30+ som fick första barnet 2006 *4*

Massor av kramar. Ta en stor bit choklad och tänk på att imorgon är det första vårmånaden!!

Tack Wilma! Det känns alltid lite lättare på våren ju, det har du rätt i.

Okej, jag ska inte skriva så mycket för då bryter nog jag ihop här borta och barnen är vakna än.

I fredags så satte Vilya i halsen och sen dess vägrar hon att äta. Hon har utvecklat en ganska avanserar fobi och jag har försökt allt.
Imorgon går vi till doktorn och kollar, dom får väl kolla så hon inte har någon ficka eller så. Jag vet inte hur halsen ser ut om den är öm än men hon vägra allt med tuggmotstånd. Hon åt dock en pannkaka igår. Tog väl en timma för tuggorna var minimala och idisslades i det närmaste.
Har någon av er råkat ut för det? att erat barn satt i halsen och sen vägrat äta? och vad har ni gjort då?

Jag har testat alla sätt men inget som funkat helt.

blä och blä och blä

Mandra, kanske låta henne äta genom sugrör ett tag? Jag tänker som så att det är bättre att låta henne vara lite och låta henne bli sugen på det ni äter, snarare än att bråka om det? Det beror ju på hur hon är förstås.

Vinkar lite till Wilma, Aggis och er andra. Här är det ganska bra för tillfället, Felix är väldigt tre år men har närmare till tårarna än till nejskriken. Oftast. Viktor pular runt för sig själv ganska mycket och sover lite halvrisigt, men jag skall inte klaga i det här sällskapet...

Känner så väl igen mig i det du skriver. Både att gå och "trampa runt" hemma mad sjukdomar och hushållsgöromål och jobbet. Tänk om det fanns en liten fé någonstans som kunde vifta med sitt spö så att barnen tillfrisknade och vi fick varsitt jobb som vi vill ha. *Kram*

Mandra: Bra att ni kollar upp så att det inte blivit någon skada. Halsen kan nog fortfarande vara öm tror jag. Håller lite med oyra att hon kanske ska få äta flytande föda ett par dagar, och få längta efter att äta "på riktigt" igen. För jag tror att det kommer. *Kram* till dig också.

MAndra: Instämmer med de andra, låt henne vara och ge henne flytande så kommer hon nog att bli sugen på annat med tiden. Men bra att kolla upp så klart!

Mandra - Om hon har ont, eller minns att det gjorde ont, så ta det lugnt och ge henne flytande ett tag. Minnet av smärtan lär väl blekna så småningom så att det känns "värt det" att äta annat igen.

Milla - Ja, den där fén får gärna ta en sväng förbi... Värst är ju oron över barnen, inte blev det bättre av Idas svar på frågan "Har du ont någonstans?": "Ja, där jag har mitt hjärta." Jag blev helt iskall, men en liten stund senare kom skrällhostan och hesheten, så det gör nog ont någonstans högt upp i bröstet och inte i hjärtat.

Assar: Uscha! Jag vet ju verkligen hur det är med sjuka barn! Hoppas att hon snart piggar på sig lilla stumpan!

Ring imorgon coh fråga för det kan ju hända att hon behöver starkare antibiotika.

Själv är jag snart fri, dels är barnen friskare dels går maken på föräldraledighet imorgon vid lunch!

Ja, jag får testa  det. Bara köra soppor. Men hur reagerar magen och kroppen på det då?
Hon har fullkomlig panik och kan inte stoppa in ett riskorn i munnen utan att hon kväljs. För första gången så har hon svårt att berätta vad det är som händer med henne. Annars brukar vi kunna fråga oss fram till vad det är. Men hon säger inte ens att det gör ont i halsen men hon tar sig för strupen precis där nyckelbenen skulle mötas om det gick. Man ser hur allt växer i munnen. Hon kan inte ens slicka på glass och hon är glassoman, det är det bästa hon vet. Hon kan inte heller slicka på en klubba för hon tar sig för magen och säger att hon är mätt. Inget vill hon ha. Hon beställde kyckling ikväll men åt inte. Osv.
Däremot har hon morgon och kväll fått i sig en flaska välling och ett par muggar te med honung på dagen. Så rinnande funkar ju. Tomatsoppa gick också ner så vi får väl köra på flytande så långt det går.Får väl ringa en dietist om hur länge man kan livnära sig på flytande utan att pajja tarmar och mage och hur man kommer igång efter att man gjort det.

Mandra - Det låter verkligen jättejobbigt - kram till dig!
Det är nog bra att kolla upp det för då kan du ju berätta att det inte är någon fara  och hänvisa till vad doktorn sagt. Annars tror jag som de andra att det är bäst att låta henne vara och låta minnet av det hemska blekna. Välling innehåller väl allt man behöver så äter hon det är det väl jättebra! Mat kan man klara sig utan ganska länge, men det är viktigt att hon dricker mycket. Men det vet du ju redan...

Anton äter så fruktansvärt lite. Idag har han ätit 1 dl yoghurt och en macka. Ingenting mer. Så har det varit i åtminstonde 4 dagar. Har försökt att vänta ut honom, men han vill ju aldrig ha någon mat.