30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

Maria: ja, ibland är det tungt. Skickar en stor kram till dig!

Jemema: nej, de vet inte det. Jag berättade för mina närmaste kollegor innan, men de jobbar inte nära mig mer just nu. Den personen jag skrev om innan, känner mig inte alls. Jag tror jag träffat henne typ 3 ggr. Ibland känner jag mig fixerad vid det här med barn, men det är tydligen inget i jämförelese med ens omgivning   Därtill, så har sådana som vet att vi kämpar frågat, vilket känns som "tacken" för att jag varit så ärlig. De borde ju fatta att jag skulle berätta om jag var gravid, eftersom jag varit ärlig med allt annat. Ähhh, nu ska jag sluta gnälla.
...och jepp, vi hänger med på semestern, Bettan! Har du börjat packa än, Jemema?

Skickar en hälsning till er allihopa!

I, BB, NN och J: Tack för era svar angående akupunktur. Det verkar ju onekligen som vissa har framgång med dessa metoder. Det är alltså ägglossningen som kommer igång? Om man har ägglossning, kan det ändå påverka befruktningsmöjligheterna? Eller påverkas kroppen på annat sätt?

Jag har ännu inte ägnat alltför mycket tid att läsa på varken konventionell eller alternativ medicin - ska vänta tills jag har gjort mina genetiska tester om två veckor. Förmodligen finns det massor av akupunkturställen här på amerikanska västkusten - frågan blir väl hur man ska hitta seriösa ställen...  

Örter - hur fungerar det? Är det någon speciell medicin som ska tas dagligen?

Maria - känner SÅ igen mig. Jag undviker barn och gravida så långt ögat når. Bröt tom ihop på sjukhuset när jag skulle på återbesök efter mitt missfall, alla lyckliga tjejer som satt där med sina magar och bebisar och dessutom var de med all säkerhet yngre än mig... Känns så hopplöst... Här i USA är ju kvinnorna i större utsträckning hemmafruar också, så deras liv kretsar enbart kring familj, vilket innebär att man blir ännu mer utanför som barnlös (och arbetande). För att inte tala om när folk (som man inte ens känner väl) frågar om man har barn, när man tänker skaffa barn och att "i din ålder hade vi två barn" osv. Aaaaaarrrrggggghhhh!!!! Nej, nu får jag sluta klaga, det blir ju inte bättre.

Hinner bara skriva: God morgon! Äntligen fredag!

Återkommer efter jobbet.

Maria..förstår dig fullständigt. Svackerna kommer och går hela tiden...har själv en liten sån nu.
 Och att sen bli påmind om sina missfall genom andras graviditeter gör det inte lättare. Jag har tre vänner som alla blev gravida samtidigt som mina graviditeter..skillnaden är att deras lyckades.. Jag är jätteglad för deras skull, men ibland dyker en bitterhet upp inom mig som jag har svårt att handskas med.
Tyvärr är även en av dessa kompisar  oförstående i hur det känns att ha svårt att få barn. Hon tittar på ett par kalsonger så är hon på smällen..har nu tre. Det jobbiga är att hon klagar på hur jobbigt det är med barn, blev sur på mig när vi inte var med på bröllopet deras (haft mitt tredje ma fem dagar innan)och nu frågar hon hela tiden om det "tagit sig igen". Vet inte hur jag ska orka handskas med henne längre..
Men det är tur man har andra vänner som man kan vända sig till!

Jemema: Åh, vad tråkigt. Förstår att du känner dig less och frustrerad på hela situationen. Men det behöver ju inte vara kört för den här gången än. Kram!

Ninni: Usch och fy för magsjukor och okänsliga personer! Kram till dig

Maria och Monchichi: Stor varm kram till er som är nere i svackor just nu.

Cali: Har aldrig provat akupunktur, så jag kan tyvärr inte svara på dina frågor. Men det kan ju aldrig skada att testa. Har hört flera både här inne och i "världen utanför" som tycker att det har varit toppen.

Bettan: Låter alldeles underbart med två veckors semester!

