30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

*tittar-förbi* Är mycket just nu med jobb, plugg, sambon som fyllt år etc etc etc. Kanske blir mer med om ett tag. Trött. *gääääääääsp*

Hej på er och varmt välkomna tillbara ni som har pausat ett tag!

Ninni: Skönt att slippa stresssexet och stort lycka till med inseminationen! Kom och gå som du vill här.

Jemema: Känner verkligen med dig. Bra att du skriver precis hur du känner, det är ju det vi är till för - att vara en ventil och förhoppningsvis ett stöd. Kram vännen

Bettan och Cali: Vinkvink till er också!

Nu måste jag swischa vidare. Kram alla!

Hej igen,

Har haft lite paus och hälsat på familjen. Skönt att bli lite omhändertagen och distraherad ett tag.

Ninna, precis som Liss säger så skönt att slippa stressen. Det kan vara en aning påfrestande ibland.

Hoppas på att sommaren ska komma och att den ska föra med sig lite positiva vibbar till oss alla, det kan vi nog behöva.

min kropp går på speed, en vecka efter mf-blödningen slutat hade jag ÄL och min kropp är ett hormonmonster. Skit ömma bröst, finnar och ett j-lva humör...tack!
Jag väntar på att jag ska få tala med läkaren nästa veckan om vad vi gör nu. Kanske kan jag äntligen få något utskrivet vare sig mina prover visar ngt eller ej. Har läst ett antal vetenskapliga artiklar nu och har mer kött på benen.

Kramar till er alla

Kul att se att så många av er kommit tillbaka efter era pauser. Tråden får inte dö ut.

Bettan: Tror inte det finns någon senare templista.

Ninni: Lycka till med insemination

Mojutten: Fy, låter inte kul med hormonmonster. Hoppas ni får någon vettig behandlingsplan nu.

Efter att ha lyckats hålla humöret någotsånär uppe och iallafall haft lite framtidstro har jag nu kraschlandat igen. Igår råkade jag befinna mig bland några (som alla tio hade barn) och det enda som samtalades om var graviditeter (eftersom en var gravid) och bebisar (två har just fått) och planer på att skaffa barn nr 3. Jag satt i ett hörn och var en millimeter från att brista ut i storgråt. Jag orkar verkligen inte längre. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag kan inte leva bland andra människor längre. Jag påminns om min barnlöshet 24 timmar om dygnet, varje minut och sekund.
Jag är så ledsen.

Åhhh Cali, jag är så ledsen! Hinner inte skriva mer nu, men vill bara skicka en stor kram! Skriver mer i morgon. Kram!

Cali: Känner igen mig SÅ väl. Det här är verkligen ett rent helvete.
*kramar-om*

Tack för att ni finns Ninni och Bettan. Det värmer att höra er - jag vet ingen annan som kan sätta sig in i min situation. Känner mig så otroligt ensam.

Önskar er allt det bästa. Kram.

Cali, jag känner precis som du Stannar hellre hemma för att inte riskera att hamna i en sån situation. Ska på fest ikväll och stålsätter mig, det är jämt nån höggravid som sätter sig bredvid. När de dessutom börjar beklaga sig får jag panik!! De vet inte hur lyckligt lottade de är. Sänder stora kramar till dig!