Vilka fysiska symtom på stress/ångest har ni haft ?

Jag får OFTA sånna ryck när man ska somna,skitobehagligt.Känns som man typ dör?Jag märker att jag får det oftast när jag haft muskelspänningar(som man ju ofta har när man har ångets)

Är det nån som upplevt värk i tungan?Sökte på det och fick upp kärlkramp...:(

Ja ofta ofta. Jag tror jag spänner mig och att minh tunga liksom trycks upp mot gomen. Ibland svullnar den till och med för att jag gör så! Och då tror jag såklart att jag fått en anafylaktisk chock...
Du skrev att du var rädd för att få psykos.. JAG MED!!
Det är nästan det värsta av alla symtom.. Det skrämmer mig oerhört och jag inbillar mig symtom som kommer vid psykos... Har gjort en psykosutredning för att jag vart så rädd fölr det och den visade att jag inte hade någon form utav psykossjukdom..men ändå är jag fortfarande rädd för det =(

Hej,

Första gången på familjeliv, kom in av en slump efter att ha googlat på diverse symptom som jag har haft de senaste 7 veckorna...
Jag fick plötsligt stickningar/domningar i händer fötter, muskelryckningar (sprätter liksom till i musklerna)på alla möjliga delar av kroppen, ont i vaden (som är öm man tar på den) ont på insidan av foten, stel i händer och en känsla av kraftlöshet. (Dock inte hela tiden utan det växlar). Musklerna spänner så fort jag går upp för trappan (har tidigare haft ganska bra kondition och tränat en del) och det känns som jag har träningsverk i hela kroppen. Ofta känns det som jag har sockerdricka i hela kroppen...
Jag har stel nacke och kan känna vissa punkter på kroppen som är ömma.
Jag har gått till sjukgymnast som tror att det är stress men trots behandling så hjälper det inte. Till saken hör att jag är grymt hypokondriskt, vid minsta konstig/annorlunda symtom så tror jag att det är cancer/ALS eller annan vidrig sjukdom. Jag får panikångest och det låser sig i kroppen och jag får jobbigt att andas. Åkte in akut till sjukhuset för en vecka sedan. Jag får högkostnadskort väldigt snabbt (!) då jag är så nojig och har dessutom sjuk dödsångest. Jag ska gå i terapi för detta samt antidepressivt. Men det jobbiga är att symtomen inte försvinner...De tog massa prover på mig som visade att allt var normalt men funderar på att gå till en neurolog, fast vågar inte egentligen.
BLÄÄÄÄ vad detta är jobbigt att inte veta vad det är för något...Känner ju igen mångas symtom på mina egna men tror alltid det värsta. 

Ja men se på sjutton, en till som jag då! Inte för att vara elak eller dryg på något sätt men du beskriver då exakt mig.. det enda som jag märker något är att träna, träna och åter träna!! Magnesium, omega3 och d-vitamin är åxå bra för kroppen. Jag ser till att promenera minst 40 minuter varje dag och speciellt de dagar jag mår skit. Dock inte de dagar jag flåsat på gymmet..
Det viktigaste är ju att hålla hjärnan sysselsatt med annat än att tänka på symptom, ångest och allt runt om. 

Jag kan ju tillägga att jag inte känner mig särskilt stressad men har ett grymt kontrollbehov som kanske avspeglar sig i stress!??!?!
Sedan kom jag på att jag vaknar upp på natten och armarna är bortdomnade....VAD BEROR DETTA PÅ?????????? Vill bara må som vanligt...

Åh vad skönt att se en till jämnlike Men hur får vi hjälp??
Har hört att Magnesium ska vara bra, kanske värt att prova????
Jag försöker komma ut varje dag men när jag var ute häromdagen så fick jag ta tågen hem för jag var sååå trött i kroppen...

Jag har hafy ångest/panikångest. Fick det till följd av mina svåra sömnproblem. Första gången blev jag livrädd, det svartnade för ögonen nästan helt och jag kände det som att kroppen hoppade utanför. Andra gånger jag fick panikångest så kände jag när det var på gång och då kändes det som att jag bara ville fly, men vart jag än skulle fly så fanns det ingen plats som kunde lindra min ångest. Svårt att förklara om man inte haft et själv. Smaken, lukten försvann också ibland. Med tiden lärde jag mig hantera mi ångst och förhindra den innan den han bryta ut

Mina domnar åxå bort på nätterna, har karpaltunnel syndrom i händerna och sen har jag fått inflammationer från nacken och käkarna pga att jag spänner mig hela tiden som går ut i händerna. fruktansvärt jobbigt!Helt klart värt att prova!
Jag försöker inse att det är bara jag som kan hjälpa mig.. Men med hjälp av kbt-terapi så jag får rätt verktyg att arbeta med.  Försök börja med vitaminer och sen kortare promenader till att börja med, 10-20 min, bara för att få upp lite energi i kroppen.

 

Ska köpa Magnesium idag! Har sovit skit inatt, det strålar från nacken på vänster sida, ner i armen och från rumpan ner i benet...Ska på akupunktur senare idag också så kanske kan det underlätta!??!!?
Just nu känns det som om jag kommer ha livslångt ont, det tar upp hela min vakna tid och jag tänker inte på något annat, känner liksom efter hela tiden och får samtidigt panik över alla symptom. Har så svårt att tro att det är psykisk stress när jag inte känner mig stressad...
Har också haft skit ont i vänster käke och ont när jag trycker på en punkt under örat...

Det låter som att du har stress symptom! Saken är den att jag är inte heller stressad, utåt, men jag har brottats med psykiskstress sedan tonåren! Jag är skitlugn utåt, fått höra flera gånger "men du kan väl inte ha panikångest, du som är så lugn..." Men någongång kommer det upp till ytan och kroppen säger stopp! Då har man inga alternativ mer än att lyssna.. tycker du ska ringa en tandläkare åxå och be dem kolla ifall du pressar tänderna när du sover. det kan vara en stor del av smärtan i käken nämligen. Jag har märkt att jag gör så.. Kan vara helt stel i käken när jag vaknar! Jag tror att det sitter i min hypokondri och dödsångest, jag är så rädd för att dö när jag sover! GAHHHAA!! Jag blir tokig på mig själv!! Sen drömmer jag väldigt mycket åxå, det är ett tag sedan jag sovit bra en hel natt. Innan jag klappade ihop så sov jag inte ordentligt på 1,5 år!! Och innan det så hade jag fått barn ganska nyligen och då sover man ju inte heller. Men sömnen är viktig..

Jag tror att allt hänger ihop, sömnlösheten, hypokondrin, panikångesten och oron. Får man något där löst så bryter man den onda cirkeln man är fast i. 
När jag får mina konstiga krämpor så brukar jag tänka "känner jag igen det här?" "har jag haft så förr?" och är det något jag känner igen så brukar jag övertala mig själv om att jag överlevde då och kommer göra det nu!    jag har sänkt kraven på mig själv åxå, fattar inte meningen längre med att göra allt och göra det bra om man inte mår bra själv?!? idioti på hög nivå.. Bara en sån liten sak som att strunta i disken en dag, fan, den springer inte iväg! Nä, jag har med allt annat gått och blivit egoist men jag mår bra av det åxå!