Gladhannapanna skrev 2010-02-27 07:49:36 följande:
Godmorgon! Här regnar det och är ett par plusgrader, väderomslag så det hetter duga! JAg grät igår när maken kom hem, första gången tror jag! Agnes och jag bråkade och bråkade. Jag hade migrän och noll tålamod så jag högg direkt, ingen eftertanke alls. DEt resulterade i att hon fick ett totalt bryt och bara vrålade mer och mer. Det slutade med att jag hade henne i famnen, grät coh bad henne sluta för att mitt huvud gjorde så ont. Inte hjälpte det.... Det slutade med att jag blev jättearg och sa att jag inte ville vara med henne, gick till ett annat rum. Hon gick in i lekrummet och gömde sig i sitt tält... Som tur var blev hon kissnödig så vi var ju tvungna att umgås lite, då kom vi lverens om att inte bråka mer. Känner mig som en riktig skitmorsa! Ville bara slå till henne för att få tyst på henne, det gjorde jag ju inte så klart, men känslan var hemsk!!!!
Pyttis, den känslan är INTE kul!!! Men vi är inte mer än människor. Jag fick ofta bryt i
början när vi flyttade hit till Hamburg och gick hemma med spädis-Elvira och Alfred i 4 månader....... Har ångrat många gånger, vad jag sagt eller hur jag agerat. Men som sagt, vi är bara människor, och när man har en sån där dag, så gäller det bara att komma ihåg att avsluta på ett bra sätt. Den där godnattkramen, det där förlåtet, att veta att den älskade ungen man nyss var galen på kommer att sova gott och veta att mamma älskar henne/honom. Så sover man också själv gott.
En stor kram till dig - du är ändå en supermorsa!