag trodde, men det beror nog mest på att det var fullt upp hela tiden. Värmen gjorde att de sov en stor del av eftermiddagen men framåt 16 var de pigga och plaskade glatt i uppblåsbara lilla poolen, åt sedan kvällsmat och öppnade paketen - med stor assistans av storasyster J som var väldigt nyfiken på vad de innehöll. O och G verkade, som väntat, länge föredra papprena och snörena - innan ett par roliga träleksaker kom fram ur varsitt paket och lockade till många ivriga skratt.
Tyvärr var dagen mer händelserik än brukligt och som vanligt resulterade en sådan dag i övertrötta och svårsövda småpojkar. Nåväl, de knoppade in till slut för ngn halvtimme sedan. Får se om de bjuder på sovmorgon imorgon.

Milla: Eländig natt ni hade... Hoppas det dröjer länge tills nästa inträffar - för tyvärr får man väl inse att de tillhör det man får vara beredd på ett tag till.

  Grattis till killarna Sara! Såklart pappren är bäst när man fyller ett år!   

Hahaha, tänkte inte på att hela verälden inte visste att jag är gravid. Skrev på FB att jag ville ha tips på alkoholfritt rosévin, första kommentaren var "Är du gravid?" Så nu vet några till som jag inte tänkt på att berätta för/ inte träffar så ofta

lena: Håller med Sara om att vi gärna hör hur det gör för dig/er om du orkar/vill berätta...

Dricker Strawberry Daquiri idag igen, visst är det bra med järn när man är gravid ?

Barb - Stor kram!

Sara - Grattis till ettåringarna! Låter som en härlig eftermiddag!

Ego: Jag känner mig lite orolig. Går in i vecka 19 nu i helgen men tycker inte att jag känner av bebisen. Har känt NÅGOT ibland men är inte alls säker på att det är bebis (man tycker ju att man borde vara expert så här tredje vändan men icke...). RUL på måndag och jag är riktigt nervös.

juni: Tack!
Ja, jag noterade de nyfikna frågorna apropå din FB-status!
Det är skitbra med mkt jordgubbar! Eh, jag menar järn! Drick o njut!

Ela: Usch då. Förstår att det känns olustigt och oroande. Har du känt av bebisen mkt tidigare då? Jag menar regelbundet, varje dag? För det är ju vanligt att INTE känna så mkt i vecka 19 - vilket jag vet att du vet. Det är ju det där med förnuft och känsla som rimmar så illa när det handlar om graviditeter och barn...
Själv har jag alltid känt först efter RUL (eller tillåtit mig att våga känna ngt?). Men trots det har jag varit allmänt skärrad och oroad inför mina RUL. Så jag förstår absolut att du är nervös - även om jag inte tror att det finns ngn anledning för dig att vara det. :-P