Sanne: Hur är det med dig nu? Tänker på dig. Kram

Ego: Ett svagt svagt plus på cb digital idag. Men det var riktigt svagt så vi vågar inte riktigt hoppas än. Är på BIM-2 tror jag, så det får bli nytt test i morgon eller på söndag. Har för säkerhets skull ringt gyn för att att få utskrivet fragmin och progesteron som de har lovat. Telefontid vid halv tio. Ni får gärna hålla tummarna, men inga grattis än är ni snälla. Vill vara säker på att det är + på riktigt först

Kram till er alla!

Liss: Men vad är det jag läser Gud vad roligt. Håller tummarna att det blir starkare i morgon.

Liss...Mina tummar blånar..håller dem hårt för dig!

Ego.. Jag som nyss svarade Bettan att jag inte vill börja med äl-temp och stickor..nu skulle jag nog banne mig ha gjort det iaf! Förstår mig inte på min kropp denna gång, jag som har varit så regelbunden på allt förr..

Nu kommer en liten dagbok..
*Dag 12 efter mens (28/2) så får jag typiskt älsekret, håller i sig i två dagar
*Dag 13 känner jag ett rejält hugg i sidan
*Dag 19 blir jag yr,ömmande bröst och har urtaskigt humör.(stackars sambo)
*Dag20 börjar den komma lite mol i magen och illamående.
*Dag 22 tillkommer även vit tjock lotionsflytning
*Dag23 (idag) har jag lotionsflytning, smått ömmande bröst, molvärk och äl-sekret!?!

Alla dessa symtom känner jag igen sen tidigare graviditeter..dock känner jag mig inte så gravid. Men OM jag nu skulle vara gravid...Vad var det då för äl-liknande flytning som kom idag!? Det var mkt och segt... Fattar inget alls?
Eller kan det bero på att akupunktören arbetade hårt med livmodern?

En annan fråga..jag hade bruna små blödningar tre dagar innan mens..vilken dag räknas som första mensdag,den med lite brunt eller den med mkt rött?

Liss: nej, men är det sant.... Jag håller tummar och tår så hårt jag kan och släpper inte förän jag fått en uppdatering Kram

Cali: låter jobbigt det där med könsrollerna i USA. Kan tänka mig att det är ännu mer tydligt att man inte har barn där... och folks kommentarer, kan de inte bara fatta att man kanske inte vill höra det. Blir så arg.

Monchichi: kram till dig som är nere. Din kompis låter lite mer än lovligt okänslig... Tror du att du kan prata med henne och be henne sluta med så dumma frågor?

Monchichi: oj, svåra frågor. Det där med flytningar är ju inte så konstigt, det kan man ha när man är gravid. Men, du är alltså på dag 23 nu, hur lång cykel brukar du ha/när beräknar du att få BIM? Vad det gäller det där med bruna flytningar, så skulle jag nog räkna dagen jag började blöda som dag 1.
Vet inte om det hjälpte alls. Berätta hur det går!

Sanne: håller med Liss, har faktiskt tänkt på dig och undrar hur du mår. Skriv när du orkar och vill!

NN..Tack så mkt!  Jag vet inte om det är lönt att ta upp det med henne.. Hon förstår helt enkelt inte hur det är att vara i de läge som vi många här inne är i. Hon är mer en person med temprament än med empati tyvärr. Tycker inte att det brode vara så svårt att förstå när ens vän har sorg! Jag känner att jag orkar inte lägga energi på henne..tyvärr leder det till att vi glider isär lite..

Angående min cykel.. Jag är en som brukar vara väldigt regelbunden, brukar ha en cykel på ca 28 dagar. Det är endast månaden efter ett missfall som det har blivit lite längre än så. Så om jag räknar från första riktiga mensdagen (som jag gjort) så har jag BIM den 24e.
De vita flytningarna hade jag vid mina sista graviditet..som lotion. Och symtom har jag alltid fått tidigt. Men jag tycker det är så underligt att jag idag även fick äl-sekret (eller vad det var).. Eller kan det ligga lagrat innuti en några dagar?
Jaja.det lär ju märkas inom några dagar hur det är. Blir lite knäpp på mig själv som känner efter så förbaskat i kroppen..minsta lilla signal så börjar man fundera åt alla håll. Symtomsökare nr1 här!