Vilka fysiska symtom på stress/ångest har ni haft ?

ja jag får göra det till veckan. 

jag med, köpte ny salva som jag ska smörja med nu tills månad då det får bli att ringa och boka en tid. 

Jag lider något enormt med dig men lovar dig att du kommer bli av med denna skiten med ångset. jag har läst alla dina inlägg. Jag fick min första panikångestattack i september. Jag hade haft mycket sjukdomar under sommaren, sovit extremt dåligt pga  av en ammande son och fått väldigt lite avlastning med barnen under sommaren. Jag fick symptom på det under sommaren och trodde att jag var allvarligt sjuk eftersom jag fick yrsel, domningar, kände mig svag, hade svårt att andas samt en klump i halsen. Tänkte canser.

Men första attacken kom i september och turligt nog hade jag en läkartid dagen efter som jag hade bokat för att jag ville få reda på om jag var allvarligt sjuk pga ovannämnda symptom. Under min attack ringde jag 1177 och hade turen att komma till en sköterska som annars arbetade på psykakuten och det var först då jag fattade att det var ångest. 

Jag bestämde mig direkt för att inte ha denna skiten eftersom jag inte ville vara ensam med våra småbarn. Det var då jag blev rädd och fick starka symptom. Jag kände mig som en dålig mamma och min man var oförstående när jag nästan höll i hans ben och grät när han skulle gå iväg och träna.

Att få tid ho psykolog är svårt väntetiden för mig hade varit fram till maj. Istället erbjöds jag gruppsamtal i KBT panikångestgrupp. Jag är så glad att jag tog en chansen och mår idag helt bra. Visst kan jag känna symptom men inte alls så att jag blir rädd längre.

Jag hoppas att du tar tag i det. Att det tog kort tid för mig att bli av med helvetet är nog pg av att jag gjorde det. jag berättade även för alla nära i min omgivning om mina problem och jag har fått enormt stöd.

Kram

tänk vilka fina människor det finns där ute som ni som stöttar mig. Min sambo åkte och köpte en ny telefon till mig efter jobbet, Han är helt perfekt!

Allt började liksom när jag googlade och fick fram cancer på mitt bröst, panik hela natten ( sökte på kvällen) kunde inte vara stilla och den helgen som var då låg jag mest och skakade. Ju mer det började försvinna från mitt bröst desto lugnare blev jag, tills varje gång jag tänker på det. Jag lugnade ner mig när jag pratat med cancerfonden, sen skrev någon KOLLA UPP DET. Tillbaka på ruta ett, funderar på ringa 1177 jämt bara få höra någons åsikt, kanske lugnar mig? 
Har alltid haft problem på kvällarna när det blir tyst och lugnt hemma, mörkt ute och det blir liksom bara jobbigt så nu är det såklart ännu värre.

Jag förlorade min mamma i cancer förra året, såg hur hon tynade bort framför mig och bara tanken att jag inte får vara med mina barn är så jobbig. 

men nu ska jag söka hjälp, både för utslaget och ångesten och FAN vad jag ska kämpa för ta mig tillbaka till den jag vet finns inom mig. 

Kram alla

ja hur gamla är ni trådvänner?
ja blir snart 31..