30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

Förlåt Cali, ser att jag skrev fel namn, menade Cat.

Stort grattis

Tack så mkt!

Att det ska vara så svårt att låta sig själv njuta! Jag är verkligen glad..  Men..jag kan inte låta bli att kolla toapappret hela tiden! Måste lära mig njuta!
Allt ska gå bra..allt ska gå bra..

Jösses vilken plusvåg det är i tråden! Stort Grattis Monchichi, Mojutten och Cat. Hoppas att allt kommer att gå bra för er!

PP: Vad härligt att allt så bra ut vid ditt UL!

Stort tack för att alla grattis efter att vi fick se att lilla pyret levde vid VUL i fredags. Det var en så otroligt härlig känsla och så stor lättnad. Så i måndagskväll fick jag en till blödníng och bröt ihop totalt. Lite större än förra gången men ändå inte att betrakta som stor. Den höll på i någon timme och det kom färskt rött blod. Ringde gynakuten/vårdguiden och de sa att jag bara skulle ta det lugnt och avvakta. Kontaktat min läkare som sa samma sak så jag väntar spänt till den 18:e.
Jag har mått lite dåligt igår och idag och då tänker jag att det måste vara positivt för varför skulle jag må dåligt om det var över?
Kollar nervöst på toapappret varje gång och jag får fortfarande lite rosabruna flytningar men inget mer blod *peppar, peppar*. Usch så nervöst det är men det känns ändå som att hoppet lever.

SanneS: Jobbigt med blödningar, man blir så orolig varje gång det händer. Men om man bara ser till oss här inne så har många haft blödningar även nu under våra hittills lyckade graviditeter. Håller tummarna att det bara är en ofarlig slemhinneblödning. Enligt min läkare är det jättevanligt att man har blödningar under graviditeten. men med våra bakgrunder så förknippar vi blödning med mf. Vid mina ma:n har jag bara haft bruna blödningar, aldrig röda. Så om det inte ökat så är det nog inget mf. Håller som sagt tummarna. Kram.

Icka: Tack så mycket. När vi träffade läkaren i fredags och gjorde VUL så berättade jag om min tidigare lilla blödning och han ritade upp hur livmodertappen ser ut och att det är väldigt vanligt att man blöder i tidig graviditet och förklarade noga varför det så lätt händer och att det inte innebär någon fara för fostret som ligger skyddad av en tjock slemhinna och inte påverkas av en blödning från livmodertappen. Allt det där är som bortblåst när det kommer en ny blödning. Även om jag hört och läst hundra gånger att det kan vara helt normlat så jag har ju bara mina egna erfarenheter som inneburit missfall. Tack för att du håller tummarna och påminner mig om att ni andra haft blödningar som INTE inneburit mf. Jag försöker trumma in budskapet. Kram!

Sanne..
Så eländigt att du ska få en blödning igen! Som det redan skrivits här och som du redan vet så är det ju oerhört vanligt med blödningar. Men vi här inne har ju tyvärr varit med om så mkt mera än vissa andra när det gäller den saken..

Som du säger så låter det ju väldigt "bra" att du fortfarande mår dåligt, det är ett gott tecken. Och det verkar ju även som att blödningen avtar.. Men hade det varit jag hade jag tjatat till mig en tidigare tid till vul. Man mår ju inte bra av all oro i kroppen heller..

Jag hoppas innerligt och håller mina tummar på att allt är okey (vilket jag tror)!!

NU kommer en udda fråga till er alla...

Har ni fått sämre tänder efter era missfall??

Jag  brukar gå till tandläkaren med 2år mellanrum...har då haft två-tre hål som max.
Denna gång hade jag fem! hål och hon sa att det var en massa små på gång(som kan läka).
Jag har aldrig varit en supertandborstare...men jag har definitivt inte varit sämre under mina graviditeter eller mf.
Jag har frågat en tandsköterska och en lärare på tandsköterskeutb. om detta...båda säger att man inte får sämre tänder av att vara gravid, utan hellre att man äter oftare och inte orkar sköta dem så bra...

Men..jag tror verkligen att detta beror på att min kropp har varit utsliten ..den har hoppat runt i hormonbalansen och mått kass till och från. Varför skulle inte tänderna känna av detta!?!
Vad tror ni?

Tack så mycket Monchichi. En blödning är nog jobbig för alla gravid men vi i den här tråden är ju redan på helspänn och befarar mf hela tiden så när man väl få en blödning... usch det är verkligen inte roligt.
Jag funderade på att tjata mig till ett VUL, ringa runt till alla tänkbara ställen eller sätta mig på gynakuten i flera timmar och vänta men så kände jag att "det som sker, sker". Jag kan ju ändå inte påverka det. Jag tar det lungt och väntar. Man blir ju ändå bara lugnad för stunden, dagen efter kommer jag säkert att vara orolig igen.

Jag har inte märkt någon skilland på mina tänder efter mina missfall. Inte hört om någon annan som gjort den kopplingen tidigare. Ingen aning om det kan finnas något samband. Stress tror jag absolut kan påverka kroppen men om det i sin tur skulle påverka ens saliv eller liknande har jag aldrig hört.

Jag har en fråga angående ryggvärk. Jag har plötsligt idag fått så ont i svanken. Har inte gjort nått särskilt som jag kan komma på. Har för mig att jag läst/hört nånstans att man kan få ont i nedre delen av ryggen när livmodern växer men jag vet inte om det kan inträffa så tidigt som i v.8? Nån som känt av värk i svanken under grav eller innan mf....?

Hur går det för dig Sanne?
Har ryggvärken försvunnit?

Jag kan tyvärr inte svara på din fråga angående den.. Det kan ju hända att det har med foglossning att göra..själv hade jag det redan i v7  förra gången..